Omgivet av skog, så långt ögat kan nå, ligger det röda huset i västerbottniska Skogshägna.

Torpet med namnet Mittskogshägna har stått på platsen sedan början av 1900-talet, och i dag bor familjen Marksén där.

Avstressande skog

När billjudet tystnar och dörrarna öppnas, hörs bara vindens sus från skogen. Och knastret av fotsteg – från Petra, mamma i huset som just kommer ut från skogen efter en promenad.

– Jag promenerar i skogen så ofta jag får tillfälle. Då rinner all stress av mig, säger hon.

Färgglatt som hos Pippi

Att kliva in i huset är som att få en uppiggande färgdusch! Överallt glada, starka färger och en härlig blandning av mönster och former. Lite som hemma hos Pippi Långstrump i Villa Villekulla!

– Ja, jag älskar Astrid Lindgren, och inspireras mycket av henne. Men det är svårt att beskriva min stil, säger Petra.

– Jag inreder med det jag gillar och tycker om, helst ska det vara nött och kantstött, gärna loppisfynd eller arvegods.

Läs också: Så sköter du din azalea

Drömde om ett eget hus

Petra och Robin köpte torpet för nio år sedan. Det ligger i byn Ånäset, 1,3 mil från Robertfors och i Skogshägna finns det endast fyra hus.

Innan de flyttade ut hit hyrde paret ett hus i en annan by ett par mil bort. Men de längtade efter något eget, ett hus som de kunde förvandla till sina drömmars boende.

Och det var via en dröm som de fick tag på sitt hus.

– Ja, en natt drömde jag att vi bodde här i huset i Skogshägna. Eftersom det var mina släktingar som ägde huset så ringde jag dem och berättade om min dröm. Då frågade de ”Vill ni köpa det?”, berättar Petra.

Släktgård i 100 år

Gården har tillhört Petras släkt sedan början 1900-talet och när hon och Robin fick frågan om de ville köpa huset, tvekade de inte en sekund.

Även om det fanns en del att göra på gården, såg de möjligheten att sakta men säkert inreda huset till ett mysigt och varmt hem.

Petra och Robin gjorde vissa nödvändiga renoveringar för att kunna bo där.

Ville bevara husets själ

Till exempel byggde de om köket, tvättstugan, fixade en ny entré med balkong, slipade golv och tapetserade om de flesta rummen i huset.

– Sedan har vi inte gjort så mycket mer. För oss har det varit viktigt att behålla husets själ och charm. Det gör inget om det inte är renoverat överallt, berättar Robin.

Petra återkommer ofta till att flytten till Skogshägna var det bästa som kunde hända. Att de fick möjlighet att bo i den gamla släktgården.

Hon har diagnosen Aspergers syndrom, en form av autism, och blir lätt stressad när hon är i miljöer med mycket folk och sinnesintryck.

Livskvalitet att bo här

Därför är det viktigt för henne att kunna gå ut och ta promenader varje dag i skogen, då rensar hon sin hjärna.

– Att komma hem hit ger mig sinnesfrid och jag kan koppla av och vara mig själv, säger hon.

– Och att kunna gå ut på morgonen i nattlinne och dricka mitt kaffe i min lilla trädgård, det är livskvalité, fortsätter hon.

Läs också: Kent och Carina älskar sitt retrotorp

Färgstarkt lekrum

Vi tittar in i 8-åriga Emylindas och 4-åriga Sigrids rum, där det formligen sprakar av färger och skaparlust. Burkar med färgpennor, vägghyllan med rader av leksakshästar och backar med böcker och leksaker.

– I dag leker vi affär. I morgon kanske vi vill klä ut oss, och då öppnar vi vår garderob där det finns massor med roliga kläder att prova, säger Emylinda.

Inne hos storebror Elias, 10 år, är det lika färgglatt och kreativt. På skrivbordet står mängder av legogubbar och byggen uppradade.

Återbrukar mycket

Petra och Robin sätter sig gärna i vardagsrummet med barnen och pysslar eller spelar spel när de är lediga.

Att kunna umgås med varandra var ytterligare en anledning till att de flyttade ut till Skogshägna.

– Vi behöver inte mycket pengar, för oss är tiden tillsammans med familjen det viktigaste. Vi har sett till att inte köpa på oss så mycket eller att ha lån, vi tänker på miljön och återbrukar mycket, säger Robin.

Liten odling

På gården har de en liten grönsaksodling som bidrar till både hushållsekonomin och sammanhållningen i familjen.

Tillsammans odlar de morötter, potatis, mangold, sallad och tomater.

– Det är så roligt att hämta in våra grönsaker, säger Emylinda och berättar att de ska bygga ett växthus nästa sommar.

Läs också: Saftigaste revbensspjällen till jul – recept!

Lådcykel som andrabil

När familjen tog över släktgården tänkte de också till vad gäller miljön. Det största var bilen, eller snarare bilarna.

Behövs det verkligen två bilar? Petra kom fram till att hon klarar sig med en lådcykel, då allt hon behöver finns inom två kilometers avstånd.

– Jag jobbar i Ånäset, och där finns också barnens skola och mataffären. Vi cyklar dit varje dag, även vintertid. Barnen älskar att åka i lådan, säger Petra.

Älskar sitt hem

Både Robin och Petra återkommer ofta till att de är tacksamma över att de kan leva och verka i Ånäset.

Och att de valde att arbeta mindre för att ge varandra mer tid.

– Vi älskar platsen, och jag hoppas att vi har möjlighet och förutsättningar att bo här livet ut, säger Petra.

Petra och Robin Marksén

Ålder: 36 och 37 år.

Familj: Varandra och barnen Elias, 10 år, Emylinda, 8 år, och Sigrid, 4 år.

Bor: i Skogshägna, i byn Ånäset i Robertsfors kommun.

Gör: Petra är undersköterska och Robin pedagog och deltidsbrandman.

Intressen: Att vara ute i naturen och umgås med familj och vänner.

Drömmer om: Att alltid fortsätta vara nöjd med det lilla.

Motto i livet: ”Lev enkelt, nära och äkta.”