Släktgård från 1500-talet sjuder av liv: Hållbart skogsbruk lockar turistström

Det lyser från fönstren i husen. Den gamla släktgården med anor från 1500-talet har blivit till en hel liten by och turistanläggning, som kallas Ingebo Hagar och ligger nära Vimmerby.

Här är ljust och öppet. Fåren brölar från backen med björkträd. I beteshagen, omsluten av en lång gärdesgård, betar några hästar i det frostnupna gräset. Nere vid lagården grymtar ett par linderödsgrisar.

Stenugnsbakade pizzor

Efter promenaden i skogen och bland djuren i Ingebo Hagar är det många som tar en fika i gårdskaféet. Förra året kom 18 000 besökare.

På själva gården är den ena mangårdsbyggnaden ett pensionat. I den andra bor Kristina med sina tre döttrar Maria, Jenny och Lovisa.

I en ekonomibyggnad från 1700-talet byggs en gårdsbutik och i en rödfärgad länga ligger gårdens kafé, med stenugnsbakade pizzor som specialitet.

Butiken och matserveringen sköts av paret Pommerenke från Tyskland. De bor i den gamla arrendatorsbostaden, en gul tegelvilla från 1950-talet. Ytterligare några personer i grannskapet arbetar deltid på gården.

Förfäderna sitter på axlarna

Men så livligt var det knappast när Kristina flyttade hit för 20 år sedan. Då bodde hennes tant Svea fortfarande kvar i huset och förutom att el och ett badrum installerades på 1940-talet hade nästan ingenting förändrats.

– Det kunde vara lite ödsligt på vintrarna men samtidigt väldigt fridfullt, minns Kristina.

Många kvällar ägnades åt att Svea berättade om gårdens historia. Det Kristina inte har fått lära sig av henne, eller andra släktingar, har hon forskat fram på egen hand.

– Jag grävde ner mig i gamla tingsprotokoll. Nu får arkiven vänta tills jag får bättre tid men förfäderna sitter hela tiden på mina axlar. Vi påminns ständigt om dem här på gården och mycket av det jag gör är av respekt för deras värv, säger hon.

Ibland är förfäderna närvarande på ett handfast sätt. Kristina berättar hur hon blir vägledd av tidigare generationer när hon bygger stigar och vandringsleder.

– Det är spännande att läsa landskapet och fundera över var de kunde ha haft sina vägar. När vi sedan börjar bygga lederna finns där ofta spår av gärdsgårdar och gamla vägmarkeringar.

Skogen är motorn

Kristina har lyckats förena ett kommersiellt skogsbruk med de bevarade kulturhistoriska värden. Hon försöker välja den maskin som gör minst skada.

– Jag är helt för mekaniseringen i skogsbruket men tunga markberedare är förfärliga! Dem försöker jag undvika. I stället får grannen göra jobbet med ett litet aggregat bakom traktorn, berättar Kristina.

Skogen är motorn i verksamheten. Virkesinkomsterna ger resurser att investera i ny verksamhet.

– Utan min skog hade det här inte varit möjligt, säger Kristina bestämt. Jag har gjort flera stora avverkningar för att finansiera våra satsningar på turism.

600 000 kronor i EU-stöd

Det handlar också om att ha bra kontakter med både myndigheter och banker.

Bara att bygga ett gårdskafé kostade kring 3 miljoner kronor. EUs investeringsstöd för landsbygdsföretag, som hanteras av länsstyrelsen, bidrog med maxbeloppet 600 000 kronor.

– Man bör absolut undersöka vilka möjligheter som finns att få hjälp. Att fylla i ansökningshandlingarna är jobbigt men det lönar sig att ta den tiden och göra det ordentligt, tipsar Kristina.

Hon har förstås ett ekonomiskt intresse av att locka folk till gården, åtminstone dem som äter i kaféet eller övernattar i det lilla pensionatet. Men att gå på de vackra, tillrättalagda stigarna kostar ingenting.

Kristinas är kritisk mot vår slösaktiga livsstil och har ytterst en vilja att förbättra världen:

– Vi måste hushålla med resurserna. På det sättet vi lever i Sverige och i flera andra länder krävs det tre stycken jordklot för att de ska räcka. Det håller inte!

Kretslopps ska inspirera  till hållbart liv

Hon tror på en grön våg och vill göra Ingebo Hagar till en ”kretsloppsby” som inspirerar andra till ett hållbart liv. Drömmen är ett kunskapscentrum där man kan lära sig om permakultur, att sätta en kolmila, hantverk och att hitta vägar inför framtiden.

Kristina tror att omsorg om naturen ”smittar av” sig på alla som kommer till hennes skog.

– Jag har aldrig några problem med nedskräpning från besökarna på vandringslederna, vilket jag tror beror på att vi ansträngt oss för att göra skogslandskapet vackert och välkomnande, säger hon.

Kristinas 5 bästa tips för turistföretagande

1. Byt tjänster med grannar, man behöver inte göra allt själv.

2. Turistföretag konkurrerar inte utan ger draghjälp åt varandra. Samarbeta, bilda nätverk och gör gemensamma aktiviteter.

3. Att investera i boende med övernattningar ger relativ snabb utdelning.

4. Investeringar i mat och restaurangrörelser är dyra och långsiktiga.

5. Se till att ha bra bankkontakter och sök alla bidrag som finns. Om du har skog – avverka när virkespriserna är bra.

Så fixar du ett snyggt hygge

• Lämna dungar av träd så att hygget ”snirklar i väg”, då ser hygget mindre ut än vad det är.

• Riset plockas bort helt och hållet.

• Träden som sparas är noga utvalda för att de är vackra.

• Klippblock och stora stenar görs synliga, täck inte med ris.

• Markberedningen är skonsam.

• Granar stamkvistas för att ge fri sikt.  Lövträd friställs och stamkvistas.

• Väldiga tallar lämnas som ”vägträd” (evighetsträd)

Detta är Kristina

Namn: Kristina Lindelöf

Ålder: 53 år.

Bor: I Ingebo, nära Vimmerby.

Gör: Skogsägare med 240 hektar produktiv skogsmark, driver turistföretaget Ingebo Hagar.

Familj: Döttrarna Maria, 16 år, Jenny, 11 år, och Lovisa, 9 år.

Kuriosa: Är en eldsjäl i ett lokalt nätverk för kvinnliga skogsägare, Skogsstjärnorna.