Tyst hjärtinfarkt – så drabbades Lena
När Lena vaknade med ryggont kopplade hon inte alls smärtan till hjärtinfarkt. Några dagar senare hamnade hon på intensiven.
En hjärtinfarkt är ofta dramatisk och mycket smärtsam. Men det finns också ”tysta” infarkter som inte har så tydliga symtom.
Den som drabbade Lena var extra lömsk eftersom hon misstog den för en ofarlig biverkning efter ett besök hos sjukgymnasten. Han hade behandlat henne med Tens, en smärtlindringsmetod som bygger på nervstimulering med svag ström.
– Sjukgymnasten satte elektroderna mellan skulderbladen på mig. När behandlingen var klar åkte jag hem och på kvällen somnade jag som jag skulle, berättar Lena.
Läs också: Din blodgrupp påverkar risken för infarkt
Förstod inte vad det var
Men mitt i natten vaknade hon av att det gjord rejält ont precis där elektroderna suttit. Smärtan gick också ut i baksidan av vänsterarmen. Ändå misstänkte inte Lena att det rörde sig om en infarkt.
– Jag vred mig i sängen och tänkte ”Vad sjutton är det här?”. Men efter någon halvtimme släppte det och då kopplade jag ihop smärtan med behandlingen jag fått.
Åkte till jobbet
Lena somnade om och åkte till jobbet som vanligt dagen därpå. Visserligen kände hon sig lite trött, men inte så mycket att det oroade henne. Det var först på fredagsmorgonen, drygt två dygn efter att hon vaknat mitt i natten, som hon fick symtom igen.
– När jag satt i bilen började det kännas konstigt. Jag mådde inte bra, så jag drog ner på hastigheten och körde in på småvägar med mindre trafik.
Diffus smärta och trötthet
Lena visar med en handrörelse över bröstet och ut mot axlarna hur en diffus smärta spred sig i överkroppen. Men smärtan släppte, och Lena tog sig igenom arbetsdagen i växthuset även om hon kände sig ovanligt matt och sliten.
– Jag var väldigt trött, det var jag. Men det kunde ju bero på många saker och jag hade fortfarande inte en tanke på hjärtinfarkt.
Läs också: Ulla drabbades av brustet hjärta – en gåta för läkarna
Stelnade till
Helgen kom och gick. Lena stretade på fram till onsdagen, då hon skulle på återbesök hos sjukgymnasten. De småpratade och han frågade hur det varit sedan den förra behandlingen. Men när Lena beskrev hur hon vaknat av smärtan i ryggen och armen stelnade sjukgymnasten till.
– Han tyckte att jag skulle kolla upp det hela för säkerhets skull. Det är jag tacksam för i dag kan jag säga!
”Du har haft en hjärtinfarkt”
Lite senare samma dag åkte Lena till Nyköpings sjukhus och stegade in på akutmottagningen. Efter att hon förklarat sitt ärende gick allt väldigt fort.
Några tester och en kvart senare kom beskedet: ” Du har haft en hjärtinfarkt”. Det tog en stund innan det sjönk in.
– Det låter ju heltokigt, men jag fattade nog inte riktigt utan trodde att jag skulle få åka hem.
Hamnade på intensiven
Lena hamnade på intensiven och fick veta att hon skulle flyttas till Mälarsjukhuset i Eskilstuna för ballongvidgning två dagar senare. Och det var i sista stund, för om behandlingen dröjt hade Lena fått ännu en infarkt.
– Läkarna såg att en till var på gång, kärlen i hjärtat var nästan helt blockerade på två ställen. Jag hade verkligen tur i oturen.
Såg operationen på TV
Operationen i Eskilstuna tog mindre än en timme och Lena var vaken hela tiden. Ingreppet gick till så att läkaren förde in en kateter i en pulsåder och fram till de blockerade kranskärlen i hjärtat. I änden av katetern satt en liten ballong – den blåstes upp vid själva förträngningen – och efter det satte läkaren in små metallcylindrar, stenter, som ska hålla kärlen vidgade.
– Jag låg och såg alltihop på en tv-skärm, det var faktiskt rätt intressant, säger Lena.
”Min sista chans”
Nästan tre år har gått sedan hjärtinfarkten. Lena går på regelbundna hälsokontroller och har gjort en del livsstilsförändringar sedan dess. Eftersom hon även har diabetes typ 2 finns all anledning att sköta hälsan.
– Jag är medveten om att jag behöver röra lite mer på mig och jag försöker förbättra min kost.
Efter 40 år som rökare har Lena också äntligen tagit farväl av tobaken.
– Jag hade tänkt sluta röka ändå, men när jag fick min infarkt var det som om någon knackade mig hårt på axeln och förklarade att det här var min sista chans.
Läs också: Tyst hjärtinfarkt – detta behöver du veta
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.