Hjärtläkaren svarar: 9 vanliga frågor om hjärtinfarkt

Annika Rosengren, professor i medicin och hjärtläkare, svarar på vanliga frågor om hjärtinfarkt som drabbar 25 000 svenskar varje år.

1. Vad är hjärtinfarkt?

– En hjärtinfarkt uppstår när det bildas en blodpropp i något av hjärtats kranskärl.

2. Vad ökar risken för att drabbas?

– Det finns ett antal väl kända riskfaktorer som ökar risken och som mest beror på livsstil: högt blodtryck, högt kolesterol, rökning, stillasittande, fetma och diabetes. Hjärtinfarkt har ganska lite med genetik, ärftlighet, att göra.

3. När ska man åka in?

– När man får tryck eller smärta som man inte känner igen över bröstet . Man ska inte nonchalera symtom som kan vara diffusa. Ibland kan smärtan stråla ut i armarna mot halsen, käkarna och ibland ut i ryggen. Trycket eller smärtan håller oftast i sig i mer än 15 minuter och man kan må illa, få ångest och yrsel. Ju snabbare man kommer till sjukhus och får behandling, desto större är möjligheterna att minska skadan på hjärtmuskeln.

4. Vad gör läkaren på akuten?

– Läkaren ställer diagnos utifrån symtom, blodprov och EKG. Vid en hjärtinfarkt läcker hjärtmuskeln ut proteiner, bland annat så kallade troponiner, som kan spåras i blodet. En ultraljudsundersökning kan bedöma storleken på infarkten och hur pumpförmågan i hjärtat har påverkats. En kranskärlsröntgen kan visa om det finns förträngningar i kärlen och var stoppet sitter.

5. Vad händer därefter?

– Om EKG visar att det rör sig om en mindre hjärtinfarkt får man medicin och stannar för observation. I första hand ges blodförtunnande, blodtryckssänkande och hjärtskyddande medicin som man får stå på en begränsad tid eller livet ut. De allra flesta genomgår också en kranskärlsröntgen.

6. Vad händer vid akut hjärt­infarkt?

– Det allra viktigaste vid en stor hjärtinfarkt är att så snart som möjligt öppna upp det tilltäppta kranskärlet för att få i gång blod- och syretillförseln igen. Oftast gör man en ballongvidgning för att vidga kärlen där blodproppen sitter så att blodet kan passera som det ska och sätter in stentar som är små metallnät som ska hålla blodkärlet öppet.

7. Hur kommer man igen?

– Motion är väldigt viktig, rör du på dig regelbundet gör du hjärtat en tjänst. Det finns stora studier som visar att motion minskar risken för att dö av hjärt- och kärlsjukdom kraftigt. Börja gå måttligt snabba promenader 30 minuter om dagen. Delta i en hjärtskola där man får lära sig om livsstilsrisker som man kan påverka, om vikten av hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och rökstopp.

8. Hur många överlever och blir återställda?

– 25 000 svenskar per år får en hjärtinfarkt och 97 procent under 65 år som sjukhusvårdas överlever, mer än 90 procent under 80 år och nästan 90 procent bland dem över 80 år. De flesta som dör gör det plötsligt och kommer inte till sjukhus.

9. Hur ska man leva sedan?

– Man ska ta sina mediciner och följa läkarens ordinationer, motionera, äta hjärtvänlig kost och inte röka.

Läs också: 9 tecken på vitamin-b12-brist