Det är forskare vid enheten för biodiversitet vid Åbo universitet som har gjort upptäckten.

De undersöker hur fästingar och fästingburna sjukdomar sprider sig och fästingarnas ekologi.

När de satte upp insektsfällor på ön Själö i Åbolands skärgård fångades ett mycket sällsynt kryp in: den lilla parasitstekeln Ixodiphagus hookeri.

Parasiten äter upp fästinglarverna

Den är en av fästingens få naturliga fiender och utgör ett stort hot mot dem. Parasitstekeln hindrar nämligen fästingen från att föröka sig.

Den lägger sina ägg i fästingens larver eller i nymfer (som kläcks efter att fästingen har sugit i sig blod).

Sedan äter stekeln upp fästinglarverna eller nymferna innan de hunnit utvecklas till vuxna fästingar.

– I Frankrike och även Tyskland och Nederländerna är den mer vanligt förekommande, med inte alls i Norden, säger Jani Sormunen, en av forskarna.

– De har hittats en enda gång på 1950-talet i Finland. Men så har ingen riktig forskning kring den bedrivits heller förrän nu, fortsätter han.

Läs också: Så här ser fästingägg ut

Dröm att odla parasitstekeln

I framtiden går det kanske ”odla” parasitstekeln och sätta ut den på fästingdrabbade platser som en slags biologisk bekämpning. Men det är bara på idéstadiet ännu.

Parasiten har dock inte visats sig negativa effekter på andra insekter eller övrig natur, utan bara på fästingen.

Både fästingen och parasiten har en förkärlek för rådjurens päls och det skulle forskningen kunna utnyttja.

– Ja, till exempel genom att ha särskilda utfodringplatser dit rådjuren lockas att komma, säger Jani Sormunen.

Flera fästingar har angripits

Men mycket mer forskning behövs. Ännu vet forskarna till exempel inte om deras upptäckt på Själö var en engångsföreteelse eller om det finns en liten population där.

– Med hjälp av molekylärbiologiska metoder har vi hittat flera fästingar i nymfstadiet som har drabbats av parasiten under ett flertal år. Men vi vet inte ännu om parasiten håller på att sprida sig, säger Jani Sormunen.