Svensk honungsforskning framtidens bakteriehopp
Bakterierna vinner och vi förlorar. Räddningen kan komma från bikupor i Gantofta, från mjölksyrabakterier i binas honungsmagar.
De finns i varje honungsbi i hela världen, på alla kontinenter. I biets honungsmage, liten som ett korn grötris, bor 13 sorters mjölksyrebakterier som inte finns någon annanstans.
Tobias Olofsson och Alejandra Vásquez upptäckte dem av en slump för 10 år sedan. Alejandra forskade på mjölksyrebakterier och Tobias forskade bland annat på mikroorganismer i blommor.
–Jag upptäckte att det fanns mjölksyrebakterier i blommorna och undrade vad som hände om bina fick med sig dem, berättar Tobias.
80 miljoner år gammal
Tobias morfar, Tage Kimblad, var en legendar i biodlarvärlden och länge Sveriges äldste biodlare. När Tobias och Tage undersökte saken i hans bikupor upptäckte de att det var tvärtom. Mjölksyrebakterierna kom inte från blommorna, de var helt nyupptäckta arter som kom från bina.
–De har funnits i binas honungsmagar i 80 miljoner år och är förutsättningen för att bina ska kunna göra honung. Under hela tiden har de anpassat sig efter de hot som dykt upp.
Ställ ett glas söt saft i ett varmt fönster så förstår du. Efter bara några timmar börjar jästsvampar göra alkohol och så småningom vinäger av saften.
Bina tar hem söt nektar till en kupa där det är 37 grader varmt. Efter några dagar har bina tagit bort fukt ur nektarn så att den inte längre kan jäsa. Fram till dess bekämpar binas mjölksyrekumpaner alla bakterier och jäst effektivt.
–De gör hundratals verksamma ämnen, både var för sig och tillsammans och anpassar sig hela tiden. Det samarbetet är oslagbart, säger Tobias.
Fullt krig
Han jämför med en skål med filmjölk. Om det tillsatts två nya sorters mjölksyrebakterier när filen är färdig så försöker de idogt ta livet av varandra. Det är fullt krig.
Efter den första upptäckten fortsatte Alejandra och Tobias att forska, både i sin egen forskargrupp på Lunds Universitet och i företaget ConCellae som de startade för att snabbt kunna få fram och testa produkter med de nya mjölksyrebakterierna.
I mogen honung som säljs i butikerna finns inga mjölksyrebakterier kvar. När bina luftat bort fukt ur nektarn så att sockerhalten går över 80 procent har de gjort sitt och dör.
Läkte kroniska sår
När Alejandra och Tobias lyckats isolera den fina bakteriemixen och göra en hållbar produkt där de stannar kvar började de testa vad bakterierna går för.
– Vi testade på kroniska sår hos en grupp med 10 hästar som haft sår i upp till 4 år. Alla läkte, vissa redan efter 8 dagars behandling, berättar Tobias stolt. Liknande studie med lika många människor har också gett lovande resultat.
Arbetet fortsätter. Senaste upptäckten är en riktig hälsobubblare. Tobias testade att göra vildjäst mjöd direkt på den bakterierika honungen.
– Jag gick ut i bigården, tog en kaka och kramade ur den direkt i en flaska med vatten, berättar han glatt.
Modern mjöd görs på kokt honung och tillsatt vinjäst, den blir dunderstark om den får jäsa fritt. Tobias ”urmjöd” blir inte starkare än 5-7 procent.
– Och jag blev paff när jag såg hur mycket mjölksyrebakterierna förökat sig. I en matsked honung fanns det 1 miljard nyttiga bakterier, i ett glas mjöd ungefär 100 miljarder.
Rykte får förklaring
Mjödets rykte som gudarnas nektar får sin förklaring och Tobias och Alejandra ska fortsätta undersöka vilka effekter den har. Tänk om bakteriernas kemiska ”vapen” tar sig ut i blodet om man dricker mjödet? Det skulle i så fall bli en metod för att behandla infektioner inne i kroppen.
Tobias och Alejandra har patenterat sina metoder, inte för att ta patent på något levande utan för att kunna skydda hur upptäckten används.
– Det värsta som kan hända är om någon gör som man gjorde med penicillinet, säger Tobias.
Då tog man reda på vilket kemiskt vapen svampen gjorde, syntetiserade det och behandlade infektioner. När bakterierna anpassat sig var resistensen att faktum och man måste hitta en ny substans.
Bakterier anpassar sig
Mjölksyrebakterierna anpassar sig, samarbetar och tar fram nya vapen tillsammans när fienden ändrar taktik och Tobias är säker:
– Det är en allians som inte får brytas om vi ska ha nytta av den.
Hittills har forskningen om mjölksyrebakterierna gjorts med minimala resurser. Veterinärer, läkare och sårsköterskor har till exempel ställt upp ideellt i försöken med honung och sårläkning.
Nu söker Tobias Olofsson och Alejandra Vásquez stöd brett genom donationer.
