Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hälsa 24 januari

Annika fick diagnosen ALS

Småbarnsmamman Annika var mitt i livet när hon fick hon veta att hon har ALS. En sjukdom som långsamt bryter ner hennes muskler. Hon vet att hennes dagar är räknade.

 Annikas fokus är att ta vara på alla chanser som ges.
Annikas fokus är att ta vara på alla chanser som ges. FOTO: Svante Harström

När man möter Annika, 35, går det inte att ana att hon inom sig bär på en tickande bomb. En bomb som heter ALS, och som bryter ner hennes muskler steg för steg.

Planerat sin begravning

Trots det sprudlar hon av livsglädje och har en positiv syn på livet.

– Jag har planerat min begravning, men jag kan inte gå och tänka på att mina dagar är räknade, då blir jag bara ledsen. Jag har bestämt mig för att leva fullt ut den tid jag har kvar, säger Annika och sätter sig ner vid köksbordet.

Läs också: ALS – fakta och symtom

 Annika berättar att det finns många grader av ALS, och att hennes läkare inte vet hur det kommer att utveckla sig för henne.
Annika berättar att det finns många grader av ALS, och att hennes läkare inte vet hur det kommer att utveckla sig för henne. FOTO: Svante Harström

Öppen om att hon har ALS

Hon berättar om de senaste sju åren med ett lugn i rösten.

– Jag bestämde mig att prata mycket om det jag går igenom, våga prata. Det är terapi för mig, säger Annika.

Kände hur benen vek sig

När Annika var 25 år blev hon gravid med sitt första barn. I slutet av graviditeten började hon få svårt att gå i trappor och det var tufft att kliva upp från golvet. Det som att benen vek sig.

Allt började om

Hon tänkte att det måste bero på att hon var gravid. Efter att sonen Sam föddes 2010 blev det lättare att gå i trappor och promenera, men så började det om igen. Under hösten 2010 fick hon ofta frågan om hade gjort illa sig, eftersom Annika haltade när hon gick.

– Mamma tvingade mig att ta kontakt med vården och jag skickades till neurologmottagningen på Umeå Universitets sjukhus, säger Annika.

ALS konstaterades

Det dröjde två år innan det kunde konstateras att Annika hade ALS.

– Hade jag fått börja tidigare med den bromsmedicin kanske den skulle ha kunnat ge mig mer tid. Det är klart att jag har tänkt tanken, säger Annika.

Läs också: Restless legs – symtom och lindring

Allt blev svart

Hon glömmer aldrig den stunden då hon fick beskedet. Det var som om allt blev svart, och tanken slog henne direkt – lever jag om fem år?

– För det var det man fick fram när man sökte på nätet om ALS, att livslängden i snitt ligger på fem år. Jag var mitt uppe i livet, 28 år gammal, mamma, och fick veta att jag kommer att dö – men inte exakt när.

Gjorde enorm ont

När Annika träffade sin då tvåårige son Sam efter beskedet ville hon aldrig sluta krama honom. Vetskapen om att hon inte kommer att finnas i hans liv när han växer upp gjorde enormt ont.

 Barnen ger Annika stor glädje. Lilla Elsa är två år och hennes storebror Sam är nio.
Barnen ger Annika stor glädje. Lilla Elsa är två år och hennes storebror Sam är nio. FOTO: Svante Harström

Leva fullt ut varje dag

Efter att den första chocken hade lagt sig bestämde hon sig för att göra det bästa av livet och leva varje dag fullt ut. Hon visste inte hur sjukdomen skulle utveckla sig.

Ramlar ofta

Hon känner dock att sjukdomen har börjat krypa allt närmare. Att hon har fått mycket sämre balans och svårare att gå. Hon ramlar ofta. Annika har börjat använda rollatorn från bilen till sitt kontor, och känner också att rösten har börjat ta stryk. På kvällarna är kroppen trött som efter ett maratonlopp.

– Jag är inte rädd för att dö, men jag är orolig för hur snabbt sjukdomen kommer att bryta ner min kropp, säger Annika och hämtar en kopp kaffe.

Separerade från Sams pappa

Annika är enormt tacksam för att hon har fått två barn.

– De gör mig otroligt lycklig.

Hösten 2016 separerade Annika från Sams pappa och hon tänkte då: ”Nu får jag nog leva ensam, för vem vill ha mig som har dagarna räknade?”.

Blev blixtförälskad

Drygt ett år senare träffade hon Andreas via jobbet, och blev blixtförälskad. Annika slog dock direkt bort tanken på en möjlig framtid tillsammans.

– Men när vi träffades en kort tid efteråt gick allt fort. Vi blev med barn redan efter en månad. Allt har en mening, säger Annika.

– Enligt vad jag vet, är jag den femte mamman i Sverige, som fått barn och har ALS. Bara det är ett mirakel.

Läs också: Det här är karpaltunnelsyndrom

Inte finns kvar i livet

Annika är så lycklig över att Sam har fått en syster. Hon vill att han ska ha någon att prata med om henne när hon inte längre finns kvar i livet.

Annika har brottats med tanken på att är det kanske är egoistiskt av henne att föda ett barn till världen, när hon vet att Elsa blir utan sin mamma en dag inom en snar framtid.

– Men nu jag är inte orolig för barnen längre. De har en sådan fin kontakt med sina pappor att jag vet att de kommer att ha det bra.

 Annika vet inte exakt hur ALS kommer att bryta ner hennes kropp.
Annika vet inte exakt hur ALS kommer att bryta ner hennes kropp. FOTO: Svante Harström

Accepterar sjukdomen

Annika har jobbat mycket med att acceptera sin sjukdom, och att livet blev som det blev – och hon känner sig inte bitter.

– Hade inte jag fått ALS, så hade någon annat fått det. Vad är rättvisa i ett sådant här fall? Jag kan inte tänka så. Det är som det är och jag får leva den tid jag har kvar. Jag fyller dagarna med glädje och med konsten av att vara i nuet, även om det inte alltid är lätt, säger Annika och kramar om Elsa.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen