Det började med att hustrun i maj för två år sedan kom med idén att vi inte skulle klippa gräsmattan alls. Som naturintresserad var det lockande men får man verkligen vara så lat? Vad ska grannarna säga? Och kan man verkligen låta hela gräsytan växa vilt?

Jag vet ju att den biologiska mångfalden minskar, inte minst gäller det för våra livsviktiga pollinerare. Att vi dessutom gör gräsöknar, som lockar väldigt få arter, av våra tomter och parker är illa. Så naturintresset sa ja!

Vi pratade med de närmaste grannarna. De var lite förundrade över att vi skulle bryta mot ”villatomtlagen” om gräsklippning men de var positiva och vi satte i gång eller snarare lät bli att göra något.

Smörblommor tittade fram

Det blev ingen klippning alls sommaren 2021 av vår tidigare så gröna och kortklippta gräsmatta på cirka 900 kvadratmeter. Gräset verkade gilla läget och det blev allt ”gräsligare”.

Maskrosor dök upp, smörblommor tittade fram, liksom en och annan prästkrage. Blåklocka, klöver, humleblomster, skogskovall, röllika, fibblor, rallarros och många fler växte sig allt längre vid sidan om våra rosor, pioner och andra trädgårdsplanteringar.

Fröer och rötter hade tydligen legat och väntat på att vi skulle sluta klippa. Det började alltmer likna en blomsteräng och det redan första sommaren

På blommorna dök det upp flygfän av alla de slag. Fjärilar, bin, humlor, nyckelpigor men även andra insekter som vi knappast visste fanns. Vi fick lära känna fjädermott, bärfisar, rovflugor, allehanda skalbaggar samt en mångfald av blomflugor.

De sistnämnda har blivit en favoritgrupp. Blomflugor ser inte sällan getinglika ut men sticks inte och är enormt snabba.

Insekterna lockade i sin tur till sig djur som äter insekter. Hoppspindlar och nätspinnande spindlar dök förstås upp. Mesar och flugsnappare, alltså fåglar som matar sina ungar med insekter, patrullerade vår tomt regelbundet. En groda satt en dag i skuggan av vår altan och tog för sig.

Läs också: Så kan du skapa biologisk mångfald i din trädgård

Lien vässades och svingades

Den dag en igelkott kom fnysande och fräsande på vår ängstomt kändes det som examensdag. Vi hade verkligen lyckats förvandla vår egen ”gräsöken” till en vildare och rikare plats.

Projektet var inte slut med att hösten kom. Vi hade läst på och insåg att vi för att behålla och utveckla vår egen blomsteräng måste slå och ta bort gräset efter frötid. Lien vässades och svingades. Nu fick jag för sommarens lättja. Svetten lackade men det var det värt.

Det gräsliga projektet gav oss så mycket att vi självklart fortsätter..

Så förvildar du gräsmattan

• Det finns cirka 2,5 miljoner trädgårdar, tomter och täppor i Sverige.
• Mycket utgörs av kortklippta gräsmattor. Det är en ensartad miljö som inte gynnar flora och fauna.
• Genom att låta bli att klippa gräset på hela eller en del av tomten kan vi i stället stärka ekosystem och biologisk mångfald.
• Naturligt blommande växter är oftast de bästa för bin, humlor, fjärilar och andra pollinerare. Insekterna suger nektar från blommorna och sköter samtidigt pollineringen.
• Växterna kan dessutom ofta frösätta sig spontant och då är det vårt jobb att låta dem stå kvar.
• Tidiga maskrosor, fibblor, röllika och klöver är inte alltid så högt värderade av oss men väldigt viktiga för insekterna.
• Vårda gärna också sälgbuskar, de är först med att blomma på våren och kan rädda tidiga insekter.
• Prydnadsväxter som fyllda rosor, nejlikor och begonior saknar ofta nektar helt så de bör varvas i rabatten med mer inhemska arter.
• Några bra arter för insekter, och som kan planteras eller sås, är krokus, syren, backtimjan, lavendel och syrenbuddleja.
• Undvik kemiska bekämpningsmedel.
• Holkar, skyddande buskage, stenrösen och vattendammar är också bra för fåglar, igelkottar, groddjur och insekter som håller skadedjuren i schack.

Här hittar du tips

● Riksförbundet Svensk Trädgårds webbplats (svensktradgard.se) om hur du lockar trädgårdens flygande vänner och mycket mer.

● Naturskyddsföreningen (naturskyddsforeningen.se) med ”Bli miljövänlig mästare i trädgården”.

● Boken Trädgårdsdjur av Marie Dacke och Låtta Skogh med tips och artfakta för vildare trädgårdar.

● I Naturlycka, 2021 års Pandabok, finns tips och inspiration för ett vildare liv hemmavid.

Har jobbat som skogsreporter

Namn: Rolf Segerstedt.

Ålder: 70

Bor: Umeå

Familj: Två utflugna döttrar och hustrun, som tog initiativet till den oklippta gräsmattan.

Landanknytning: Har jobbat på Land Lantbruk som nyhetschef och skogsreporter.

Favoritdjur: Senast sedda.

Favoritplats: Vildmarksvägen/ Stekenjokk.

Gillar förutom att vara i naturen: Ishockey sedan födseln i Skellefteå.