När vintern blir hård med kyla eller djup snö är vi många som känner medlidande med djuren i naturen. Hur klarar de sig? Behöver de hjälp?

– Harar, älg och även kronvilt klarar sig. De kan äta det som sticker upp över snön. Men rådjur är dåligt anpassade till djup snö, särskilt om det är skare, säger Fredrik Widemo, som är naturvårdsstrateg på Svenska Jägareförbundet.

I andra hand nämner Fredrik Widemo dovhjort, som också är dåligt anpassad till bistert vinterklimat med mycket snö. Han påpekar också att just slutet på vintern ofta är svårast för djuren, även om det då skulle vara mildare än under midvintern.

– Klövvilt lagrar fett under sommaren, som sedan ska klara dem genom vintern. Slutet av vintern blir nålsögat.

Ensilage är perfekt

Fredrik Widemo rekommenderar framför allt ensilage för den som vill stödutfodra rådjur. Det ska vara ensilage med klöver i, och inte bara gräs för det äter inte rådjuren naturligt. Sedan är det bra om ensilaget är fuktigt, för de behöver vatten.

Ett foderalternativ, som är lätt att använda, är pellets och pelletsautomat. Havrekross och vetekross är också bra, liksom kasserade äpplen och grönsaker som man kan få från matvaruaffärer. Broccoli och kål ska dock undvikas. Förbjudet är att lägga ut matrester och över huvud taget processade livsmedel.

Undvik råttor

Det finns en del åsikter om att stödutfodring av såväl däggdjur som fåglar, riskerar att dra till sig råttor. Detta kan förstås vara ett problem i eller nära tätorter.

– Ensilage drar inte råttor. Och om man sätter en pelletsautomat på en slät björkstam kommer inte råttor åt den, säger Fredrik Widemo.

Ett annat djur som det finns mycket åsikter om är vildsvin. De får problem att hitta föda i naturen om det är hård tjäle, eftersom de bökar mycket i det översta jordlagret. En del tycker att vildsvin inte ska utfodras, bland annat för att de kan ställa till skada i odlingar.

Fredrik Widemos och Jägareförbundets inställning är i det fallet att viltstammar bör beskattas genom jakt och inte genom svält. Han säger också att det hursomhelst är markägaren som bestämmer om utfodring.

Det är aldrig för sent att börja

Först och främst: kontakta markägaren! Du måste ha tillstånd att utfodra om det inte är din mark.

Utfodra klövviltet (gäller framför allt rådjur, men även dovhjort) med fuktigt ensilage, spannmålskross, rotfrukter eller foderpellets. Torrt hö är olämpligt, om det inte är proteinrikt och ges under hela vinterhalvåret.

Även fällda aspar ger klövviltet föda.

Det är aldrig för sent att börja, men bäst är om djuren lär sig var maten finns innan kylan och snön kommer. Fortsätt sedan tills det börjar finnas naturlig mat.

Foderplatsen ska ligga fritt, så viltet har god uppsikt över omgivningarna och eventuella rovdjur.

Utfodra inte nära trafikerade vägar, men ploga gärna fram till utfodringsplatsen om det är mycket snö.

Starka individer håller svagare borta. Med fler utfodringsplatser minst 50 meter från varandra får fler del av fodret.

Fasaner och rapphöns utfodras helst med vete, och det bör även finnas grovt grus bredvid maten.

Småfåglar vill ha solrosfrö, hampfrö, osaltade jordnötter och talg. Kvardröjande trastar uppskattar havregryn indränkta i matolja.

Fåglar vill ha nära till risiga buskar och liknande, där de kan ta skydd om det behövs.

(Källa: jagareforbundet.se)