Glädjande forskning: Därför ska du dansa mer – 7 fantastiska hälsoeffekter
Dans är rena hälsokuren – för både kropp och själ. Här är 8 hälsoeffekter av att dansa mer, enligt hjärnforskare, psykiatriker och läkare.
Det är inte bara härlig och roligt att dansa. Det är dessutom rena superkuren för hälsan, enligt forskarna. Nu har man kunnat bevisa att dans, precis annan regelbunden konditionsträning, kan göra dig gladare, piggare och mindre stressad.
Det beror på att dans, liksom annan konditionsträning, ökar nivåerna av endorfiner, noradrenalin, dopamin och serotonin som aktiverar vårt belöningssystem och gör att vi mår bra.
Fysisk aktivitet ökar även kortsiktigt mängden kortisol, under tiden vi rör på oss, som gör att vi tillfälligt blir mer fokuserade och koncentrerade.
7 hälsoeffekter av att dansa
1. Motverkar stress och stärker minnet
Ny forskning visar att dansen stärker hjärnans olika funktioner och motverkar stress och inflammationer. Man blir bättre på inlärning, problemlösning och får bättre kom-ihåg.
– Genom att konditionsträna regelbundet under en längre tid kan du förbättra minnet, enligt hjärnforskaren Jenny Nyberg, vid Center for Brain Repair and Rehabilitation, vid Göteborgs universitet.
De positiva effekterna på hjärnan uppstår när hjärtat får arbeta, pulsen ökar, man blir varm och börjar svettas och blodet pumpas runt i kroppen.
– Det viktiga är att röra på sig så att hjärtat kommer igång och pulsen ökar och att du blir svettig och flåsig, säger Jenny Nyberg.
Läs också: Du mår som du tänker
2. Minskar smärta
Dans kan också hjälpa mot både smärta och kroniska sjukdomstillstånd. Forskaren Eva Bojner Horwitz har mätt effekterna av sex månaders dansterapi på en grupp fibromyalgipatienter och funnit att dansen ledde till minskad smärta och bättre självkänsla.
3. Stärker hjärtat och ökar livskvaliteten
Dans är bra för hjärthälsan. En italiensk studie vid Lancisi Heart Institute, visar att personer med hjärtsvikt som dansade vals, inte bara stärkte hjärtat, utan även förbättrade sin andning och livskvalitet. De sov bättre, mådde bättre och ägnade sig mer åt hobbies, hushållssysslor och samliv med sin partner.
4. Förbättrar balansen
Det har även visat sig att dans kan lindra symptomen för personer med Parkinson. Forskargrupper på flera håll i världen utvecklar metoder för att behandla patienter med Parkinsons sjukdom med olika former av dans.
I USA har den främsta forskaren inom området, Madeleine Hackney visat att dansande Parkinsonpatienter fått bättre balans i jämförelse med dem som gjort fysiska övningar.
5. Ger viktminskning
Viktminskning är en annan av alla hälsoeffekter av dans. En studie i Journal of Physiological Anthropology fann att regelbunden konditionsträningsprogram med dans är lika effektivt sätt att minska i vikt som löpning och cykling.
6. Lär dig känna din egen kropp
Psykiatrikern Jill Taube driver verksamheten Danssteget i Stockholm och har i många år ägnat sig åt dans, både som läkare och som dansinstruktör. Hon vet hur effektiva de rytmiska rörelserna och dansglädje är för hälsan.
– Förutom att du blir starkare och ökar flåset får du ett kulturellt sammanhang och känner glädje när du dansar tillsammans med andra. Du får även fysisk beröring, vilket är bra för hälsan. Man lär känna sig egen kropp, säger Jill Taube.
7. Hindrar ältande och negativa tankar
Ny forskning vid Karolinska Institutet visar att dans, liksom annan konditionsträning, några gånger i veckan är lika effektiv som medicin vid mild till medelsvår depression.
Dansen kan hjälpa oss att vara närvarande i nuet. Den hindrar ältande av negativa tankar och deppighet.
– Dans är avledande, man glömmer att man har ont och mår dåligt. Som läkare ordinerar jag fysisk aktivitet på recept och där är dans en viktig del. Dansen är en effektiv hjälp mot psykisk ohälsa, ångest, depression och nedstämdhet, som all annan konditionsträning, säger psykiatrikern Jill Taube.
Men det krävs att man dansar regelbundet för att den ska ge alla de positiva hälsoeffekterna.
– Dansa så ofta du kan och orkar, gärna minst tre gånger i veckan, mellan 45-60 minuter, det viktiga är att du får upp flåset.
Läs också: Ny forskning: Gnäll kan skada din hjärna