Det känns som om tiden har stått stilla när man kommer in i byn Gallejaur, 6,5 mil sydväst om Arvidsjaur i Norrbottens inland. Snön lyser vit mot timringarna som har färgats bruna av tidens tand i söderläget ovanför Gallejaursjön.

Det äldsta huset, Anders-Larsagården, är från 1864. Ett gårdsställe som består av 13 olika byggnader som ladugård, höboda, bagarstuga, jordkällare och dass.

Självhushållens tid

Utanför står det obligatoriska vårdträdet, en gammal björk. Det var så man byggde under självhushållet på 1800-talet.

Intill ligger 1920-tals gården, också den en timring, men med flaggstång i stället för vårdträd och på andra sidan syns det gröna 1940-talshuset.

I de tre husen bodde systrarna Karlsson. De bedrev jordbruk i Gallejaur ända fram till mitten av 1990-talet och blev rikskända efter en dokumentär om dem.

Här var också Bo Widerberg på 1980-talet och spelade in ”Ormens väg på hälleberget” med kända namn som Stellan Skarsgård, Stina Ekblad, Pernilla August och Pernilla Wahlgren.

Crister ensam kvar i byn

I dag är det bara Crister Lövgren kvar i byn. Den sista systern Karlsson dog 2008, 86 år gammal.

– Mina närmsta grannar finns i Järvträsk en mil bort. Där hämtar jag min post också. Jag har inga problem att vara här själv, säger han.

– Jag älskar att gå ut på kvällarna och titta på stjärnorna och norrskenet för här blir det helt mörkt på kvällarna eftersom det inte finns några gatlyktor, fortsätter han.

Nybyggare timrade hus

Hans anfäder, Pehr Svensson och Lisa Persdotter, flyttade hit i början av 1800-talet.

Nybyggare fick mark i lappmarkerna mot att de högg ner skogen och bedrev jordbruk.

De var också skattebefriade under de 15 första åren och fick ta vad de behövde från skogen för att timra hus och värma sig med ved.

– Fisket i sjöarna var viktigt för att kunna överleva så de valde att bosätta sig vid träsken i Norrbottens och Västerbottens inland.

Djurhållning passade bäst

De odlade havre, råg och lin, men det var framför allt korn och potatis som gick att få att växa här.

– Och ganska snart insåg de att marken lämpade sig bäst för djurhållning, säger Crister Lövgren och pekar ut den gamla logen som står kvar vid sjön och påminner om gamla tider.

Förutom jordbruk försörjde sig männen som timmerhuggare och åtog sig att flotta virket ner till kusten längs Skellefteälven.

Läs också: Pia växlade ned till ett enklare liv på sin fäbod

I början växte byn långsamt, men när bröderna Anders-Larsa och Nils-Larsa kom hit i slutet av 1800-talet tog tillväxten fart och till sist bestod byn av nio gårdar.

I en röd bagarstuga med påbyggd övervåning växte Crister Lövgrens pappa upp med nio syskon. Mellan 1925 och 1934 fanns det till och med en skola i byn.

Under Crister Lövgrens barndom var det också mycket liv och rörelse i byn.

Bygden växte på 1950-talet

Vid kraftverksutbyggnaden av Skellefteälven i slutet av 1950-talet anslöts Gallejaursjön till älven för att användas som vattenmagasin. Under åtta år vimlade trakten av Vattenfallsfamiljer som arbetade med projektet.

– Fem kilometer härifrån mitt i skogen byggdes ett helt samhälle upp med baracker, villor, Folkets hus och bio. Det var där jag såg bio för första gången i mitt liv, säger Crister.

Men konsekvensen av utbyggnaden blev att Gallejaursjön höjdes med 13 meter och så gott som all fodermark hamnade under vatten. Bara två av byns nio jordbruk överlevde.

Flyttade hem

1968 flyttade de som hade jobbat för Vattenfall vidare och lugnet lade sig över byn.

De tre systrarna Karlsson fortsatte med sitt jordbruk med hjälp av de tre bröderna Eriksson som bodde i utkanten av byn.

Crister Lövgren lämnade byn redan som 16-åring för att gå gymnasiet i Skellefteå. Under 1970-talet flyttade han runt och utbildade sig till konstnär och kom sedan att jobba som konstlärare i Umeå.

Men när han fick ett friare arbete som inköpare för statens konstråd i Norrbotten och Västerbotten 2001 bestämde han sig för att återvända till Gallejaur.

– Min pappa Lennart bodde kvar i byn och var krasslig så jag behövde vara nära honom.

Förening för kulturreservat

Efter pappans död tog Crister Lövgren över pappans egnahemshus från 1937. Det är nu en av de sex gårdarna som ingår i Gallejaurs kulturreservat.

Han tyckte att länsstyrelsens planer på att göra området till ett kulturreservat var väldigt spännande och bestämde sig för att stanna kvar.

– Tillsammans med en bonde i grannbyn, Leif Björk, startade vi även en ideell förening och byggde upp ett hus vid infarten till byn där vi har utställningar och restaurang på sommaren, säger han.

Bevarad inredning i Gallejaur

Husen i Gallejaur är fyllda av spännande föremål som ställs ut i utställningslokalen. Vid Lands besök är temat glas med brännvinsflaskor och glasbuteljer, en del är ända från 1700-talet.

– Ingenting har någonsin slängts här, säger han.

Något som märks när vi kommer in i Anders-Larsagården. I det stora köket ser det precis ut som på 1800-talet med en öppenspis, ett mjölkskåp i hörnet och ett stort köksskåp fyllt med små flaskor.

På en står det ”Gift!”, andra innehåller droppar mot väderspänningar och det finns också ett instrument för åderlåtning.

Läs också: Knut och Jaana gör succé med getter och ost i Kalix

Blomsterlönnar från 1920

Hela rummet är fyllt av blomsterlönnar. De är alla skott från ursprungsväxten som kom hit på 1920-talet.

På en chiffonjé syns bilder av systrarna Karlsson som unga, Greta, Lisa och Ebba. Greta bodde här i huvudbyggnaden med sin moster och morbror som vuxen.

Systrarna bodde tillsammans

Ebba stannade kvar i föräldrarnas 1920-tals hus och Lisa övertog så småningom sin mosters 1940-tals hus. I slutet av deras liv hamnade alla systarna i mosterns hus som var modernast.

Det används i dag som bostad för dem som kommer till Gallejaur för olika projekt i kulturreservatet.

Aina Björk, 22 år, från grannbyn Järvträsk hjälper till att sköta om djuren. De 15 tackorna, sex hönsen och tuppen som i dag huserar i systrarna Karlssons gamla ladugård.

Denna dag har också Cristers dotter Sara och barnbarnet Emrik kommit på besök från Umeå.

– Gallejaur är en väldigt speciell by eftersom den är så bevarad och det är det som gör att jag trivs så bra här, säger Crister Lövgren.

Gallejaur

Gallejaur ligger 6,5 mil sydväst om Arvidsjaur i Norrbottens inland. Byn är i dag ett kulturreservat och Crister Lövgren är byns enda invånare. Han sköter om kulturreservatet som består av sex gårdar. En av dem tillhör Crister och två av dem hans släktingar medan tre ägs av stiftelsen systrarna Karlsson i Gallejaur.