Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
hälsa 1 november 2016

Så lärde sig Lotta leva med sin panikångest

När Charlotta Salomonsson fick sin första panikångestattack var hon övertygad om att hon skulle dö. Nu har hon lärt sig leva med sjukdomen. Och blivit en starkare människa!

FOTO: Katarina Arnstad Elmblad

Ny forskning visar att ångesttillstånd har blivit allt vanligare, främst bland flickor och unga kvinnor mellan 14 och 24 år.

Var femte svensk drabbas någon gång under sin livstid, uppskattar behandlingskonsult Lennart Bergström vid Ångestmottagningen i Stockholm.

Återkommande anfall

Charlotta är 39 år och utbildad socionom. Sin första  ångestattack fick hon som 25-åring. Sedan dess har hon haft återkommande anfall. Ibland har hon lyckats häva ångesten på egen hand, vid andra tillfällen har hon ringt mobila teamet som kommit hem till henne.

Men när inget annat hjälpt har hon hamnat på akuten där de kollat EKG och blodtryck för att utesluta hjärtproblem.

In på psyket

För två år sedan var panikångesten så svår att Lotta upplevde ett förvirringstillstånd. För att utesluta stroke gjorde man EEG.

– Den gången lade jag in mig på psyket. Jag hade inte sovit ordentligt på flera dygn, säger Lotta som bor i Kungsör med sin fyraårige son, sambon Pierre och hans bägge tonåringar.

Lotta har fått diagnosen borderline samt posttraumatiskt stressyndrom.

Levde ett destruktivt liv

– Jag är adopterad och den familj jag kom till var inte så bra, säger Lotta.

Under flera år levde hon ett destruktivt liv innan hon en dag bestämde sig för att ta tag i sin situation och börja plugga till socionom.

Flydde ångesten

Sedan hon drabbades av sin första panikångestattack har ångesten varit hennes ständiga följeslagare.

– Många gånger har jag lyckats häva anfallet genom att springa eller gå en promenad med hunden. Så här i efterhand ser jag att jag varit överaktiv i ett försök att fly undan ångesten, säger Lotta som väntar på att få påbörja terapi.

Triggas i gång av stressen

I dag mår Lotta bättre.

– Mycket tack vare de ångestdämpande och antidepressiva mediciner jag äter. Ungefär en gång i månaden slår panikångesten sina klor i henne. Den triggas igång av stress så jag försöker undvika att jaga upp mig.

Hon beskriver hur kroppen kokar, hon får hjärtklappning, börjar svettas, blir illamående, får svårt att andas och hyperventilerar när panikångesten sätter in.

Allt mindre skrämmande

Ångesten kan poppa upp när som helst, på natten eller om hon sitter och tittar på ett barnprogram med sin son. Det finns ingen röd tråd. Inget mönster.

– Jag försöker tänka att jag inte kommer att dö. Jag har börjat se ångesten som en bundsförvant, en som inte vill mig något ont. Jag har upptäckt att ju mer jag accepterar och välkomnar panikångesten desto mindre skrämmande blir den, säger Lotta som har ett stort stöd i Pierre som såg till att hon kom till sjukhuset vid panikångestattacken för två år sedan.

– Jag blev ju väldigt orolig när jag märkte hur uppjagad och förvirrad hon var, säger Pierre som tycker att hans sambo lugnat ner sig betydligt.

Öppen med sin sjukdom

För Lotta är det viktigt att vara öppen med sina diagnoser.
­­– Jag är inte knäppare än någon annan. Tvärtom är jag en starkare människa eftersom jag vågar erkänna att jag har psykiska problem. Det är något som kan drabba oss alla.

Så säger experten om panikångest

Behandlingskonsult Lennart Bergström vid Ångestmottagningen i Stockholm möter ofta patienter som lider av panikångest.
­­– Jag skulle uppskatta att var femte svensk någon gång under livet drabbas av en panikångestattack. Det är en mycket vanlig form av ångest och något av det värsta man kan uppleva vid sidan av dödsångest.
Vad är panikångest?
­­– Panik är ett förvirringstillstånd som kommer i form av attacker och varar en kort stund, oftast inte längre än tjugo minuter i taget. Man har ”hög ångest” som bland annat kan upplevas som andnöd, svettning, darrighet, feber, allmänt illamående, hjärnan går på högvarv utan att förstå orsaken till attacken. Man tror att man ska dö.
Vad kan man göra för att häva anfallet?
­­– Eftersom man inte tänker så bra under en panikattack kan man be att en vän eller anhörig att pratar med en. Medicin finns som är snabbverkande och hjälper för stunden. I bästa fall upphör attacken och återkommer inte på en stund, någon timma eller dag. Men detta är inte boten på längre sikt. Man måste börja förstå vad ångesten handlar om.
Vilken hjälp finns för den som är drabbad?
­­– Dels finns akutmottagningar, men om man ska bearbeta anledningen till panikstörningar och attacker bör man söka sig till en terapeut. KBT-inriktade behandlingar kan vara mycket effektiva.  Viss internetbaserad behandling har visat sig vara verkningsfull. Dock ifrågasätts om resultaten kvarstår efter en tid.
Vilken hjälp finns för anhöriga?
­­– Det finns få möjligheter för anhöriga att få hjälp inom vården men anhörigterapeuter och andra kliniskt utbildade ångestbehandlare kan vara till stor hjälp, liksom självhjälpsgrupper.
Vart kan jag vända mig om jag får en panikångestattack?
– Psykiatrins akutmottagningar kan förmedla terapi och medicinsk hjälp. Privata ångestmottagningar finns i större städer.

Relaterade artiklar

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen