Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hälsa 7 december

Svensk forskning ger hopp till migrändrabbade

Mer än var tionde människa lider av migrän. Svensk forskning ligger till grund för nya, smarta läkemedel som kan hjälpa många.

 Lars Edvinsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, har varit med och forskat fram läkemedel mot migrän.
Lars Edvinsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, har varit med och forskat fram läkemedel mot migrän. FOTO: Istock

Migränattacker som kommer då och då kan ofta hanteras med vanliga, receptfria läkemedel från apoteket. Men är det så illa att man ligger mer eller mindre däckad flera dagar i månaden behövs profylax, alltså förebyggande medicin.

– De läkemedel som finns i dag är egentligen inte riktade mot migrän, utan man får använda till exempel betablockerare, antidepressiva och epilepsimedicin, säger Lars Edvinsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Smärtsignaler vid migrän

Lars har forskat om migrän i 40 år och redan på 1980-talet kunde han och hans kollegor visa att signalmolekylen CGRP frisätts från trigeminusgangliet, en ansamling av känselnerver under hjärnan, vid migränanfall. Trigeminusgangliet är kopplat till all smärta i huvudet.

– Vi tog blodprov på patienter som kom in till akuten med migrän och fann att CGRP då var den enda signalmolekylen som ökat i blodet. Vi predikade om det i många år innan någon lyssnade, men 2004 uppfann läkemedelsindustrin en molekyl som verkar på CGRP-receptorn så att smärtsignalerna till hjärnan blockeras.

Dyr migränmedicin

Ett färdigt läkemedel i tablettform kom några år senare, men stoppades på grund av att det hade negativ leverpåverkan hos några patienter. Lars fortsatte att forska och började testa nya molekyler som inte retade levern. Så småningom fick flera stora läkemedelsbolag upp ögonen för molekylerna.

– Den första medicinen kom ut i USA i maj och har förskrivits till 200 000 patienter med god effekt. Den finns även i Europa och Sverige. Men här har TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) inte bestämt om medicinen ska ingå i högkostnadsskyddet vilket gör att den är dyr.

Migrän påverkar hela familjen

Aimovig, som läkemedlet heter, injiceras och ges förebyggande en gång i månaden. En injektion kostar i dag runt 5 000 kronor.

– Jag tycker personligen att de som har det absolut jobbigast borde få det här läkemedlet. Migrän påverkar inte bara en individ utan hela familjen. Ett intensivt migränanfall är som en tsunami, säger Lars.

Många migrändrabbade blir av med symptomen

Kliniska studier visar att 15-20 patienter med kronisk migrän (huvudvärk minst 15 dagar per månad varav minst 8 med migrän räknas som kronisk) eller mycket svår migrän blir helt av med sina symtom om de behandlas med den nya medicinen. Ytterligare 50 patienter går från att ha migrän mer än 15 dagar per månad till bara två-tre dagar. På återstående 30 patienter har läkemedlet ingen effekt alls.

– För att kunna hjälpa dem håller vi på att identifiera nya molekyler. Kanske finns det andra som är av värde för de personerna.

Läs också: Migränsjuka Katalin har testat botox: ”Behandlingen har gett mig mitt liv tillbaka”

Migrän med eller utan aura

Migrän brukar delas in i två olika typer: en med ljusfenomen, aura, och en utan. Aurasymtomen markerar oftast början på en migränattack och när de försvinner kommer huvudvärken.

– Ny forskning pekar mot att blodflödet är strypt i synbarken vid aura, vilket gör att ögat inte tolkar synintrycken på rätt sätt.

Migrän utan aura har inget tydligt förstadium men många får ändå olika känningar, ibland redan ett dygn före själva anfallet.

Syns i hjärnan

– Ett migränanfall har olika faser och de syns i hjärnan. Nya studier med magnetröntgen visar att det redan vid förkänning börjar hända saker i hypotalamus. Sedan sprider det sig till talamus och hjärnstammen. Då börjar man involvera centra för ljud- och ljuskänslighet samt illamående. I hjärnstammen finns även områden som är kopplade till smärta. När de är aktiverade har man huvudvärk, förklarar Lars.

Spänningshuvudvärk syns till skillnad från migrän inte i hjärnan. Migrän är en hjärnsjukdom som får saker att hända på molekylnivå.

Drabbar fler kvinnor

Orsaken till migrän är fortfarande okänd, men till viss del är sjukdomen ärftlig. Två av tre drabbade är kvinnor.

– Man tror att det har med könshormoner att göra, det är något vi forskar på. Migrän ökar bara lite hos pojkar i puberteten men hos kvinnor blir det en stor puckel. Efter klimakteriet minskar gapet mellan könen och det blir mer lika igen. Men det kan ta några år. Generellt avtar migrän efter drygt 40 års ålder hos både män och kvinnor, säger Lars Edvinsson.

Stöd och information

Huvudvärksförbundet driver frågor som rör migrän, Hortons huvudvärk och annan svår huvudvärk. De stödjer också forskning på området via Hjärnfonden.

Förbundet ger också sina medlemmar stöd i vardagen genom träffar, information och rådgivning. Läs mer på hemsidan Migrän.org.

Läs också: Allt om migrän – det här behöver du som anhörig känna till!

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 41 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen