Svensk studie visar: Så kan vindkraften påverka sömnen

Det är en studie gjord på ljudmiljölaboratoriet på arbets- och miljömedicin i Göteborg.

Tanken var framför allt att mäta hur sömnen påverkas av vindkraftsljud.

Elektroder under sömnen

Det är en av de första studierna som har gjorts med fysiologisk sömnregistrering, polysomnografi.

Den mäter och registrerar hjärnverksamhet, ögonrörelser, puls med mera, med hjälp av elektroder fästa på huvud och bröstkorg under sömnen.

Läs också: Därför drömmer vi – forskarnas 3 teorier!

Tre olika ”ljudnätter”

50 försökspersoner fick sova i ett ljudmiljölabb under tre nätter. Den första var en ”tillvänjningsnatt” och sedan följde i slumpmässig ordning en tyst natt och en natt med fyra olika perioder av ljud från vindkraftverk.

Hälften bor nära vindkraftverk

24 av deltagarna bor inom en kilometers radie från ett vindkraftverk. De andra 26 utgjorde en kontrollgrupp.

– Vi ville undersöka om människor som utsätts för ljud från vindkraftverk med tiden blir mer känsliga eller mer tillvanda av vindkraftverksbuller, så att deras sömn kunde påverkas på ett annat sätt än en person som inte bor nära vindkraftverk, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Läs också: Så somnar du skönt och snabbt: 2 enkla tips!

Sämre sömn hos vindkraftsgruppen

Det kunde inte studien visa, däremot hade ”vindkraftsgruppen” över lag sämre sömn.

Studien visar att vindkraftsljud hade en störande effekt på sömnen för samtliga deltagare.

Under nätterna med vindkraftsljud hade de i snitt 11,1 minuter kortare tid i drömsömn och 16,8 minuter senare inträde i drömsömn, än under den tysta natten.

Mindre utvilade av vindkraftsljud

Dessutom rapporterade båda grupperna att de kände sig mindre utvilade och hade sovit sämre under ”vindkraftsnätterna”.

Men mer forskning behövs för att kunna dra slutsatser om vindkraftens långsiktiga effekt på sömnen.

– Och ytterligare studier bör om möjligt studera sömn i människors hemmiljö, och inkludera längre tids exponering, avslutar Kerstin Persson Waye.

Lågfrekventa ljud svårast att dämpa

• Det vanligaste ljudet från ett vindkraftverk är ett väsande och svischande som uppstår då bladen passerar genom luften.
• Det ljudet minskar med avståndet från vindkraftverket. Men väder, vind och markförhållanden påverkar också. Generellt dämpar mark ljudet betydligt effektivare än vatten.
• Lågfrekventa ljud från vindkraftverk kan också påverka kringboende. Det har längre våglängd, är svårare att dämpa och breder ut sig över längre sträckor än ”högre” ljud.
• Exempel på symptom vid exponering av lågfrekvent ljud är trötthet, huvudvärk och störd sömn. Symptomen och besvären kan komma redan vid låga ljudnivåer, strax över den normala hörtröskeln.
• Enligt Naturvårdsverket finns i dag inga belägg för att lågfrekvent ljud från vindkraftverk innebär någon risk för närboende, men skriver att forskningen mest gjorts på mindre vindkraftsverk och inte på de större som byggs i dag, som tros kunna avge mer lågfrekvent ljud.
• Naturvårdsverket har tagit fram vägledning för hur vindkraftverk ska byggas för att minimera ljuden.