Svenska bönder föredömen när EU stramar åt antibiotikalag
”Den svenska modellen” har blivit en framgångshistoria och ett föredöme för andra europeiska länder med sin ansvarsfulla användning av antibiotika. Nu går EU i de svenska böndernas fotspår – med en stramare lagstiftning för veterinärläkemedel och läkemedel i foder.
Under onsdagen tog ministerrådet beslut om att anta den EU-lagstiftning som Sverige i mångt och mycket deltagit i att framställa. Nya regler ska motverka antibiotikaresistens men också minska miljöpåverkan av veterinära läkemedel – något som Sverige under många år arbetat aktivt med, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
– Vi skärpte reglerna redan på 80-talet. Då skrattade andra länder åt Sverige, men det gör de inte längre, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), till TT.
Lagstiftningen ämnar efterlikna den antibiotikaanvändning som vi har i Sverige och ska bromsa utvecklingen av resistenta bakterier, vilket är positivt för såväl människor som djur och miljö.
Läs också: Så kan du motverka antibiotikaresistens!
Ingen antibiotika för friska djur
Den nya lagstiftningen träder i kraft om tre år och innebär mindre förändringar för djurhållare, veterinärer och myndigheter i Sverige jämfört med många andra EU-länder.
Det kommer bland annat inte vara tillåtet att använda antibiotika rutinmässigt för att kompensera för dålig hygien eller bristande vård. Förebyggande användning av antibiotika kommer att begränsas och det kommer också att krävas recept för att få tillgång till antibiotika, och enbart veterinärer kan utfärda dessa. Dessa regler är redan en självklarhet i Sverige, men rutinerna har sett annorlunda ut i många andra EU-länder.
Läs också: Debatt: ”Dags att se över antibiotikaanvändningen för sällskapsdjur”
Nu ska försäljning och användning av antibiotika rapporteras in till EU – något som i dag görs frivilligt. Jordbruksverket (obs: extern länk) skriver också att det i framtiden kan komma att bli tal om ytterligare restriktioner så att vissa antibiotika enbart får användas till människor.
Antibiotikaresistens ett hot mot vår hälsa
I takt med att användningen av antibiotika har blivit allt mer utbredd har också resistenta bakterierna utvecklat egenskaper som gör dem motståndskraftiga mot vissa typer av antibiotika. Utan antibiotika kan man inte längre behandla enkla infektioner som lunginflammation. Operationer, cancerbehandlingar och barnfödsel kommer bli oerhört riskabelt om man inte har antibiotika. Nu uppskattas 33 000 personer per år dö i Europa på grund av resistenta bakterier, och problemet ökar.
– En brittisk studie har visat att om inget görs kommer siffran att vara 10 miljoner om några år. Det är en jättestor global utmaning, säger Sven-Erik Bucht.
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.