Våra mytomspunna älgar

Eftersom älgen saknar leder i benen, jagar man den lämpligast genom att såga av trädstammen den lutar sig mot när den sover.

Därefter är det bara att smyga sig fram och döda det hjälplösa djuret som förgäves sprattlar utan att kunna komma åter på fötter.

Skrev Julius Caesar anno 50 f Kr i boken ”Det galliska kriget” och blev därmed världens förste kände älgskribent.

Älgens kokande spott

Fast han hade förstås fel om älgens anatomi.

Vilket även gällde de ”djurexperter” som på 1200-talet hävdade att den skinnpåse som älgtjuren bär under hakan innehåller kokande spott med vilken han kan skålla sin angripare:

”Och som älgen värmer upp på ett underbart sätt – genom att springa”.

Älgen gick baklänges

Eller historikern Olaus Magnus som på 1500-talet förmedlade att älgen alltid måste gå baklänges eftersom den annars riskerar att snubbla över sin gigantiska överläpp.

Eller att en avhuggen älgklöv är ett osvikligt medel mot ”kramp eller fallandesot”.

Ja, det är tveksamt om något djur varit föremål för så många myter och missuppfattningar som den ståtliga skogsinvånare, vars svenska namn lär betyda ”grå” och troligtvis är släkt med ”al”, ”alm” och ”elände”.

Två miljoner älgar

Älgen är ett rätt ungt djur, evolutionärt sett. De äldsta fossilerna av en ”urälg” är två miljoner år gamla och de första anfäder som såg ut som dagens svenska älgar strövade omkring i trakterna kring Sacha i nuvarande Ryssland för 60 000 år sedan.

Det lär i dag finnas omkring två miljoner älgar i världen. Grovt sett kan de delas upp i två grupper: den europeiska och den nordamerikanska.

Den senare tros härstamma från en blott handfull individer som vandrade över Berings sund på den tiden det fortfarande var en landbrygga.

Importerades till Nya Zeeland

Men det har även importerats älgar till Nya Zeeland i början av 1900-talet. Ingen av dem har visserligen skådats sedan 1952, men än i dag påstår vissa sig se spår av viloplatser och horn som fejats mot träd.

Älgar flyr

Udda är också vittnesbörd om att flyende älgar visserligen kan uppnå en topphastighet på 56 kilometer i timmen, men ändå dödats av björnar, pumor och späckhuggare (!).

Ty skogens konung fortsätter att fascinera.

Här i Sverige är instagramflödet rikt på älgar som stjäl äpplen i trädgårdar, korsar motorvägar eller förirrar sig in i shoppingcenter.

Vita älgar vördas

Extra populära är bilder på de vita exemplar som strövar omkring västra Värmland. De är inga albinos, som många tror, utan resultatet av en speciell gen.

Även vita älgar får skjutas, men det sker sällan. Kanske för att de flesta jägare också bär på en sorts vördnad för detta ståtliga djur?

Tämjda av kungen

Närmare 5 000 år gamla hällristningar i Norrfors vid Umeälven tyder på att våra förfäder hyste stor respekt för detta bytesdjur.

Läs också: Det här gäller i skogen under jaktsäsongen

Fast jaktmetoderna var knappast humana. Populärast tycks ha varit att hetsa älgen med hjälp av spjut, pilar och kastyxor mot ett stup eller ner i en fångstgrop.

Och med tiden försökte man även tämja älgen.

Drog vagnar

I dag är det svårt att skilja skrönor från verklighet. En seglivad myt är att Karl XII införde ett älgkavalleri, men sanningen tycks vara att han visserligen lyckades tämja några älgar, men inte till riddjur.

Unga älgkalvar som tagits från sina mödrar var snälla och kunde läras att dra vagnar och lavetter. Problemet var att de orsakade oordning i ledet eftersom stridshästarna var instinktivt rädda för dem.

Det är dock belagt att författaren och lantbrukaren Isak af Darelli lyckades lära en älgtjur leverera post på sitt fideikommiss Vängsjöberg i Roslagen. Däremot misslyckades han med liknande försök med älgkor.

Drog kärror och slädar

Under 1700-talet förekom en rätt livlig debatt om älgar kanske kunde användas i gruvdriften. Bland annat kände man till mer eller mindre lyckades ryska försök i den genren.

Det närmaste vi tycks ha kommit älgen som nyttodjur (förutom det goda köttet) är när kvigan Stolta 1907 deltog i ett uppvisningslopp i en travtävling i Falun.

Hon hade som kalv tagits om hand efter att mamman skjutits av tjuvjägare i uppländska Älvkarleby. Stolta uppfostrades som en tamhäst, kunde dra både kärror och slädar, skjutsade resanden från järnvägsstationen till turisthotellet och slutade sina dagar på Skansen, närmare 25 år gammal.

Nästan utrotad av kungen

Läs också: Så ofta tappar älgar sina horn

Förra hösten sköts ungefär 60 000 älgar i Sverige. Men för 150 år sedan var djuret nästan utrotat, sedan Gustav III 1789 beslutat avreglera älgjakten.

Fram tills dess hade älgen varit kronans egendom. Den som bröt mot jaktförbudet skulle ”mista bössa och kläder samt läggas i häkte. I svårartade fall kan brottslingen mista lifwet”.

Teaterkungen visste onekligen mycket om kultur, men hans beslut om fri älgjakt höll på att bli förödande.

Eftersom alla nu fick jaga hur mycket de ville på sin egen mark, var inte minst de självägande bönderna flitiga med bössorna och släpade hem mängder av kött.

1879 hade antalet älgar minskat så katastrofalt, att det bara sköts 926 exemplar i hela riket. Plötsligt var skogens stolta konung en utrotningshotad art.

Inte förrän i början av 1950-talet började stammen växa till sig rejält. Det anses berott på att skogsbruket förändrades och erbjöd kalhyggen med lättåtkomlig mat i form av sly och ungskog.

Rekordåret 1982 sköts 170 000 djur. Att de senaste siffrorna är betydligt lägre oroar många jägare. De menar att torra somrar och nya sjukdomar i kombination med krav på avskjutning från skogs- och markägare hotar älgstammens styrka och kvalitet.