Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hälsa 1 november 2018

Så tränar du bort klimakteriebesvären

Värmevallningar, svettningar och dålig sömn kan göra livet jobbigt under klimakteriet. Men besvären går ofta att lindra med regelbunden, intensiv träning. Även hormonbehandling hjälper och ger dessutom en skyddande effekt på lång sikt.

 Mats Hammar, professor emeritus i obstetrik och gynekolog, har forskat på behandling av klimakteriebesvär. Träning har visat sig funka mycket bra.
Mats Hammar, professor emeritus i obstetrik och gynekolog, har forskat på behandling av klimakteriebesvär. Träning har visat sig funka mycket bra. FOTO: peter Karlsson Svarteld

Mats Hammar, professor emeritus i obstetrik och gynekologi vid Linköpings Universitet, har forskat på behandling av klimakteriebesvär i många år. Redan på 1990-talet upptäckte han och hans forskarkollegor att det fanns en koppling mellan fysisk ansträngning och minskade problem med svettningar och värmevallningar.

– I klimakteriet faller östrogennivåerna. Det gör att även endorfinerna i hjärnan minskar och då tycks kroppens termostat komma i olag. Genom att träna kan man öka endorfinproduktionen så att termostaten stabiliseras, säger Mats Hammar.

Läs också: Monika Björn ger sina bästa tips för att lindra klimakteriebesvär

Minska klimakteriebesvär

Det finns flera vetenskapliga studier som visar fördelarna med intensiv motion, alltså träning där man blir flåsig, svettig och använder de stora muskelgrupperna i kroppen. Minst tre träningspass per vecka brukar rekommenderas för att lindra besvären.

– När vi studerade kvinnor som tränade i en gymnastikförening här i Linköping visade det sig att de inte alls hade besvär lika ofta som kvinnor som inte tränade.

Läs också: Så många steg behöver du ta varje dag – enkel guide

Halverade besvär

I en nyare studie valde Mats Hammars forskargrupp ut 60 kvinnor med mycket påtagliga klimakteriebesvär. Hälften av kvinnorna fick börja styrketräna regelbundet och jämfördes med den andra hälften som inte tränat.

– Vi ville att de som tränade skulle köra tre pass i veckan på 45-60 minuter. De kom upp i genomsnitt till 2,5 pass men det visade sig ha effekt. Deras besvär halverades ungefär. Men inte bara det, träningen hade även en positiv effekt på blodfetter. Många andra saker analyseras också just nu men resultaten är inte färdiga. Andra undersökningar visar dock att motion är bra för väldigt mycket inklusive klimakteriebesvär.

Läs också: 3 medicinska effekter du får direkt av träning

Så många drabbas av vallningar

Svettningar och vallningar, som även brukar ge sömnproblem och humörsvängningar, är ofta som värst när mensen gör långa uppehåll eller slutar helt och hållet. Ungefär 75 procent av alla kvinnor drabbas och av dem får cirka en tredjedel svåra symtom.

– Vallningar och svettningar är de vanligaste orsakerna till att kvinnor söker hjälp hos gynekolog kring sista mensen, säger Mats Hammar.

Många känner av förändringar i kroppen långt före menopaus, det vill säga sista mens. I snitt tar det cirka fyra år från det att mensen börjar bli oregelbunden till att den slutar helt.

– Genomsnittsåldern för menopaus är drygt 51 år i Sverige och normalt når man den någon gång mellan 45 och 57 år. Ungefär fem procent av alla kvinnor har menopaus före 45.

Läs också: Sova bra – så får du bättre sömn

Hormonterapi skyddar mot hjärt-kärlsjukdom

Tillhör man den sistnämnda gruppen rekommenderas hormonbehandling med östrogen och gulkroppshormon av hälsoskäl även om man inte har vallningar och svettningar. Kvinnor som slutar menstruera före 45 har nämligen en förhöjd risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom och det skyddar hormonerna mot.

Även kvinnor med normal menopausålder och som upplever besvär erbjuds i dag hormonbehandling. Rekommendationerna har varit rätt försiktiga men håller på att ändras och bli mer generösa, berättar Mats Hammar.

