Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hälsa 4 maj 2018

Allt du behöver du veta om sjukdomar i sköldkörteln

Oförklarligt trött, deppig och värkig? Det kan bero på under- eller överproduktion i sköldkörteln. Här får du koll på hypotyreos och hypertyreos – och om problemen du kan stöta på i vården.

 Sköldkörtelsjukdom kan vara svårt att komma till rätta med. Men det finns hjälp att få.
Sköldkörtelsjukdom kan vara svårt att komma till rätta med. Men det finns hjälp att få. FOTO: dragana991

Sköldkörteln sitter strax under struphuvudet i halsen och styr ämnesomsättningen i kroppen. Det är viktigt att den fungerar som den ska för att vi ska må bra.

Hypotyreos – kroppen går på lågvarv

Men många drabbas av en underfunktion, hypotyreos, alltså att sköldkörteln av någon anledning inte producerar tillräckligt med hormon.

Då tvingas kroppen gå på lågvarv vilket kan ge en rad diffusa men jobbiga symptom, som till exempel trötthet, nedstämdhet, viktuppgång, håravfall, värk och frusenhet.

– Det är främst kvinnor som får hypotyreos, men det kan även drabba män, säger Anders Palm, ordförande för Sköldkörtelförbundet.

Läs också: Sköldkörtelsjuka Nadja kämpade för rätt behandling

Svårt få hjälp mot hypotyreos

 Anders Palm, ordförande för Sköldkörtelförbundet, lider själv av hypotyreos.
Anders Palm, ordförande för Sköldkörtelförbundet, lider själv av hypotyreos.

Anders har själv hypotyreos och tycker liksom många andra att det kan vara svårt att få hjälp i sin sjukdom.

När Sköldkörtelförbundet gjorde en undersökning bland nära 3 000 patienter visade det sig att hälften inte blev bättre på den behandling som erbjuds i vården. Sju av tio ansåg också att läkarnas kunskap var för låg.

– Tyvärr stämmer det här väl överens med mina personliga erfarenheter. Jag är en ganska typisk patient, bortsett från det att jag är man. Många kvinnor menar att sköldkörtelsjukdom är lågt prioriterad för att det är en kvinnodominerad sjukdom och det är nog tyvärr en del av sanningen, säger Anders Palm.

Läs också: Så skiljer du på de två sjukdomarna i sköldkörteln – checklista!

Vägen till diagnosen hypotyreos lång

För många är vägen till en diagnos lång. Det är inte ovanligt att det tar många år och flera läkare innan man får svart på vitt att det handlar om just hypotyreos. Symtomen kan lätt förväxlas med andra tillstånd, såsom depression och utmattning.

– Klagar man på trötthet, nedstämdhet, övervikt och liknande kan det ju bero på många saker. Standardsvaret blir ofta att man lider av depression eller utmattning och så skriver läkaren ut antidepressiva. Tyvärr fungerar det inte jättebra mot sköldkörtelproblem.

Läs också: Tyst hjärtinfarkt – så drabbades Lena

Blodprov avslöjar sköldkörtelhormon

Hypotyreos diagnostiseras med hjälp av blodprov. Bland annat kontrolleras då halterna av sköldkörtelhormon men även av TSH, ett hormon som utsöndras av hypofysen för att stimulera sköldkörteln.

Man kan också kolla andra blodvärden för att hitta den bakomliggande orsaken till patientens hypotyreos. Ofta finns förklaringen i Hashimotos, en autoimmun sjukdom som innebär att kroppen själv angriper och bryter ner sköldkörteln.

Problematisk med medicinen Levaxin

I dag behandlas nästan alla hypotyreospatienter med Levaxin, ett läkemedel som innehåller syntetiskt sköldkörtelhormon. Enligt Anders Palm är det problematiskt.

– Om Levaxinet förbättrar blodvärdena kan läkaren anse att patienten är välbehandlad trots att hon eller han fortfarande mår dåligt. I vår undersökning svarar hälften att de inte får någon symptomlindring alls av Levaxin.

Läs också: Efter stroken: Siv fiskade sig frisk

Liten kunskap om sköldkörtelhormoner

Varför det ser ut så här är inte helt klarlagt, men sköldkörtelhormon är aktivt först på cellnivå och därför säger inte blodvärden nödvändigtvis så mycket om hur effektiv en hormonbehandling är.

– Kroppen är komplex. Man vet i dag inte så mycket om hur sköldkörtelhormoner transporteras ut till olika organ i kroppen och används i cellerna på människor, säger Anders Palm.

Kompletterande läkemedel

Ett läkemedel som kan fungera som komplement till Levaxin är Liothyronin. Det innehåller liksom Levaxin syntetiskt sköldkörtelhormon men av en annan typ.

NDT, frystorkat sköldkörtelhormon från gris, är ett alternativ till både Levaxin och Liothyronin eftersom det innehåller båda hormonslagen, T4 och T3.

Trots att Levaxin inte fungerar för många kan det vara svårt att få annan behandling. Bara två procent av alla patienter ges i dag Liothyronin eller NDT.

– Många läkare vet inte ens att läkemedlen finns eller får inte förskriva dem. Det är olika i olika landsting. En del menar att det inte finns tillräcklig forskning på preparaten, men det gör det egentligen inte på Levaxin heller menar vi. Till och med SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) säger att vården av hypotyreos är en kunskapslucka, säger Anders Palm.

Läs också: Hela uppväxten skämdes Pia över sin ”konstiga” mamma

Kan påverka hjärtat

En förklaring till att läkare är försiktiga med förskrivningen av Liothyronin, är att det är mer potent än Levaxin och kan påverka exempelvis hjärtat. Därför ska man helst gå hos en specialist i endokrinologi för att få läkemedlet, och det finns det inte så många i Sverige.

– Levaxin omvandlas sakta i kroppen medan Liothyronin går rakt ut i cellerna. Vid för hög dos kan det påverka hjärtat, liksom många andra läkemedel som kan ge icke-önskvärda biverkningar i för hög dos. Men eftersom det hjälper många tycker vi ändå inte att det ska undanhållas patienterna som inte blir bättre på Levaxin, säger Anders Palm.

Många blir hjälpta

NDT skrivs i dag ut till färre än 1 000 personer i Sverige och majoriteten av patienter uppger att det hjälper. Att det inte är fler som tar det kan förklaras med att NDT bara kan fås genom licensansökan av läkare. Det är alltså inte godkänt i Sverige eller övriga Europa, vilket främst beror på att de företag som tillverkar läkemedlet anser att kostnaden för ett godkännande i Sverige och inom EU är för hög i förhållande till de låga volymer som säljs här i dag.

– I vår undersökning svarar 80 procent av de som provat NDT att de fått en symtomförbättring. Därför vill vi som patientförening förstås gärna att det godkänns. Det viktigaste måste vara hur patienten faktiskt mår, inte att blodprover ser friska ut, säger Anders Palm.

Läs också: Så lärde sig Lotta leva med sin panikångest

Så skiljer du på sköldkörtelsjukdomarna

Det är lätt att förväxla de två sköldkörtelsjukdomarna. Namnen är snarlika men de drabbar på olika sätt. Här reder vi ut skillnaden.

Den vanligaste sköldkörtelsjukdom är hypotyreos och den innebär att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormon. Förr i tiden sa man ibland ”struma”, men detta betyder bara att sköldkörteln är förstorad och är inte synonymt med hypotyreos.

Den andra sköldkörtelsjukdomen heter hypertyreos. Vid hypertyreos överproduceras sköldkörtelhormon vilket innebär att kroppen tvingas gå på högvarv och blir så småningom utbränd.

Läs också: IBS: Tillgång till toalett styrde Carolins liv

5 fakta om sköldkörtelsjukdomen hypotyreos

1. Hypotyreos är den vanligaste sköldkörtelsjukdomen och innebär att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormon.

2. Ungefär 80 procent av de drabbade är kvinnor.

3. I de flesta fall i västvärlden orsakas hypotyreos av den autoimmuna sjukdomen Hashimotos. Immunsystemet attackerar då sköldkörteln så att den förstörs.

4. Det kan ta lång tid att få diagnosen hypotyreos. Symtomen är ofta diffusa, varierande och lätta att förväxla med symtom på andra tillstånd.

5. I Sverige fick ungefär 460 000 personer behandling mot hypotyreos 2017.

Läs också: Bli av med dina magproblem – 9 bra tips som fungerar

8 vanliga tecken på sköldkörtelsjukdomen hypotyreos

1. Onormal trötthet

2. Nedstämdhet

3. Viktuppgång

4. Minnesproblem

5. Humörsvängningar

6. Låg kroppstemperatur

7. Torr hud och torrt hår

8. Håravfall

Läs också: 10 orsaker till håravfall – och vad du kan göra åt det

3 fakta om sköldkörtelsjukdomen hypertyreos

1. Vid hypertyreos överproduceras sköldkörtelhormon. Kroppen tvingas då gå på högvarv och blir så småningom utbränd.

2. Hypertyreos är inte så vanligt. 2017 behandlades ungefär 10 000 personer i Sverige för sjukdomen.

3. Hypertyreos orsakas oftast av den autoimmuna sjukdomen Grave’s som får immunsystemet att ”lura” sköldkörteln att utsöndra för mycket hormon.

Läs också: 9 tecken på vitamin B12-brist

5 vanliga symtom på sköldkörtelsjukdomen hypertyreos

1. Trötthet

2. Hjärtklappning

3. Viktnedgång

4. Svettningar

5. Depression

Källa: Sköldkörtelförbundet

Läs också: Nya rön: Därför ska du äta mer bladgrönsaker varje dag!

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen