Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hälsa 28 maj

Konflikthanteraren om olika sorters ilska

Tappat fattningen? Tricket är att överlista din ilska så att du tar kommandot över gaphalsen, offret eller surpuppan inom dig.

 Surpuppa, gaphals eller offer – hur uttrycker du din ilska?
Surpuppa, gaphals eller offer – hur uttrycker du din ilska? FOTO: istock

Sättet du använder eller sätter ord på din ilska är avgörande för hur konfliken eller situationen utvecklas.

Tre sorters ilskor

Problem uppstår framförallt vid tre situationer:

1. För den som tappar kontrollen och vrålar ut sin ilska.

2. För den som väljer att hålla ilskan inom sig.

3. För den som insinuerar sin ilska på ett indirekt sätt.

Liv Larsson, som undervisar inom konflikthantering och ilska förklarar hur de olika sätten att hantera ilska uppstår och fungerar.

 Liv Larsson har undervisat i ledarskap och konflikthantering i 30 år.
Liv Larsson har undervisat i ledarskap och konflikthantering i 30 år. FOTO: Privat

Läs också: Gräl kan stärka relationen

1. GAPHALSEN – den utåtvända ilskan

 Gaphalsen vill inte riskera att uppfattas som sårbar och skyddar sig genom att gorma och skrika.
Gaphalsen vill inte riskera att uppfattas som sårbar och skyddar sig genom att gorma och skrika. FOTO: Istock

Har du vuxit upp i en familj eller kultur där det är okej att vara arg censurerar du inte ilskan utåt så hårt. Och att sätta ord på den verkliga känslan, som besvikelse, är svårt. Många vill inte riskera att uppfattas som sårbara och svaga. Då är det betydligt lättare att vråla ut sin ilska.

– Att falla ut med hätska ord är ett sätt att skydda sig. När du har blivit kränkt är du otroligt sårbar. Du vill reparera känslan av värdighet och försöker må bättre genom att bestraffa den andre, säger Liv Larsson.

Meningslös strategi

När du höjer rösten och känner den kokande känslan inombords läggs automatiskt fullt fokus på att strida om vems felet är.

Ofta hamnar du i en slags tävling om bästa argument: ”Du din idiot, du ska då alltid … ” Men strategin är helt meningslös. Ämnet spårar ur och handlar om något helt annat än kärnproblemet. Du tar dig inte ut.

2. OFFRET – den inåtvända ilskan

 Offret visar inte sin ilska öppet utan drar sig undan och kan känna sig utstött.
Offret visar inte sin ilska öppet utan drar sig undan och kan känna sig utstött. FOTO: istock

I vissa situationer kanske du inte vill visa hur förbannad du är och väljer att bita ihop.

Att dra sig undan är ett sätt att slippa en konflikt i stunden, att slippa konfrontera den ilska, skuld eller skam du upplever. Kanske har du tappat hoppet om att du ska bli förstådd eller att konflikten ens ska gå att reda ut. Eller så är du rädd för vad konsekvenserna ska bli. Liv Larsson:

– Nackdelen med att inte markera din gräns är att du riskerar känna ännu värre smärta. Dina behov respekteras inte ens av dig själv.

Folk gör dig illa

När du inte talar om att du blivit sårad tillåter du i praktiken att folk gör dig illa. Din inåtvända osynliga ilska kan av andra misstolkas som att du ”aldrig blir arg.”

Min egen tolkning

Dessutom riskerar du på sikt att bli ensam. Liv Larsson berättar att det är förvånande många som hållit ilskan inombords som sen upplever att de har blivit utstötta. Liv Larsson säger:

– I det läget ska man syna fakta: Vet jag att andra inte vill vara med mig, har någon sagt det? Eller är det möjligen min egen efterkonstruktion? Använd din logik.

3. SURPUPPAN – den indirekta ilskan

 Surpuppan visar sin ilska med miner och blickar.
Surpuppan visar sin ilska med miner och blickar. FOTO: istock

En tredje variant är att du visar din ilska passivt eller indirekt, vilket kan bli riktigt destruktivt för relationen. Med iskalla blickar och spydiga kommentarer låter du din vän indirekt – men mycket tydligt! – förstå att något inte är bra er emellan.

– Sättet kan vara ett skydd. Man vågar inte visa sin insida genom att ta upp det verkliga problemet men vill ändå markera, säger Liv Larsson.

Konflikten fördjupas

Men denna ”pyspunke–metod”, det vill säga att låta ditt missnöje sippra ut lite grann då och då, är ett väldigt otydligt och ineffektivt sätt att kommunicera. I den frostiga stämningen sätts hårt mot hårt, missförstånden späs på allt mer och konflikten riskerar att bit för bit fördjupas.

Läs nästa artikel i ämnet: Så överlistar du din ilska – Liv Larsson tipsar!

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen