Artros i knäleden kommer oftast smygande och utvecklas under lång tid. Vanligtvis är smärtan belastningsrelaterad. Det kan till exempel göra ont att gå upp- och nerför en trappa. Igångsättningssmärta är också vanligt vid artros. Då gör det ont i knät när man börjar röra sig efter att ha varit stilla en stund.

Knäartros blir allt vanligare

Något fler kvinnor än män drabbas av just knäledsartros. Sjukdomen blir också allt vanligare.

– Det beror på att vi lever längre och längre och även på att riskfaktorer såsom övervikt ökar, säger Elin Östlind, fysioterapeut och doktorand vid Lunds Universitet.

Träning lindrar på sikt

I dag finns ingen behandling som bromsar artrosen. Däremot kan fysisk träning göra smärtan mindre, men det gäller att vara uthållig. Hos en otränad person blir smärtan först ofta värre av fysisk aktivitet.

– Det är absolut inte farligt att träna eller belasta kroppen vid artros, tvärtom. Träningen får kännas men smärtan ska vara hanterbar. Om man tänker sig en smärtskala från 0 till 10 så är det okej att träna upp till en femma i smärta.

Belastning förvärrar inte

Risken för att artrosen förvärras av belastning är väldigt liten menar Elin Östlind.

– Smärtan brukar sätta stopp och begränsa så att det inte blir för mycket. Men hur mycket och vad man klarar kan variera genom livet. Jag har träffat patienter som haft artros i 10-15 år och som säger att de blivit mycket bättre de senaste åren, kanske för att de har börjat träna på ett annat sätt.

Läs också: Artrosskola: Så kan du lindra eller bli av med smärtan

Kallades felaktigt förslitning

Förr kallades artros felaktigt för förslitning. Den termen används inte längre eftersom artros inte är en förslitningsskada. I stället beror artros på att det uppstår en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket.

Får näring genom belastning

Friskt ledbrosk dämpar stötar och minimerar friktion i leden. Men brosket innehåller inga blodkärl utan får i stället sin näring genom belastning. Därför är det så viktigt att fortsätta röra på sig även om man får artros.

– Vid belastning pressas ledvätska med slaggämnen ut och när belastningen upphör tar brosket upp ny ledvätska. Den vätskan ger näring till brosket.

Övervikt en riskfaktor

Vetenskapen har ännu inte löst artrosgåtan men det finns en del kända riskfaktorer. Ärftlighet spelar roll och risken att drabbas ökar efter en ledskada. Övervikt och muskelsvaghet i benen är också riskfaktorer, liksom väldigt hög eller ensidig belastning.

– Knäartros är vanligare inom vissa yrken. Hos kvinnor har man sett att knäartros är vanligare bland de som jobbar i vården, inom barnomsorg och med städning. Bland män är byggnadsarbetare, lantbrukare och golvläggare mest utsatta.

Starka ben avlastar

Ärftlighet kan man inte göra så mycket åt, men andra riskfaktorer är påverkbara. Genom att vara fysiskt aktiv och normalviktig kan man i alla fall delvis förebygga knäartros.

Träna förebyggande

Den som har ett fysiskt tungt arbete eller utövar en belastande idrott behöver träna förbyggande för att undvika skador. Starka ben med bra muskulatur i framförallt låren avlastar och stabiliserar knäleden samt minskar skaderisken.

– Kom också ihåg att det aldrig är för sent att börja träna. Minst 30 minuter träning på måttlig nivå för hela kroppen varje dag och till det gärna extra styrketräning för benen. Det är bra om man kan resa sig upp från soffan eller stolen utan att behöva ta hjälp av händerna, säger Elin Östlind.

Läs också: Lindra artros i knäna