Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
företagande 28 januari 2016

Nu tar 90-talisterna över lantbruket

Det är dags att lämna över gården – men till vem? Frågan om generationsskifte kan vara både svår och glädjefylld. Här ger några av blivande agronomer sin syn på saken.

Bild 1/3 FOTO: Anna Nilsson
Bild 2/3
Bild 3/3

Allt fler 90-talister gör entré i lantbruksbranschen och i tidningen Lantmannen ger de sin syn på framtiden. Alla har olika förutsättningar, från en gård som de väntar på att ta över till tankar på vad framtida jobbet ska innehålla.

– I dag jobbar jag som lantbruksrådgivare men jag vill gärna ha en egen gård i framtiden. Utöver rådgivarrollen jobbar jag även på en spannmålsgård för att rasta praktikern i mig, säger Fredrik Murray, till Lantmannen.

Möjlighet att ta över

Andra har redan gården i familjen.

– Möjligheterna till ett generationsskifte finns med vår gård utanför Enköping. Kanske ensam men jag har också en syster som är jägmästare. Men än är det långt i framtiden, säger Alexia von Ereinheim.

Henrik Karlsson är uppvuxen på en mjölkgård som numera är kviguppfödning till Vadsbo Mjölk. Han ser möjligheter med att ta över gården.

”Binder upp sig”

– Det är jättekul att få chansen att få driva ett eget företag. Men man binder också upp sig och får jobba mer än 100 procent. Det gäller att kunna lösa ut sina syskon med något annat mervärde.

Liksom de andra agronomstudenterna tycker han att det är viktigt att Sverige har en hög självförsörjningsgrad av livsmedel. De ser också hoppfullt på på framtiden för svenskt lantbruk.

Tror på efterfrågan

– Det märks att det finns en stark efterfrågan på svenska livsmedel från konsumenter. Men lantbrukare måste också bli bättre på att marknadsföra sig. Jag tror att gårdarna kommer att bli större med en större produktion men att det också kommer att finnas mindre gårdar, säger Thea Kristensson till Lantmannen.

– Vi måste bli bättre på export av våra högkvalitativa livsmedel. Så länge vi har fri handel kommer konsumenterna alltid att välja det billigaste alternativet. Vi måste tänka större än Sverige för att hitta rätt avsättning för våra produkter, säger Fredrik Murray.

Läs hela artikeln i tidningen Lantmannen nummer 2 2016.

Läs mer om

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Läs artiklar i säsong

Till toppen