Flyttade 100 år gammal ladugård – och byggde om till drömboende

Efter 20 år i ett timmerhus en liten bit väster om Finspång ville Stefan Gustafsson, 53, och Kristina Stockberg Gustafsson, 50, skaffa nytt boende. De köpte en strandtomt vid sjön Glan på motsatta sidan av den östgötska orten. Men något fabriksnytt hus utan karaktär var det aldrig tal om att slå upp på den nya boplatsen i Sågslätten.

– Vi ville ha någonting unikt som också smälter in den lantliga i miljön. Vi funderade länge tills jag fick idén om att vi skulle flytta ladugården vi hade till den nya tomten. Kristina tände också på den grejen, berättar Stefan Gustafsson.

Till saken hör att Stefan sedan tidigare ägde en fastighet med en över 100 år gammal ladugård inkluderad, Komministergården i Finspång där det finns en framtidsidé om att skapa ett centrum för visning av olika energitekniker. Så snart bygg- och rivningslov var klart satte Stefan och Kristina i gång med nybygget.

Mycket planering och förberedelser var nödvändigt innan de olika tidskrävande momenten: Uppmätning av ladugården som skulle flyttas, gjutning av betongplatta på det nya stället, nedmontering, flytt av timret och uppmontering. Det gällde att klura ut allt ordentligt, för att undvika halvfärdiga och mindre bra lösningar.

– Jag har hela tiden dokumenterat de olika delarna steg för steg, med ritningar och på annat sätt. Det har underlättat mycket, säger Stefan Gustafsson om hur han har kunnat hålla ordning och reda på det omfattande projektet.

– Det fanns inga hinder när vi väl hade bestämt oss. Visserligen förstod jag att det skulle bli åtskilligt med arbete på fritiden, men det är trots allt inte så jättekrångligt att flytta en ladugård. Och kan man inte något, kan man ju alltid fråga och lära sig.

Stefan och Kristina har valt att låta ladugårdens takstolar vara synliga invändigt. De ville ha kvar den fascinerande timmerkänslan, den var viktigt. Eftersom så mycket annat blir i modern standard, bland annat innerväggar och stengolv, gör rymden upp till taknocken (7,5 meter!) att paret påminns om att de faktiskt bor i en ladugård. Dessutom har det gamla skullgolvet vänts upp och ner och blivit innertak i hallen och de nya rummen.

– Normalt sett bygger man ett tak från takstolarna och inåt, vilket gör att de försvinner i konstruktionen. Men vi vill inte dölja ladugårdens konstruktion. På samma sätt lät vi de tidigare hålen i ladugårdens väggar bestämma var vi skulle ha fönster och dörrar, säger Stefan Gustafsson och visar som exempel en glasad altandörr med ett fönster ovanför där det tidigare var en för ladugårdsdörr med en lucka till höskullen ovanför.

­ – Det var också utgångpunkten för arkitekten när han skulle rita permanentboendet, tre sovrum, två badrum och en toalett i två våningar i ena hörnet. Hallen, vardagsrummet och köket med gå in-skafferi och vinkällare har vi i resterande del med full takhöjd. Ladugården har 160 kvadratmeter golvyta och vi har byggt till boende på cirka 50 kvadratmeter.

Byggnaden är ett så kallat fackverk, en teknik som var utbredd vid ladubyggen förr i tiden med bärande stående timmer och liggande timmer emellan. Vanliga korstimrade hus är normalt byggda på motsatt sätt, med bärande liggande timmer. Ena gaveln på Stefans och Kristinas ladugård, den som pekar mot norr ut mot sjön, har fått extra många fönster och därför har den väggen försetts med osynliga stålbalkar i konstruktionen. Detta för att ladan inte ska vika sig när det börjar blåsa ordentligt.

– En konstruktör har räknat på hela ladugårdens stabilitet, vi måste ju följa de byggnormer som finns när det gäller vindlaster. Och ytterväggarna är byggda utan köldbryggor eftersom innerväggen står fritt från timmerväggen. Mellan väggarna finns insprutad cellulosaisolering, säger Stefan Gustafsson.

– Den typen av isolering kan ta emot fukt, men sedan också släppa den ifrån sig. Med annan isolering kan det vara väldigt svårt att få bort fukten om den väl är där. I Tyskland och Österrike är cellulosalösning vanligt, där har man många gamla renoverade timmerhus.

Familjen Gustafssons nya boende är byggt med målet att använda så lite köpt energi som möjligt. Därför finns några smarta energieffektiva lösningar. Exempelvis stjäl den vedeldade vattenmantlade kaminen (med 950 liter uppvärmt vatten i en ackumulatortank) inte luft inifrån – i stället hämtar den förbränningsluften via ett rör på utsidan av ladan. Men under halva året är tanken att termiska solfångare ska stå för energin till det varmvatten och den uppvärmning som behövs.

Energin i marktemperaturen tas också till vara via en borrad vattenbrunn.

– Genomsnittstemperaturen i marken här i Finspång är sju-åtta grader. Jag har grävt ner 300 meter slang två meter ner i marken som går från huset ner i brunnen och sedan tillbaka till ett värmebatteri innan FTX-aggregatet. Det betyder att det blir jättebra värmeväxling året om, antingen värmer eller kyler luften.

Eftersom Kristin är intresserad av växter har en vinterträdgård byggs till på den södra gaveln. Där ska året om finnas tillräckligt med värme för oliv- och citronträd och annat. Vinterträdgården kommer dessutom att fungera som luftsluss vid entrédörren, så att det inte blir kallras i huset.

I arbetet med flytten av ladugården och det nya boendet har Stefan Gustafsson haft assistans av en snickare. Till vissa moment har ytterligare extern hantverksexpertis använts. Totalt går hela affären på omkring 3 miljoner kronor. Om projektet lagts ut på entreprenad hade det kostat 1,5–2 miljoner kronor mer.

Tre år efter första handtaget flyttar Stefan och Kristina snart in i sitt maffiga ladugårdspalats med barnen David, 21, och Hanna, 19.

– Det blir häftigt eftersom vi har skaffat oss ett väldigt speciellt hus med en massa roliga grejer som inte finns någon annanstans. Att vi inte haft bråttom har varit viktigt eftersom allt verkligen har blivit ordentligt gjort.