Antalet häckande fågelarter ökar faktiskt i Sverige. Visserligen förlorar vi även arter. Några av de senaste är tofslärka och svartbent strandpipare, och tyvärr hänger också fältpiplärkan på en skör tråd.

Men det fylls på fler arter än det ramlar bort. Sex nya arter betraktas idag som mer eller mindre etablerade svenska häckfåglar.

Till exempel har allt fler citronärlor dykt upp i Sverige de senaste åren. Den liknar vår gulärla, men har betydligt mer gult i fjäderdräkten. Den första säkra häckningen skedde i Södermanland 2013 och denna sommar har minst ett par, och troligen ytterligare ett, häckat i Ångermanland.

Citronärlan bryter mönstret bland invandrande fågelarter, eftersom den kommer österifrån. De andra kommer söderifrån, troligen på grund av att ett varmare klimat får dem att flytta sin nordgräns norrut.

Två arter som enligt Anders Wirdheim på Sveriges ornitologiska förening tagit ”jättesteg” de senaste åren, är svarthakad buskskvätta och brandkronad kungsfågel.

Svarthakad buskskvätta har i sommar häckat med minst 15 par i Halland och 10 i Skåne. Brandkronad kungsfågel har häckat med ”flera hundra par” från Skåne upp till åtminstone Omberg i Östergötland.

Den ståtliga, och helt vita, ägretthägern har häckat med två par på Gotland och två eller tre par i närheten av Kalmar. Trädgårdsträdkryparen är troligen förbisedd, eftersom den är så lik vår vanliga trädkrypare. Anders Wirdhem känner bara ett säkert par, men tror att häckningarna är betydligt fler.

Den sjätte nya arten, svarthuvad mås, är mer lättobserverad. Två häckande par har konstaterats i västra Blekinge och ett par i Skåne.