Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
hälsa 11 april 2017

Mumsa på! Vi avlivar 6 sega myter om påskgodiset

Sugen på påskgodis? Kryp inte under en sten av skam för det. Här tar vi udden av några vanliga myter om helgens sötsaker.

FOTO: All over press

Myt 1. Godiset är fullt med farliga färger

Visst, de syntetiska azofärgämnena kan ge allergier och de är inte längre förbjudna i Sverige. Tack och lov används de ytterst sällan. I stället använder godisfabrikanterna färg från spenat, rödbeta och gurkmeja. Fråga i affären och läs innehållsförteckningen.

Här är de E-nummer du ska leta efter och välja bort. E102 – tartrazin, E110 – paraorange, E122 – azorubin, E123 – amarant, E124 – nykockin, E129 – allurarött, E151 – svart PN, E155 – brun HT, E180 – litolrubin.

Myt 2. Nyttiga hyllan är alltid nyttigare

Så enkelt är det inte. Om du är ute efter att gå ner i vikt är kalorierna oftast lika många. Skillnaden kan vara att naturgodiset innehåller en och annan mineral och lite nyttigare fett men oftast har tillagningen tagit bort vitaminer och andra mer känsliga näringsämnen ur råvaran.

I den här hyllan finns också dolda sockerfällor. Den vita drageringen är inte youghurt utan en söt deg med lite syra i för smakens skull. Torkad frukt kan också vara naturligt sockerrik men frukten kan också sockras innan den torkas.

Sugen på bananchips? Det är sockrad och friterad banan, bara så att du vet.

Myt 3. Bort med tassarna från chokladen

Choklad är ingen hälsokur och inget bantningsmedel men det är en godsak som har sina poänger. Ett smart drag är att byta ut sockerbitar och skumbananer mot choklad i stället. Socker mättar inte, det ökar i stället aptiten. Chokladen innehåller en del fett som ger en mer nöjd känsla och gör det svårare att överäta.

Hälsoeffekterna hos mörk choklad är inte helt utredda. Det man vet är att chokladen innehåller flavonoider, som kan ge friskare kärl, lägre blodtryck och minska inflammationsgraden i kroppen.

Myt 4. Smågodislådan är full med baciller

godis3

Det är inte sant. Testfakta lät ett laboratorium testa godis från fem olika butiker. Godiset hämtades från lådorna lägst ner, närmast leriga skor, dammigt golv och kladdiga småbarnshänder.

Man förväntade sig styggingar som Escherichia coli, enterobacteriaceae och stafylococcus aureus, bakterier som hänger ihop med grov nedsmutsning och dålig hygien.

Det fanns ingenting i proverna. Förklaringen tros vara att det kladdas mindre än vi tror samt att godiset är så sött att inga bakterier kan växa där.

Myt 5. Lakrits ger högt blodtryck

Det beror allt på, det. Vissa personer som har högt blodtryck får en rejäl skjuts uppåt av lakrits, andra märker ingenting. Lakritstroll som är oroliga för blodtrycket kan testa att vara lakritsfria i några veckor och se hur blodtrycket påverkas.

Men hur som helst, ät inte för mycket. Det man vet säkert är att lakrits kan rubba saltbalansen i kroppen och man ska inte äta för mycket, inte mer än 50 gram per dag. Lakrits har också använts i medicin, till exempel mot hosta, eftersom den kan lösa slem och göra det lättare att hosta bort det.

Myt 6. Ätit godis? Borsta tänderna bums!

Har du ätit sött godis är det en alldeles logisk åtgärd men inte om du ätit surisar. Det goda syrliga kommer från sådant som äppelsyra, mjölksyra och ättikssyra. De sänker pH i munnen och mjukar upp yttersta skiktet på emaljen. Borstar du tänderna direkt ryker lite emalj på samma gång. Skölj munnen med vatten och vänta minst en timme innan du borstar.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Populära ämnen på Land.se

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Läs artiklar i säsong

Till toppen