Klockan är åtta på morgonen och det är kylig och regnigt men inne hos de karibiska jättegrodorna, som fått namnet kycklinggroda, är det tropiskt varmt.

Grodorna som föds upp här är värda sin vikt i guld, eftersom de troligen är utrotade på de karibiska öarna Montserrat och Dominika där de hör hemma i naturen. Och de är riktiga tungviktare, de kan väga omkring ett kilo och hoppa tre meter långt.

Vulkanutbrott hotar groda

– Ett vulkanutbrott i kombination med svampsjukdomen chytridiomykos höll på att bli slutet för arten men ett femtiotal räddades till europeiska djurparker, berättar Kristofer Försäter, som ansvarar för grodorna.

Målet är att föda upp och sätta tillbaka grodorna i naturen, men också att hitta sätt att hantera svampsjukdomen.

Efter en del bakslag, trixande och testande fortplantade sig en av honorna förra året och i år har det gått riktigt bra. Fyra av fem honor har byggt skumbon för äggläggning. Skummet består av ett sekret som föräldraparet bearbetat med bakbenen.

Nordens Arks kärnverksamhet att rädda hotade arter

Att få djuren att trivas och må så bra att de skaffar ungar är Nordens Arks kärnverksamhet. Djurparken deltar i många projekt för att rädda hotade arter, allt från mnemosynefjäril och fjällgås i Sverige till pallaskatt och persisk leopard i Asien.

Läs även: Igelkott och skogshare hotade

Men man arbetar också för att bevara djurens livsmiljöer, inte minst i det egna närområdet. Nordens Ark äger närmare 400 hektar mark där stora delar bestått av produktionsskog. Nu har granarna fälts och lantraskor och andra betesdjur har satts i arbete för att återskapa landskapet som det såg ut på 1700- och 1800-talen.

Under vår promenad genom parken får vi stifta bekantskap med en rad spännande arter, inte minst de kattdjur som blivit lite av en specialitet för Nordens Ark.

Leopard och lodjur finns i parken

De biffiga amurtigrarna håller sig framme medan det svenska lodjuret har dragit sig undan högt upp på en klippavsats i sitt rymliga hägn. Pallaskatten blänger med sin karaktäristiskt surmulna uppsyn medan den persiska leoparden blundar och njuter när solen tittar fram.

Amurleoparden Skodje har legat och tryckt i sitt gömsle under morgonens duggregn men när han hör djurskötaren Jonas Söderholms röst kommer han ivrigt tassande. Jonas är utrustad med redskap, visselpipa och godbitar inför ett träningspass.

Så jobbar djurskötarna på Nordens Ark

Jonas signalerar åt leoparden att han ska lägga sig bredvid honom längs med staketet. Hannen lyder och får sin belöning i form av en köttbit, åtföljd av en visselsignal som fungerar som en positiv förstärkning.

– För en leopard är det mer naturligt att lägga sig med huvudet rakt emot mig och kroppen bakåt. Att träna honom att lägga sig med sidan mot staketet gör det lättare att genomföra hälsokontroller eller söva honom om det skulle behövas, förklarar Jonas.

Alla kattdjur i parken tränas på samma sätt. För att göra det enklare att ge djuren sprutor är en av uppgifterna att ta emot ett litet stick av en metallpinne. Skodje morrar till och rör sig oroligt men lägger sig sedan till rätta igen och nappar åt sig en godbit.

– Amurleoparder tycker det är väldigt obehagligt med beröring medan snöleoparderna knappt verkar bry sig, berättar Jonas.

Att träningspasset är uppskattat är tydligt och leopardhannen visar sitt missnöje när Jonas avbryter för att ta med oss till den persiska leopardhannen Fraortes.

Läs även: Här är gården som skyddar lantrasdjur och växter

En gång var persisk leopard vanlig i stora delar av Kaukasus men numera finns den nästan bara i de iranska bergen. I Ryssland, där det finns en spillra på ett tiotal individer, pågår ett unikt, internationellt uppfödnings- och utplanteringsprojekt. Förra året skickade Nordens Ark ett leopardpar till avelsanläggningen i Sotji nationalpark. Förhoppningen är att deras ungar ska återintroduceras i det vilda.

Tårögd av glädje

Kvar på Nordens Ark finns två av parets äldre ungar. Hannen är tänkt att ingå i ett nytt avelspar medan hans syster kommer att flytta till en lämplig partner i en annan djurpark.

Jonas langar in ett köttstycke som landar mellan ett par stenar på bergssidan i hägnet och den stiliga unga hannen kommer springande för att sätta tänderna i det.

– När jag fick veta att han fått syskon i Sotji blev jag faktiskt tårögd. Det var nog min bästa stund som djurskötare hittills, säger Jonas.

Vilda djur och svenska lantraser

Nordens Ark är en stiftelse som bildades 1988 med syfte att bevara hotade djurarter. Anläggningen ligger på Åby säteri, i Sotenäs kommun mitt i Bohuslän, och omfattar närmare 400 hektar.

Djurparken består av en del med hägn för vilda djur samt en lantgård med svenska lantraser. Även hotell och restaurang. Den omgivande ekoparken kan utforskas via en 4,5 km lång vandringsled.

Djurparker öppna i vinter

Nordens Ark, Bohuslän, Öppet kl 10–16.

Järvzoo. Järvsö, Hälsingland. Öppet dagligen.

Havets Hus, Lysekil, Bohuslän. Dagligen utom jul och nyår.

Kolmårdens djurpark, Östergötland. Vissa helger.

Kolmårdens Tropicarium. Öppet dagligen.

Orsa Rovdjurspark, Dalarna. Dagligen.

Skansen, Stockholm. Dagligen.

Skansen-Akvariet. Dagligen.