Skorstenar är hårt utsatta för väder, vind och kondens. En klassisk, tegelmurad skorsten är ändå en robust konstruktion med lång hållbarhet som kan underhållas med enkla metoder – om det sker med viss regelbundenhet Frågan är, när har förfallet gått för långt?

Ny funktion utmanar

Skorstensfejaren besiktigar skorstenen med jämna mellanrum och kan slå larm om det finns brister men det kan ändå dölja sig överraskningar.

I dag har många skorstenars funktion ändrats. I takt med att många hus numera värms upp med värmepumpar istället för värmepanna påverkas skorstenarnas villkor genom minskad uttorkning.

För att se hur rökkanalerna ser ut längre ner kan det krävas en undersökning med kamera.

Gömda skador

Murverket i en skorsten som är inklädd med plåt och även har rör i kanaler, eller kanaler som är renoverade med material som bromsar fuktvandring, kan bli mycket dåligt utan att det syns. Om det finns misstanke om att fogarna är dåliga måste inklädnaden avlägsnas.

När det är dags att foga om, kom ihåg att allt arbete på skorstenar innebär fallrisk. Säkra dig själv med byggställning och fallskyddssele. Tänk också på risken för att material eller verktyg kan falla ned.

Läs också: Så rengör du fläktfiltret

Foga skorsten – steg för steg

Det här är en vanlig villaskorsten med 6 kanaler i ett hus från 1932. När elspis och oljepanna installerades användes en kanal för panna och en kanal för eldstad, några kanaler blev kvar som ventilationskanaler från kök och rum och någon kanal plomberades.

Idag är värmepump installerad samt en braskamin för trivseleldning. Med andra ord används bara en kanal för eldning med ojämna intervall vilket har minskat skorstenens uttorkning.

En bieffekt är att även skorstenens förmåga att skapa självdrag har minskat. Skorstenshuven har tillkommit på 1990-talet för att minska skorstenens uppfuktning vid regn. En pipa har insatsrör som installerades år 2000 när huset fortfarande värmdes med oljbild]panna.

Ursprungligen var skorstensfogarna utförda med så kallad insatt fog då fogen löper cirka 1 cm innanför tegelstenarnas yta. Under åren har lagningar skett med planfog som ligger i liv med tegelstenarnas yta. Kalkbruk var det vanligaste murbruket på 1930-talet men lagningar har av de olika färgerna att döma gjorts med olika bruksblandningar.

1. Foga om eller riva och mura om?

Först ställs diagnos på förfallet. Efter rensning av ena långsidan visar sig den här skorstenen vara ett gränsfall.

Trots att väldigt mycket fogmaterial ramlat bort får den en chans med omfogning.

2. Noggrant underarbete

Vissa till synes hårda fogar visar sig vara tunna och innanför har bindemedlet lakats ut helt. Sand rasar ut. Allt löst material knackas, borstas och skrapas bort. Alla fogar dammsugs för att ge bra fäste för nytt fogbruk.

För att inte minska stabiliteten i skorstenen mer än nödvändigt rensas och fogas en skorstenssida i taget.

3. Vattna med blomsprutan

Före omfogning förvattnas håligheter och fogar med blomspruta.

Här ser man tydligt skillnaderna mellan den första insatta fogen som ligger en centimeter innanför tegelstenarnas yta och senare planfogningar.

4. Fyll med spackel och fogslev

Håligheter och skrapade fogar fogas om med spackel och fogslev. Bruket för omfogning är hälften luftkalkbruk och hälften hydrauliskt bruk. Båda finns att köpa färdigblandade i 25-kilos säckar.

Principen är att bruket skall vara svagare än stenen. Fogarna jämnas av och stenarna rengörs med borste och vatten.

Om man rengör för tidigt, innan bruket stelnat lagom, smetar man ut bruk på teglet, om man väntar för länge sitter det fast.

Om bruket fastnat kan man rengöra med ”grovrengörare” på vinkelslip eller borrmaskin. Det finns även murtvättmedel, syra, följ anvisningen noga.

5. Foga från insidan

Om det fattas bruk i fogarna invändigt i kanalerna kan man på motsvarande sätt fylla på så långt det går att komma åt.

Plugga rökgångarna med till exempel skumgummi (gammal madrass) så att inte murbruk spills ner i rökgången.

Kom ihåg att murbruket behöver en månad frostfritt efter murningen. Eftervattna dagligen i en vecka, oftare om det är varmt.

Källa:Svenska Byggnadsvårdsföreningen.

Artikel från Svenska Byggnadsvårdsföreningen.