IBD, Inflammatory Bowel Di­seases, är ett samlingsnamn för Crohns sjukdom, ulcerös kolit och mikroskopisk kolit. Alla de här sjukdomarna är autoimmuna. De uppstår genom att immunförsvaret orsakar en inflammation som angriper slemhinnan i tarmen.
– Själva grundorsaken bakom IBD är oklar men vi vet att både arv och omgivningsfaktorer spelar in, säger Johan Bark, specialistläkare i gastroenterologi, hepatologi och internmedicin.

Försiktigt med antibiotika

Forskningen visar att IBD-drabbade har färre ”goda” bakterier i tarmfloran än friska personer. Det finns inget enkelt svar på varför det är så men sådant som kan påverka är till exempel läkemedelsanvändning.

– Antibiotika triggar ofta problem så det ska man vara försiktig med och bara ta på extremt goda grunder.
Även antiinflammatoriska läkemedel, som ipren, diklofenak och andra Nsaid-preparat, kan utlösa magbesvär och till och med kolit hos känsliga personer.
Har man redan någon annan autoimmun sjukdom löper man större risk än genomsnittet att få ytterligare en. Det finns kopplingar mellan IBD och bland annat psoriasis, diabetes, celiaki och ledinflammationer. IBD medför också en ökad risk för cancer i änd- och tjocktarmen.
Rökare får oftare Crohns än icke­rökare. Rökning förvärrar dessutom sjukdomen. Vid ulcerös kolit är det tvärtom. Där verkar rökning faktiskt kunna motverka sjukdomen.

– Men rökning har så otroligt många andra negativa effekter så givetvis är det ingenting vi rekommenderar, säger Johan Bark.
Att IBD har en koppling till den västerländska livsstilen är tydligt. Vilken den kopplingen är kan vi i dagsläget bara spekulera i. Intensiv forskning pågår men ännu utan några entydiga resultat.
– IBD har länge varit ganska vanligt i nordvästra Europa och Nordamerika. Men nu ser vi även en enorm ökning i asiatiska länder där man blivit alltmer västerländsk i sin livsstil.

Ofta kroniska

Typiskt för de inflammatoriska tarmsjukdomarna är att de nästan alltid är kroniska. Vanligast är att man insjuknar mellan 15 och 25 års ålder men det kan hända när som helst.
– Ju tidigare man får det, desto svårare brukar symtomen vara genom livet. IBD är kroniskt men har otroligt olika förlopp hos olika individer. En del kan gå fria år i sträck, andra har ideliga symtom.
Till skillnad från IBS och milda mag- och tarmbesvär är IBD svårt att förbättra på egen hand med hjälp av en bra livsstil. Däremot har det kommit en del nya, effektiva läkemedel och andra behandlingar på senare år.

IBD – inflammatoriska tarmsjukdomar

Crohns sjukdom

Symtomen vid Crohns beror på en kronisk inflammation i delar av eller hela mag-tarmkanalen. Unga drabbas i större utsträckning än äldre. Crohns är också betydligt vanligare hos rökare än hos icke-rökare. Sjukdomen är kronisk men går i skov. Läkemedel och kirurgisk behandling kan lindra symtomen.

Vanligt vid Crohns:

Ont i magen, speciellt efter måltider.

Viktminskning.

Diarré och blod i avföringen.

Feber och allmän sjukdomskänsla.

Ulcerös kolit

Vid ulcerös kolit är slemhinnan i tjock- och ändtarmen inflammerad. Sjukdomen debuterar oftast i ung vuxen ålder. Symtomen kan vara svåra att skilja från dem vid Crohns.

Vanligt vid ulcerös kolit:

Magsmärtor som minskar när man varit på toaletten.

Diarré och blod i avföringen.

Känsla av tryck i ändtarmen.

Mikroskopisk kolit

Flera olika kroniska diarrésjukdomar sorteras in under namnet mikroskopisk kolit.
2 sorter-kollagen kolit och lymfocytär kolit.
De är vanligare hos kvinnor än hos män och de flesta får diagnosen i medelåldern. Mikroskopisk kolit innebär att tjocktarmen är inflammerad men att det inte går att upptäcka med blotta ögat. För att man ska kunna ställa diagnos måste tarmvävnad undersökas i mikroskop. Läkemedelsbehandling är ofta effektiv och kirurgi behövs inte. Mikroskopisk kolit ökar inte risken för tjock- eller ändtarmscancer.

Vanligt vid mikroskopisk kolit:

Vattnig, oblodig diarré, även nattetid.

—–

Följ Land på Facebook – nu över 15.000 följare