– Hormonterapi har en skyddande effekt mot benskörhet, hjärt-kärlsjukdom och tarmcancer. Däremot ökar risken för bröstcancer och blodpropp något, i alla fall om man tar östrogen som tabletter. Men hos kvinnor upp till 60 år eller de som haft menopaus för högst tio år sen överväger fördelarna klart riskerna.

I dag får ungefär 10 av 100 kvinnor i Sverige bröstcancer. Om alla behandlades med hormoner i tio år skulle kanske 13-15 av 100 får bröstcancer. Risken för blodpropp är ungefär dubblad.

– Men då ska man veta att risken för propp i denna ålder är liten redan från början, så den absoluta risken är fortfarande låg vid hormonbehandling, säger Mats Hammar.

Läs också: 5 vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna

Förhöjd risk

Kvinnor som av någon anledning har en förhöjd risk för blodpropp ska inte använda östrogentabletter men kanske däremot östrogenplåster eller -gel. Preparat som tillförs via huden ökar nämligen inte blodproppsrisken till skillnad från oralt östrogen.

Skälet till att östrogen normalt ges i kombination med syntetiskt gulkroppshormon är att inte livmoderslemhinnan ska bli för tjock. Blir den det kan man få problem med stora blödningar och på sikt även cellförändringar och livmodercancer.

– Men de kvinnor som opererat bort livmodern behöver inget gulkroppshormon. De tar bara östrogen och har därmed heller ingen förhöjd risk för bröstcancer. Det är bara kombinationsbehandling som ökar den risken.

Läs också: Bröstcancer: 6 varningstecken att ta på allvar

Onödigt rädda

På 1990-talet fick varannan svensk kvinna i klimakteriet hormonterapi. Men i samband med rapporter från den stora amerikanska studien WHI (Women’s Health Initiative) 2002, rasade andelen till 10 procent. Tvärtemot vad man tidigare ansett så tydde studien på att hormonersättningspreparaten ökade risken för hjärtsjukdom och stroke.

Senare har WHI-studien visat sig ha stora brister och den har också kritiserats hårt.

– Tyvärr är många inte riktigt pålästa om och väldigt rädda för hormonbehandling. Det har gjort att många kvinnor går om kring och lider och vågar inte söka för besvär, säger Mats Hammar.

Naturligt östrogen mot klimakteriebesvär

Den vanligaste hormonbehandlingen i Sverige i dag är en kombination av naturligt östrogen i tablettform och syntetiskt gulkroppshormon, gestagen. Östrogenet kan dock ges även som plåster, gel eller sprej direkt på huden.

I flera andra länder i Europa är bioidentiskt (naturligt) gulkroppshormon godkänt som läkemedel, men inte i Sverige.

– Möjligen kan man få det på licens. Det skulle vara bra om det blev godkänt för det naturliga, kroppsegna gulkroppshormonet verkar till exempel ge en lägre bröstcancerrisk än gestagen. Men innan det kan ske här måste det testas i en population i Sverige. Annars vet vi inte hur vi ska balansera det, säger Mats Hammar.

Läs också: Sköldkörtelsjuka Nadja: ”Det har varit enormt svårt att få rätt hjälp”

Lindra klimakteriebesvären med motion

Vallningar och svettningar är mindre vanliga hos kvinnor som motionerar regelbundet än hos inaktiva kvinnor. Det leder i sin tur till minskade humör- och sömnproblem samt bättre livskvalitet. Om du inte redan tränar är det värt att börja, både för att minska klimakteriesymtomen och för att det är hälsofrämjande rent allmänt.

• Tre träningspass per vecka kan ofta lindra eller ta bort besvären.

• Träningen behöver vara intensiv och engagera stora muskelgrupper.

• Styrketräning, gymnastik, löpning, skidåkning, raska promenader och liknande är bra träningsval. Det är viktigt att bli svettig och gärna också lite andfådd.

• Träning som belastar skelettet hjälper dessutom till att minska den förlust av benmassa som sjunkande östrogennivåer bidrar till.

Källor:Läkartidningen, www.janusinfo.se, Dagens medicin

Läs också: Förebygga benskörhet – så gör du

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Populära ämnen på Land.se

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Läs artiklar i säsong

Till toppen