Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
hälsa 30 oktober 2015

11 vanliga frågor om prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år drabbas 9000 män. Nu drar årets mustaschkamp i gång – med fokus på just prostatacancer. Här är 11 vanliga frågor om sjukdomen. Ola Bratt, docent vid enheten för urologisk cancerforskning vid Lunds universitet, ger svaren.

OlaBrattwebb
Ola Bratt, docent vid enheten för urologisk cancerforskning vid Lunds universitet

Hur många drabbas av prostatacancer varje år?

Cirka 10 000 män får diagnosen varje år. Genomsnittsåldern vid diagnos är 70 år. Bara 100 svenska män under 50 år får diagnosen per år. Många botas om cancern upptäcks i tid, men varje år dör nästan 2500 män i sjukdomen.

Vilka är symtomen?

I tidigt skede ger prostatacancer ofta inga symtom alls. Längre fram kan den ge samma symtom som godartad prostataförstoring – svag urinstråle, svårt att börja kissa och tätare behov att gå på toaletten. Om symtomen beror på cancer utvecklas de ofta snabbare, inom ett år. Men ibland kommer symtomen senare, först när cancern spridit sig utanför prostatakörteln. Den kan då märkas genom smärtor i ryggen eller höfterna, eller viktminskning, svullnad i benen eller blodbrist.

Vad är skillnaden mellan prostatacancer och godartad prostataförstoring?

Det är två helt olika sjukdomar även om de utvecklas på samma ställe och kan ge samma symtom. Den godartade förstoringen är ganska symmetrisk och drabbar främst de inre delarna av prostatakörteln, kring urinröret. Cancer växer som en knöl i en del av körteln, ofta i den yttre delen.

Läs också: Land reder ut: 11 myter om bröstcancer

Vad är ett PSA-test?

Ett PSA-test är ett enkelt blodprov som mäter mängden prostataspecifikt antigen. Halten av PSA i blodet ökar vid alla sjukdomar i prostatakörteln. Ett förhöjt värde behöver alltså inte betyda att man har cancer.

När bör man göra ett PSA-test?

Män med symtom som skulle kunna bero på prostatacancer bör besöka sin allmänläkare. Denne bör då undersöka prostatakörteln med fingret och ordna med ett PSA-test. Män som har två eller fler fall av prostatacancer i familjen bör kontrollera sitt PSA-värde regelbundet från 45–50 års ålder.

Räcker det med ett PSA-test för diagnos?

Nej, ett måttligt förhöjt PSA-värde betyder bara att det är någon sjukdom i prostatakörteln och det behövs vävnadsprov för att fastställa en cancerdiagnos. Innan läkaren tar vävnadsprov görs en manuell undersökning av prostatakörteln och ett ultraljud genom ändtarmen.

Är prostatacancer ärftligt?

Män som har prostatacancer i familjen har en ökad risk att drabbas. Eftersom prostatacancer är så vanligt är det många män som har en bror eller far som har drabbats, utan att det behöver finnas några riskökande arvsanlag i familjen. Om det är två i familjen som har drabbats är risken större för att det finns en ärftlig faktor. Man har inte lyckats identifiera några gener som kan öka risken kraftigt.

Vilka är riskfaktorerna?

Forskningen har ännu inga bestämda svar, men mycket tyder på att vår västerländska kost ökar risken att drabbas. Män i östra Asien har mycket lägre risk. Man tror att tomater, sojabönor, linfrö, råg, grönt te och granatäpplejuice kan verka skyddande och att mycket kött, animaliskt fett, mejeriprodukter och fysisk inaktivitet kan öka risken.

Läs också: Nya cancerlarmet: Tre sätt att äta kött på ett sundare sätt

Kan man göra något för att minska risken att drabbas?

De vanliga råden för en hälsosam livsstil räcker långt: ät mycket frukt, fisk och grönsaker och var fysiskt aktiv; avstå från rökning och var måttlig med animaliskt fett och kött.

Ökar mycket sex riskerna för prostatacancer?

Det finns inga säkra samband, men det är möjligt att många sexuella kontakter, genom att man utsätter sig för fler bakterier och virus, kan öka risken för prostatacancer, men man vet inte vilka smittoämnen det skulle kunna vara. Å andra sidan verkar det som att täta sädesuttömningar minskar risken något.

Får alla som behandlats för prostatacancer problem med erektionen och svårt att hålla tätt?

Operation för prostatacancer ger oftast en kraftigt nedsatt erektionsförmåga och ibland bestående problem med urinläckage. Strålbehandling brukar också försämra erektionen. Den hormonbehandling som ibland ges tillsammans med strålbehandlingen och vid spridd prostatacancer kan ta bort den sexuella lusten och därmed också erektionerna.

 

Relaterade artiklar

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen