Ulf ser vår granngalax från friggeboden
Stjärnorna lockade honom redan som femåring. Idag har Ulf Jonsson ett eget observatorium. Klara vinterkvällar pälsar han på sig, drar taket av friggeboden och fångar ljus som färdats i miljontals år.
Furufjärden, norr om Luleå, ligger täckt av snö och 68-årige Ulf Jonsson har precis skottat av gårdsplanen. Han stryker handen över det isiga skägget innan han ger sig i kast med att skrapa av snön från ett av bodtaken.
På ytan är den lilla friggeboden bara ett rött litet uthus. Insidan bjuder däremot på en överraskning.
– Jag var nog bara fem år gammal när jag vände blicken upp mot himlen och började drömma om stjärnor, planeter och kometer, berättar Ulf Jonsson och ler.
Ulf har eget observatorium i trädgården
I dag har han gjort verklighet av en pojkdröm. Sedan några år har han ett eget litet observatorium ute i trädgården. Kalla och klara vinterkvällar lämnar han värmen i huset för att ge sig hän sitt stora intresse.
– Rymden och himlakropparna upphör aldrig att fascinera. Det finns alltid något nytt att se och upptäcka, berättar han och öppnar dörren till friggeboden.
Läs också: Detta är norrsken – egentligen
Därinne står stora teleskop sida vid sida. Med hjälp av dessa kan han se planeter, stjärnor, nebulosor och galaxer som ligger ofattbart långt bort från jorden.
– Det är en fascinerande tanke, att se himlakroppar som ljuset färdats från i flera hundra år innan det blir synligt för mig i mina teleskop, säger han.
Taket på Ulf Jonssons observatorium ligger på räls. När snön är bortskottad fattar han ett rep som han fäst i nocken och drar enkelt undan taket. Vips har han öppnat för stjärnskådning och fotografering.
Bor permanent på Gussö
Gussö där han och sambon Cristina Casplin bor ligger intill Bottenviken cirka tre mil norr om Luleå. Till en början användes huset bara som fritidshus men sedan fyra år bor de där permanent.
– Ibland kan man höra en del ljud från det sågverk som ligger en bit bort men för det mesta är det tyst och lugnt här, säger han.
En annan viktig detalj är mörkret. När solen har gått ner öppnar sig himlavalvet på ett sätt som det aldrig gör på en tätbefolkad plats.
– Här finns inte mycket ljus som stör. Det är ju en viktig grej för mig som vill utforska rymden, säger han.
Klarar av kylan
Vill man spana på stjärnor, planeter och andra himlakroppar måste det vara klart väder. I Norrbotten brukar klart vinterväder innebära kyla. Men Ulf Jonsson är härdad. Innan han byggde sitt lilla observatorium brukade han åka ut till en mörk plats med sina teleskop.
– Mitt intresse har gjort att jag har fått frysa en del. Man blir kall när man står still utomhus. Nu när jag har teleskopen alldeles intill där jag bor kan jag gå in och värma mig när det behövs. Sedan slipper jag tillbringa en massa tid i kylan med att sätta upp och ta ner grejerna, säger han.
Någon värme i observatoriet har han däremot inte.
– I och med att jag drar av taket måste optiken ha samma temperatur som runt omkring. Annars immar den igen, säger han.
Så funkar astrofotografering
När han fotograferar använder han långa exponeringstider, det kan handla om flera minuter. Då blir det extremt viktigt att teleskopen står stadigt. Pelaren som finns i det lilla observatoriet är fylld med sand och fastskruvad i betonggolvet.
– Varje tillstymmelse till rörelse skulle ge fotot oskärpa, säger han.
Avancerad bildbehandling
Hand i hand med astrofotograferingen går bildbehandlingen. En nebulosa eller en galax kan till att börja med bara uppfattas som något litet grått och ganska suddigt. Med avancerad efterbehandling av fotografiet kan han sedan förstora och lyfta fram de olika motiven.
Han brukar också fotografera norrsken men då används istället systemkameran och vidvinkelobjektiv.
– Det är ju inte astronomi utan ett annat naturvetenskapligt fenomen, kopplat till solen och jordens magnetfält och atmosfär. Men det är ju otroligt fascinerande och väldigt vackert. Att stå under ett mäktigt norrsken, det tröttnar jag aldrig på, säger han.
– Sedan är jag ju också väldigt intresserad av fåglar. Det är ett intresse jag och sambon delar. Nu är vi ju pensionär båda två och då har vi all tid i världen att ägna oss åt det som faller oss in. Det känns väldigt fritt och väldigt härligt.
Det här der Ulf ser i sin kikare
Nebulosor. En nebulosa är ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft. Namnet kommer från latinets nebula, som betyder moln eller dimma.
Kometer. Mindre himlakroppar som kretsar runt solen. När den befinner sig tillräckligt nära solen framträder en tydlig svans.
Norrsken. Uppstår när laddade partiklar från solen faller in mot den översta delen av jordatmosfären på 10-40 mils höjd.
Planeter. I vårt solsystem finns planeterna Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Lilla Pluto definieras inte längre som planet.
Meteorregn. Det vi brukar betrakta som stjärnfall är meteorer. Ett meteorregn eller en meteorskur varar vanligtvis ett par dagar, men i vissa fall ända upp till en vecka.
Galaxer. Andromedagalaxen är den närmaste galaxen. Men nära är ett relativt begrepp. Den ligger ofattbara 2,6 miljoner ljusår från oss. I universum finns flera miljarder galaxer.
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.