Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hälsa 3 oktober

Ångestpodden bryter tystnaden kring psykisk ohälsa

När Karlshamnstjejerna Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg fick nog av tabut kring psykisk ohälsa startade de podden som de själva saknade som unga.

– Att vi aldrig ens hade hört om begreppet psykisk ohälsa eller ångest i skolan kändes helt orimligt, säger Sofie Hallberg.

 Bästa vännerna Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg är grundarna till ”Ångestpodden”.
Bästa vännerna Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg är grundarna till ”Ångestpodden”. FOTO: Frida Jareteg

Vi möts på det anrika konditoriet Ritorno i Stockholms innerstad med en lättnadens pust efter morgonrusningen i tunnelbanan. Kompisarna Ida Höckerstrand, 26, och Sofie Hallberg, 26, är som många andra unga vuxna i Stockholm hitflyttade småstadsbor som kommit till huvudstaden för att uppnå sina drömmar. Men tankarna på hemorten är inte långt borta.

– När vi flyttade hit som 19-åringar så hatade vi ju Karlshamn. Men nu när man har blivit äldre saknar man lugnet, att kunna komma ner i varv och inte bara springa, säger Ida Höckerstrand.

Läs också: Anders Hansen: Så klarar du vardagsstressen

Diktafonen placeras på bordet mellan våra kaffekoppar, att bli inspelade är inget Ida och Sofie direkt är ovana vid. De har snart spelat in 250 poddavsnitt av Ångestpodden, en form av radioprogram som kommer ut digitalt varje vecka. Succén tror de ligger i att de själva inte sitter på alla svaren.

– Vi är sökande med lyssnaren. Vi har erfarenheter som anhörig och drabbad och det väger tungt, men vi har inte det fackliga språket som en psykolog eller läkare skulle ha. Vi pratar inte bara om ångesten vi har kommit ur utan också den vi är i i dag. ”I dag är det skit och jag har ingen lösning på det här”, säger Sofie Hallberg.

Saknade själva en ångestpodd

Ångestpodden var något de själv saknade som unga. När Ida och Sofie gick på högstadiet fick en kompis i deras tjejgäng bulimi, vilket de beskriver som att mattan rycktes under deras fötter. De upplevde att det inte fanns någonstans att vända sig för att få hjälp eller hämta kunskap.

När Ida under gymnasiet gick i terapi för panikångest kände hon sig vilsen.

– Vad skulle jag relatera till och var skulle jag hitta någon som kunde vara min röst? Inte doktorspråket på 1177, utan något annat. Socialstyrelsen hade släppt en rapport om att var fjärde ung mår psykiskt dåligt och jag tänkte på mitt kompisgäng hemma i Karlshamn. Då borde alltså var fjärde av oss må dåligt men ändå är vi tysta om det och låtsas som att allt är bra. Det kändes orimligt, säger Ida.

En tid senare granskade Ida sitt eget Instagramkonto – och insåg vilken oärlig bild det gav.

– Det såg ut som att jag och Sofie var de två tjejerna som har flyttat till Stockholm och levde ett lyxigt festliv, medan jag egentligen satt hemma varje dag och grät i min lägenhet för att jag knappt klarade att stå i kön på Ica, säger Ida.

Läs också: Slipp stress, oro och ångest – enkel metod

”Generation ångest”

”Ångestpodden. Är du på?”

Så löd sms:et Ida skickade till Sofie. Ett kort tag därefter var de i gång.

– I vårt första avsnitt minns jag att vi verkligen tryckte på att ”kom ihåg att det är okej att inte alltid må bra”, säger Sofie.

Ida och Sofie är 90-talister – en åldersgrupp som har beskrivits som de som skulle bli ”generation fantastisk”, men blev ”generation ångest”. Ungdomar, föräldrar, lärare och politiker har alla ställt sig frågan – hur kunde det bli så?

– Forskningsmässigt så handlar det om allt från socioekonomiska förhållanden, arbets- och bostadsmarknaden till skolan, hur den är utformad. Men vi är övertygade om att man glömmer den största delen, vilket är vårt sätt att leva med och hantera sociala medier i dag. Det är jämförelsernas tid. Helt plötsligt hade alla 13-åringar en Iphone i handen och förväntades kunna hantera att följa profiler som uppvisar en polerad yta som är långt ifrån hela sanningen, säger Ida.

Vill samla de fula känslorna

 ”Låt nu oss, vi i generation ångest, bli den första generationen som bestämmer sig för att bli den sista som skäms över ångest och psykisk ohälsa”, skriver Ida och Sofie i sin bok.
”Låt nu oss, vi i generation ångest, bli den första generationen som bestämmer sig för att bli den sista som skäms över ångest och psykisk ohälsa”, skriver Ida och Sofie i sin bok. FOTO: Forum

Alla tankar och lärdomar från fyra år med Ångestpodden blev till slut boken Vi borde vara lyckliga, som släpptes under våren 2019.

– Vi har ju allt, och vi får hela tiden höra att ”du kan bli vad du vill”, ”du kan vara vem du vill vara”. Okej så vi borde vara lyckliga, varför är vi inte det, frågar sig Ida.

– Jag tror att vår generation har missuppfattat ordet lycka. Man ser bara lycka hela tiden, vi konsumerar andras lycka och tror att lyckan är en slutdestination. Att bakom nästa gatuhörn finns lyckan och när man väl har hittat dit stannar man där för alltid. Men att känna extrem lycka är ju bara korta sekunder eller minuter som kommer och går, säger Sofie.

I boken ville de samla de fula, skamliga känslorna. Svartsjuka, avundsjuka, att inte hitta sig själv. Eller svårigheten i att kunna älska sin kropp i ett samhälle som är så präglat av en smalhetsnorm.

– Tanken var först, precis som med Ångestpodden, att läsarna skulle vara tjejer i vår egen ålder. Men vi insåg ganska snabbt att vi talar över generationsgränser också. Föräldrar, skolkuratorer eller människor som på något sätt jobbar med ungdomar har också uppskattat boken. De känslorna som vi skriver om är inte typiska för vår generation, det är bara att man inte har satt ord på dem tidigare, säger Sofie.

Tyst om psykisk ohälsa i skolan

Tack vare sponsrade samarbeten kan Ida och Sofie jobba med podden på heltid. De gör också en föreläsning som har tagit dem på en resa genom hela landet – till skolor, företag och myndigheter.

– Oavsett var vi är i landet är det vi pratar om nya ämnen. Det är ”baby steps”. Föreläsningen är alltid likadan, men den tolkas olika. För vuxenvärlden är det mer en ”aha-upplevelse”, medan det för unga blir känslan att ”äntligen är det någon som säger det här”, säger Ida.

Men de har också stött på återvändsgränder. När de skulle sälja in föreläsningen till gymnasieskolor fick de nej från flera håll. En rektor förklarade att skolans resurser inte skulle räcka till för att ta hand om elever som vill prata eller ställa frågor efter att Ida och Sofie hade varit där.

– Det behöver bli en obligatorisk del i skolan att prata om de här sakerna. Att man inte gör det i dag är så orimligt. Om det hade kommit en rapport att var fjärde elev inte kan räkna matte, nog hade vi satt in alla resurser vi kunde. Men när rapporten kommer om att var fjärde ung mår dåligt gör vi ingenting, säger Ida.

Engagerar politiskt

 ”Ångestpodden” lämnade under våren 2019 in ett öppet brev till socialministern under kampanjen #mellanstolarna.
”Ångestpodden” lämnade under våren 2019 in ett öppet brev till socialministern under kampanjen #mellanstolarna. FOTO: Frida Jareteg

Ångestpodden får mängder av meddelanden från lyssnare med personliga berättelser och tackord för att de så ärligt och öppenhjärtigt lyfter den psykiska ohälsan. Med Ångestpoddens breda räckvidd har Idas och Sofies arbete också blivit uppmärksammat från politiskt håll.

– När vi deltog i Almedalen sa en politiker till oss att ”det ni har gjort med Ångestpodden är bättre än alla riktade insatser vi har gjort från politiskt håll någonsin.” Det var ju smickrande, men vi kan inte bära det på våra axlar. Politikerna måste också göra något, men de vet inte hur de ska lösa det och då är det smartare att vara tyst, säger Ida.

Ingen ”quick fix”

Att hitta konkreta lösningar på den psykiska ohälsan bland unga är svårt, det håller de båda med om.

– I dag lever vi i en tid som är digitaliserad. Det ska gå lika snabbt att beställa hem en pizza som att fixa psyket. Men det är orimligt och funkar inte. Jag tror att vi måste förenas i samtalet och de fula känslorna, säger Ida.

– Om vi kan inspirera till att ha de här samtalen utanför Ångestpodden, i kompisgänget, på dejten eller med sina föräldrar, då är det verkligen ett steg i rätt riktning, säger Sofie.

Ida Höckerstrand och Sofie Hallberg

Ålder: Båda 26 år.

Kommer från: Karlshamn i Blekinge.

Bor i: Stockholm.

Aktuella: Med boken Vi borde vara lyckliga (Forum). Driver Ångestpodden sedan fyra år tillbaka.

Våga prata om ångest och psykisk ohälsa!

Ångestpodden ger sina tips på hur du som drabbad eller anhörig kan våga närma dig samtal om psykisk ohälsa.

Om du är drabbad

• Våga närma dig känslan även om du inte vet hur du ska sätta ord på den. Orden brukar bara komma. Det finns inget facit, inget som behöver vara rätt och inget som kan vara fel. Du äger dina känslor.

• Tänk att om du känner så här, då har någon annan också gjort det. Så pratar man med några, då finns det stor chans att någon annan kommer att känna igen sig.

• Du behöver inte heller alltid veta var ångesten kommer ifrån. Ofta kan man ha en bild av att det måste finnas någon djup bakomliggande anledning till ångest. Är det något från min barndom? Något någon har sagt som jag bär med mig? Men det är okej att inte veta.

• Om du mår dåligt under en längre tid är det viktigt att söka hjälp. Det är lika naturligt eller vanligt som vilken fysisk åkomma som helst, som vi inte skulle tveka att söka vård för.

Om du är anhörig

• Våga lyssna! Som anhörig kan man bli stressad över känslan att jag måste bära personen, jag ska alltid ha svar på tal eller komma med goda råd. Men du behöver inte vara någon Dr Phil utan det kan räcka med att bara lyssna.

• Var inte rädd för att fråga hur det är. Om du inte vet vad du ska svara kan det räcka med ”jag vet inte vad jag ska säga, men jag finns här om du vill prata.” Det behöver inte vara svårare än så.

• Om du har ett invant beteende att fly från det som är jobbigt så kan du behöva öva på att lyssna.

Behöver du hjälp?

  • Ring alltid 112 om läget är akut
  • BRIS vuxentelefon: 077-150 50 50
  • BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111, Bris.se
  • Självmordslinjen: 90 101, Mind.se
  • Hjälplinjen: 0771-22 00 60
  • Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80
  • Föräldratelefon: 020-85 20 00
  • Jourhavande kompis: 020-22 24 44
  • Föreningen Tilia: Chatta med Tilia

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen