De renoverade den förfallna 1800-talsgården med ekologiskt material
Peter och Anne Elmberg renoverade den småländska 1800-talsgården med ekologiska material. Nu driver de kursgård med fokus på retreats och personlig utveckling.
Man hör fågelkvitter, bruset från en fors och grannens råmande kor på avstånd. Annars är det påtagligt tyst och stilla i Mundekulla i Långasjö socken mellan Växjö och Kalmar. Byn består bara av några gårdar. Men sedan Peter Elmberg och hans fru Anne startade kursgård i den timrade parstugan från 1820 har Mundekulla fått vänner långt utanför landets gränser. Rawfoodkurser, retreater och Sveriges miljövänligaste musikfestival har hjälpt till att sätta byn på kartan.
Länets största solenergianläggning
Solenergianläggningen på taket av den stora gästlängan är länets största och producerar el så att det räcker att värma upp några villor i ett år. De mysiga gästrummen bär namn efter de naturliga isoleringsmaterialen i väggarna: lin, ull, halm, hampa och kork.
– Vi har hela tiden satsat på ekologiska material. Nu håller jag på att lägga ett gammaldags halmtak på vår renoverade hölada.
Läs också: Förvandlade ladan till ett drömhus
Julafton för byggnadsvårdsintresserade
På övervåningen i det restaurerade boningshuset har Anne och Peter sin bostad. På bottenvåningen är det kafé och kontor. En rundvandring i huset är rena julafton för den byggnadsvårdsintresserade: Gamla fönster med handblåst glas, välbevarade kakelugnar och vedspisar och ett vackert tegeltak i original. De yttre dubbeldörrarna, som sattes upp för att hålla värmen, är kopior av de inre dörrarna vars tulpandekor är 200 år.
Smög in i huset
Allt började för femton år sedan när Peter var färdig med sin utbildning i beteendevetenskap och försörjde sig som trubadur och gatumusikant i Sverige och utomlands.
– Det gick bra för mig, jag tjänade bra med pengar på mina spelningar. Men jag körde slut på mig själv mentalt med mycket spelande i pubmiljöer. Därför sparade jag ihop pengar för att dra mig tillbaka och skriva egna låtar i släktens lilla stuga där min farfar är född, säger han.
Stugan låg bara en halv kilometer från ödehuset i Mundekulla så Peter passerade ofta här på sina promenader.
– Sedan upptäckte jag att bakdörren var olåst och då började jag smyga upp på vinden och ligga där och dagdrömma om att gå ihop med några vänner och köpa huset. Jag hade en vision om att få bo och verka på landet. Och gamla hus är ett stort intresse, säger Peter.
Fick mängder av byggnadsmaterial
Peters pappa Berndt, som är byggnadsingenjör och entreprenör, började också drömma om huset och var till stor hjälp för att få säljaren att vilja sälja huset.
Till slut kunde en två år lång restaurering, enligt byggnadsvårdens alla regler, starta. Restaureringen har även dokumenterats i boken Drömmen i Mundekulla av Tina Jeppsson och Johanna Eriksson.
– Restaureringen blev min skola, jag lärde mig bygga hus under tiden. Och när vi renoverade kom folk hit med gamla spisar, dörrar, allt möjligt, jag har ett helt lager av gamla byggdelar, säger Peter.
Började driva kursgård
I fyra år arrangerade Berndt populära byggnadsvårdsmässor på Mundekullas ägor i samarbete med Kalmar läns museum. Här finns mer än det vackra boningshuset att visa. Med tiden har gården blivit ett slags showroom med många små byggnader som kommit till med olika traditionella byggnadstekniker.
– Mottot är att husen ska användas och ha en funktion i verksamheten, säger Peter.
Läs också: Vi bygger huset av vår egen skog
Och verksamhetsfrågan fick sitt svar när Peter träffade Anne genom musikintresserade vänner. Hon flyttade in som hyresgäst i det nyrenoverade boningshuset som i början fungerade som ett kollektiv. Men Anne hade större planer för huset.
– I många år hade jag haft en dröm om en egen kursgård på landet. Här fanns alla förutsättningar, med gamla fina byggnader i vacker natur. Det är helande återhämtning och inspiration i sig. Stillheten här är vår styrka.
Planerar för en smedja
Peter gör musik och turnerar när han inte är hemma och renoverar eller bygger. Anne sköter butiken, målar i sitt galleri och leder retreater och kurser i personlig utveckling. Den som vill meditera eller träna yoga kan promenera ut på ängen till Peters egenbyggda ler- och halmbalshus med återvunnet spåntak från socknens gamla kyrka. Eller gå upp på kullen till den restaurerade höladan som blivit en liten sommarstuga åt Anne och Peter. Nedanför kullen kan man titta in i en klassisk backstuga och intill boningshuset finns en traditionell linbastu där man förr torkade lin med rök.
– Mitt nästa projekt blir att inreda en smedja på gården, med ett par gamla ässjor, ett spännande hantverk att prova på i workshops och konferenser.
Tänker långsiktigt och hållbart
I dag har gården 20 gästrum och tio medarbetare står på lönelistan. I fjol fördubblades beläggningen jämfört med året innan.
– Men vi låter verksamheten växa långsamt och tackar bara ja till att samverka med dem som erbjuder sådant som vi kan stå för. Att alltid tänka sju generationer framåt inför ett betydande beslut är ett gammalt indiansk ledord som gjort intryck på mig. Verksamheten här ska överleva oss, säger han.
Livskvalitet vinner över ekonomin
Efter femton år börjar allt falla på plats på gården. Av 50 årliga aktiviteter håller Anne och Peter bara i en handfull och hinner med sina egna kreativa verksamheter.
– Vi lever ett rikt liv, även om den ekonomiska vinningen är blygsam. Pengar är inte vår drivkraft, utan att få ha kvar passionen för det man gör, säger Peter och Anne håller med:
– Här lever vi i harmoni med naturen. Att övernatta i höladan på kullen i juni och sedan kliva direkt ut i hagen och upptäcka att grannbondens häst har fölat under natten. Det är livskvalitet.
Läs också: Renoveringen blev en resa tillbaka i tiden
5 favoritmaterial på Mundekulla
Trä – ett naturmaterial som är bra ur klimatsynpunkt, eftersom det binder koldioxid. Det fick en hel del spännande forskning på det. På Mundekulla bygger vi med allt från återvunna byggnadsmoduler till stormfällt virke ur vår egen skog.
Lera – ett viktigt byggnadsmaterial i Sverige under medeltiden. Vårt ler- och halmbalshus har lerklinats med tre lager, 10 cm, på varje sida direkt på halmbalarna som utgör isolering. Eftersom lera är formbar kunde vi bygga huset i princip runt med välvda dörr och fönsternischer.
Tegeltak – återvunna tegelpannor gör att även nybyggda hus känns genuina och snyggt åldrade och taken kommer att hålla i många år framöver. Vi har hämtat närmare 800 kvadratmeter återvunnet tegel från ett 20-tal ställen i regionen, gratis!
Takspån – en spännande och genuin karaktär. Vi har använt både sticketak, av tunna takspån, exempelvis över gamla brunnar, och på ler- och halmhuset, ett spåntak av tjockare ekspån som vi fick från Långasjö kyrka när taket byttes ut.
Ekofiber – använder vi som isolering som sprutas in i väggar och tak. Det görs av återanvänt tidningspapper så av ”dåliga nyheter” har det istället blivit goda nyheter.
Läs mer om Mundekulla här.
