Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Djur & natur 26 oktober

Naturvårdsbränning – skogen bränns för att få nytt liv

Granar dör, men tallar klarar sig. Efter en naturvårdsbränning blir skogen öppnare och ljusare. Många växter och djur får chansen de väntat på att leva upp och ta plats igen.

 Eldarna anläggs så att rök och glöd blåser åt det håll där det redan brunnit. Naturvårdsbrännare Johan Falck tittar på medan den senast antända eldfronten växer till sig.
Eldarna anläggs så att rök och glöd blåser åt det håll där det redan brunnit. Naturvårdsbrännare Johan Falck tittar på medan den senast antända eldfronten växer till sig. FOTO: agneta bergström

Det börjar lugnt och försiktigt. Med hjälp av en portabel brännare tänder naturvårdsbrännaren Johan Falck eld på den torra mossan på marken. Sedan tänder han en liten eld några meter därifrån.

Snart flammar en prydlig rad med små eldar några meter från stranden på Lerön i Skirsjön, som ligger i Ydre kommun i södra Östergötland.

Läs även: Gräsmatta kan skydda vid skogsbrand

Säkerhet viktigt vi naturvårdsbränning

– Det är framför allt mossor och renlavar på marken som ger bränsle och driver skogsbranden, inte träden, förklarar Johan.

Säkerheten är a och o. Det får inte vara för torrt i markerna men luftfuktigheten får inte heller vara för hög. Det är ok med viss vind, men den ska vara stadig och i rätt riktning.

– Vi hade planerat att bränna i onsdags, men så blev det risk för vindkantringar och vi ställde in i sista stund, berättar Magnus Melander från länsstyrelsen i Östergötland och huvudansvarig för bränningen.

Läs även: Elda säkert i braskaminen

 Magnus Melander från länsstyrelsen i Östergötland och naturvårdsbrännaren Johan Falck ser på medan branden tar sig och noterar hur den beter sig.
Magnus Melander från länsstyrelsen i Östergötland och naturvårdsbrännaren Johan Falck ser på medan branden tar sig och noterar hur den beter sig. FOTO: agneta bergström

Plötsligt sprakar det till och en enbuske flammar upp under ett intensivt knastrande. Busken kommer att dö, men det är en bieffekt.

– Syftet med branden är att döda granarna för att gynna den fina tallskog som finns här. Även lövträd och andra ljusälskande arter blir fler när granen hålls tillbaka, säger Magnus.

Granen sårbar

Med sin grova bark och sina höga kronor överlever en vuxen tall oftast en brand. Granen som har tunnare bark och grenar långt ner på stammen är däremot mer sårbar. Även lövträd dör i bränder, men gynnas på sikt.

– När granen dör och mycket av markvegetationen försvinner kan frö från tall och lövträd gro och plantorna etablera sig. Det kan de inte göra i granens skugga, berättar Magnus.

Död ved en bristvara

Efter branden blir skogen öppnare, ljusare och varmare vilket gynnar många arter. Skogen får också ett rejält tillskott av död ved som är en bristvara i brukade skogar, men ett måste för många insekter. Fler insekter i skogen gagnar i sin tur fågellivet.

 Sandbin behöver blottat sandmark där de kan gräva sin bon. Här ett guldsandbi på en ängsvädd.
Sandbin behöver blottat sandmark där de kan gräva sin bon. Här ett guldsandbi på en ängsvädd. FOTO: agneta bergström

I äldre tider brann skogarna betydligt oftare och de flesta djur är anpassade för att klara en eldsvåda. Fåglar och större däggdjur flyr instinktivt när de känner röklukt. Smågnagare och kräldjur kryper oftast ner i någon håla och om branden inte är för intensiv kan de klara sig.

– Vi ser i stort sett aldrig flyende djur. Större däggdjur skräms bort redan när vi förbereder bränningen. Men det händer att vi ser rovfåglar som cirklar över brandområdet på jakt efter byten, säger Magnus.

Läs även: Så eldar du – och så släcker du

Frön gror i hetta

Man skiljer på brandberoende arter och brandgynnade arter. Exempel på brandberoende arter är blommorna brandnäva och svedjenäva. Deras frön gror först när det är varmare än 50 grader.

Vissa insekter är brandberoende och äter bara branddödat trä. Andra äter eller lägger ägg i växter och svampar som växer på bränd mark. Sotsvart praktbagge känner av en brand på långt håll och är snabbt på plats för att para sig och lägga ägg under barken på brandskadade träd.

Gynnar blåbär och lingon

Brandgynnade arter får ökat livsutrymme och konkurrensfördelar efter en brand. Exempel på brandgynnade arter är tall, asp, sälg, blåbär och lingon. De drar nytta av att skogen blir öppnare och ljusare.

Många insekter gynnas av att marken blir mer solbelyst och öppen. Bland annat ökar tillgången på blottad sandmark vilket många insekter, som sandbin och gaddsteklar, behöver för att kunna gräva sina bon.

 Skvattram innehåller eteriska oljor som flammar upp häftigt när de antänds.
Skvattram innehåller eteriska oljor som flammar upp häftigt när de antänds. FOTO: agneta bergström

Förr var skogsbränder vanliga, på grund av blixtnedslag och mänsklig aktivitet.

Från mitten av 1600-talet gjorde svedjebruk och bränning av betesmarker att de blev ännu fler. Då brann ungefär en procent av skogen varje år.

Från mitten av 1800-talet, när skogen fick ett ökat ekonomiskt värde och brandbekämpningen blev effektivare, minskade bränderna. I dag brinner endast 0, 016 procent av skogen per år.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Populära ämnen på Land.se

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Läs artiklar i säsong

Till toppen