Tjusningen och friheten med tält är att ha med sig sitt boende. Men det finns många olika sorters tält. Vilket ska man välja?

Ett tält som passar i alla lägen? Nja, det går knappast. Tältar du mycket och i olika sammanhang skaffar du flera tält, till exempel ett för bilsemestern och ett för vandringen.

Annars väljer du ett tält som passar den aktivitet du brinner för mest.

Läs också: Tälta i naturen – reglerna du bör ha koll på

Välja tält – ställ dig gärna dessa frågor:

Hur ofta kommer jag att använda tältet?

Blir det en gång i trygg sommarmiljö och kanske aldrig mer, så köp ett billigt tält. Var det ointressant, så har du inte kastat bort så mycket pengar. Vet du att det ska användas ofta, så lätta på plånboken. Dyrare är i princip alltid bättre, ofta mycket bättre.

Hur många ska bo i det?

Om vikten inte är avgörande, så köp stort. Tremannatält till två personer. Fyrmannatält till tre personer. Extra utrymme känns lyxigt och är guld värt om man behöver vänta ut dåligt väder.

Viktigaste frågan: Vid vilka aktiviteter ska det användas?

• Du som reser med fordon väljer ett tält med gott om plats och hyfsad takhöjd. För komfortens skull kan du unna dig ett större tält än du behöver. Du behöver ju inte bära det.
• Fjällvandrare bör skaffa ett så kallat 3-säsongstält. Även på sommaren kan vädret vara riktigt hårt, till och med snöigt, och tältet måste klara hårda tag. Samtidigt vill du bära lätt, så räkna med en god slant för ett både slitstarkt och lätt tält.
• För låglandsvandring på sommarhalvåret behöver du mest tänka på hur mycket du vill bära. Ett sommarregn klarar de allra flesta tält.
• Vintertältning i snö kräver ofta 4-säsongstält, som är starkare i alla delar. Yttertältets duk går längre ned så att snö kan skottas upp som extra skydd.
• Paddlare och andra som ofta tältar på hårda underlag, som klippiga öar, bör ha så kallat kupoltält som står upp enbart med hjälp av bågarna.

Läs också: Hon vandrade genom alla Sveriges landskap

Olika typer av tält

Tunneltält – Konstruktionen ger i allmänhet mer utrymme till lägre vikt. Kräver uppspänning med markpinnar och linor för att kunna stå upp (och alltså någotsånär mjuk mark).

Kupoltält – Står upp enbart med hjälp av krysslagda bågar och kallas även självstagande.

Ryggåstält – Mer vanligt förr. Modell ”stuga” med ryggås och en upprättstående tältpinne i var ände.

Tältkåta – Form som kåta/indiantält med en stolpe eller kamin med skorsten i mitten.

Absid – Utrymme mellan innertält och yttertält där man kan ställa utrustning, laga mat etc.

Footprint – Förstärkande duk mellan tältgolv och mark. Bra extrautrustning.

Vattenpelare – Ett mått som tillverkare använder för tältdukens vattentålighet. 2 000 vattenpelare i yttertält och 5 000 vattenpelare i golv räcker en bra bit. Högre värden rekommenderas vid t ex fjällvandring.

Tältbågar – Långa och böjliga bågar som spänner upp tältet. Kan vara utvändiga, men också löpa i smala tunnlar i tältduken. Aluminiumbågar betydligt stadigare och säkrare än fiberglasbågar.

Tältpinnar – De korta pinnar som körs ned i marken för att förankra ett tält och via linor spänna upp det.

Var ska jag slå upp tältet?

• På vissa ställen får du inte slå upp det (se annan artikel).
• Plan, torr och helst inte för hård mark, så att tältpinnar kan användas.
• Tänk dig ett plötsligt ösregn. Skulle vatten rinna mot tältet och i värsta fall samlas där? Placera rätt.
• Stenar, rötter, kottar etc känns förvånansvärt väl även genom liggunderlag. Undvik!
• Var går solen upp? Den vill du kanske inte ha i ansiktet på morgonen. Placera rätt.
• Ordentliga stenar kan ersätta tältpinnar. Fäst linan runt stenen och dra stenen för att spänna.

Tips när du tältar

• Lite vind förbättrar ventilation, minskar kondens och håller mygg borta.
• Häng gärna något väl synligt på uppspänningslinorna så att du inte snubblar på dem.
• Elda inte nära tältet. Nedfallande glöd kan göra hål i duken.
• Träna på att sätta upp tältet i förväg. Finns allt med?
• Häng upp tältet till 100-procentig torkning efteråt och ta noga bort gräs och smuts (mögelrisk!).