Ett ljudigt bett från ett äpple, knäckande i fingrarna eller repetitivt visslande från en täppt näsa.

För den som lider av misofoni (ja, det är en diagnos!) är dessa ljud outhärdliga och orsakar irritation, ilska, ångest eller till och med panikkänslor.

Ordet misofoni betyder ”hat av ljud” och fenomenet kallas även Selective Sound Sensitivity (selektiv ljudkänslighet). En person med misofoni drabbas av en stark emotionell respons på ett ljud eller förväntan av att ett ljud uppstår, oftast handlar det om kroppsljud.

I takt med att kroppen frisätter adrenalin kan de kroppsliga reaktionerna bli höjd puls, ytlig och snabb andning, spända muskler, skakighet eller svettningar. Fixeringen vid ljuden är så gott som omöjlig att bryta.

Läs också: Högkänslighet – här är allt du behöver veta

Ignorera ljuden är omöjligt

Alltså är konsekvenserna av misofoni ett mycket påtagligt tillstånd, eftersom ljuden finns dagligen runtomkring oss. Det har faktiskt visat sig att personer som har uppenbar misofoni tenderar att undvika vissa sociala situationer och kan dessutom få problem i relationer. Precis som när vi människor upplever något som ett hot innefinner sig instinkten hos människor med misofoni att antingen fajtas eller fly. Det kan i sammanhanget innebära att man känner sig tvungen att konfrontera personen som orsakar ljudet, eller fly undan situation genom att ta sig därifrån.

Att bara ignorera ljuden är omöjligt för personer med misofoni. De har generellt en sämre förmåga att selektivt styra sin uppmärksamhet.

Läs också: Spännande hjärnforskning: Därför är tystnad viktig för dig!

20 procent har misfoni

En studie vid Newcastle University från 2014 visade att upp till 20 procent av den globala befolkningen har tydliga symptom på misofoni, rapporterar BBC. Studien fastställer även att det inte finns några beprövade metoder för att bota misofoni, men kognitiv beteendeterapi (KBT) har kunnat ge effektiva resultat.

Läs också: Nedstämd? Så vet du om du lider av höstdepression

Överaktivitet i hjärnan

Vad beror då denna ljudkänslighet på? Forskning har kunnat visa att hos människor med misofoni är den del av hjärnan som förenar våra sinnen med våra känslor – den främre insulära cortexen – alltför aktiv och kopplad till andra delar av hjärnan på ett annat sätt.

Forskare har undersökt om misofoni är kopplat till eller orsakat av andra psykiska eller fysiska tillstånd, såsom tinnitus, tvångssyndrom, ätstörningar eller svår stress. Resultatet tyder dock på att ingen av dessa sjukdomar helt kan förklara de misofoniska symptomen, men kombinationen kan förstärka misofonin.

Källa:BBC, The Conversation