– Första steget är att bli medveten om sina vanor, säger han.

Från att ha gjort av med 38 000 kilowattimmar per år är förbrukningen av el hos Thomas Alpner nu nere i 18 000 kilowattimmar. Alltsammans har skett gradvis och utan större ansträngning.

Mycket går att spara utan att tumma på bekvämligheten, framhåller han, och det behöver heller inte handla om stora investeringar som att tilläggsisolera huset eller borra för bergvärme.

– Bor du i en lägenhet kan du frosta av frysen, fälla ner persiennerna på natten, undvika att spola varmvatten i onödan, byta till led-lampor och vädra snabbt, till exempel. Bor du i hus går det att spara ännu mer, säger han.

Ställ frågor om elen

De största eltjuvarna är uppvärmningen, varmvattnet och elbilen – om du har en sådan. Utöver det finns många mindre elläckor som alla bidrar till högre elförbrukning. Börja med att bli medveten. Vilka läckage har du? Vilka är det värt att göra något åt?

– Jag hyrde en värmekamera och kollade värmeläckaget i mina fönster. Där det drog satte jag in tätningslister. Enkelt, billigt och effektiv, säger han.

Skaffa en mätare

En annan smart pryl han använde var en effektmätare, som kostar några hundralappar. Den sätts in mellan vägguttag och stickkontakt och visar hur mycket el olika prylar drar.

Thomas Alpner kunde konstatera att moderna apparater drar försumbar el i standby medan äldre drar mycket mer.

– Min skrivare har kostat mig motsvarande hela inköpspriset i el på fem år på grund av att jag hade den påslagen och i standby dygnet runt. Vilken onödig kostnad! Och jag bytte diskmaskin förra veckan och kör ekoprogrammet på natten. Då drar den hälften så mycket jämfört med om den går en timme på dagen.

Investerade tidigt

Thomas Alpner arbetar som hr-konsult till vardags, så elkunskaperna har han skaffat sig på fritiden. Men han förstod tidigt att elpriserna kommer att variera mycket framöver och började göra större investeringar.

För tre år sedan installerade han solceller och har numera även införskaffat braskamin samt så kallad luft-luftvärmepump. Huset som han och familjen bor i värmdes från början enbart med direktverkande elelement och har ingen vattenburen värme.

Lånet han tog för att bekosta solcellerna har hittills gett tillbaka med råge. Om man producerar mer el än man förbrukar så kan man sälja den. Överskottselen går automatiskt ut på nätet men man behöver teckna ett avtal med elbolaget för att få betalt.

– I år har det varit tokigt lönsamt att producera egen el på grund av de höga elpriserna men så kommer det inte alltid att vara. Utöver ränta och amortering har jag tjänat nästan 10 000 kronor i år på elen jag sålt. Men även med lägre elpriser kommer mina solceller att vara avbetalade på 12 år och de har en garantitid på 25 år, säger han.

Sätt upp mål

Hans tips är att sätta upp mål för energieffektiviseringen. Räkna på vad besparingen är värd på årsbasis – då märks det rejält på elräkningen. Säg sedan att du blickar längre framåt, är relativt ung i dag och kan spara tio kronor per dag.

– Lägger du de pengarna i en fond som du behåller tills du blir pensionär har du en miljon kronor. Sätt upp mål och vad du vill ha pengarna till, då blir det inspirerande att spara, säger Thomas Alpner.

Så här kan du tänka

När lönar sig solceller?

Det beror på ränta, elpris, soltimmar, eventuella reparationer och underhåll med mera. Så här räknade Thomas Alpner på sin anläggning.

Solcellslånet är på 12 år och kostar i dag cirka 3 procent efter ränteavdrag. Totala kostnaden i ränta och amortering på 12 år blir då 182 000 kronor, i snitt 15 150 kronor om året eller 1 260 kronor i månaden.

Om besparingen blir minst 1 260 kronor i månaden har han efter 12 år en anläggning som betalat sig själv och en garanti på 25 år.

Hade han kunnat använda all el för eget bruk, vilket han inte kan, skulle ett elpris på minst 50 öre göra investeringen lönsam, inklusive amortering, ränta samt elnätsavgift.

När han som nu i stället säljer överskjutande el, 6 800 kWh per år, blir besparingen 3 öre per kWh lägre än om han använt all el själv. På årsbasis blir besparingen då 204 kronor mindre och ett elpris på 53 öre per kWh krävs för att solcellerna ska betala sig på tolv år.

När lönar det sig att elda i en braskamin?

Det beror på kaminens verkningsgrad och hur mycket värme veden avger.

Köper du ved för 650 kronor per kubikmeter, har en effektiv kamin med 80 procent verkningsgrad och eldar med exempelvis björk lönar det sig om elpriset är över 87 öre per kWh. Är veden billigare eller gratis lönar det sig vid ännu lägre elpris.

Quickfix!

Byt glödlampor. En led-lampa drar 80 procent mindre el och håller mycket längre än en gammaldags glödlampa.