Magnetterapi - så anses det fungera

Den förbättrade blodcirkulationen uppges i sin tur bland annat ge bra effekt i form av minskad värk, stelhet och spänningar – liksom förbättrad sömn. Det är alltså inte magneterna i sig – utan de effekter och förhållanden magneterna skapar som sägs hjälpa kroppen att själv lindra värken – en slags självläkning, alltså.

Läs också: Kondis skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar

Andra fördelar med ett ökat blodflöde sägs vara att syre och näringsämnen snabbare förs ut till skadad muskulatur och vävnad. Dessutom sägs slaggprodukter transporteras bort bättre. Bland de påstådda positiva effekterna uppges bland annat:

• Förbättrad blodcirkulation

• Minskad värk

• Ökad rörlighet

• Bättre syresättning av blodet

• Minskade spänningar

• Förbättrad sömn

• Minskad träningsvärk

• Snabbare bortförsel av slaggprodukter

• Minskade vallningar

• Minskad viktökning

• Minskade humörsvängningar

• Lindring av PMS-besvär

• Lindring av klimakteriebesvär

Läs också: Därför är det härligt att vara 50 +

2 slags magnetism

Magnetism är ett fysikaliskt fenomen där ett material har attraktiva eller repulsiva krafter på andra material. Det finns två sorters magneter – båda orsakade av elektriska laddningar i rörelse:

• Permanentmagneter. Används i magnetiska konsumentprodukter. Avger statiska magnetfält som uppstår då elektronerna rör sig runt atomkärnan.

•Elektromagneter. Används i sjukvårdens magnetkameror. Ger pulserande magnetfält med starkare effekt, men bara magnetiska då elektrisk ström skickas genom dem.

Effekten hos en magnet – dess intensitet eller flödestäthet – mäts i enheterna Gauss och tesla. (10 000 Gauss = 1 tesla). Jordens magnetfält har en styrka på cirka en halv Gauss. Terapimagneter har en styrka på mellan par hundra Gauss till några tusen.

Läs också: Magnetterapi – larv eller lindring?