Gå till innehåll
Shopping Utbildning
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hus & hem 4 januari

Fredrik och Victoria bor på västerbottensgården i Hössjö från 1743

Hössjö

Sedan 1743 har det alltid bott någon från släkten Olofsson i Västerbottensgården i Hössjö. Nu har Fredrik och sambon Victoria har lämnat tvårummaren i Umeå och flyttat in på gården, som är fullt av spår från tidigare generationer.

 Fredrik och Victoria väntar sitt första barn och har just flyttat in på släktgården i Hössjö i Västerbotten.
Fredrik och Victoria väntar sitt första barn och har just flyttat in på släktgården i Hössjö i Västerbotten. FOTO: Malin Grönborg

Gården ligger på en höjd med utsikt över den vidsträckta dalen. Där låg det tidigare en sjö, Hössjön, som har gett byn dess namn.

– När farfar var barn fanns det kvar en liten sjö där han åkte skridskor som barn. Men den torrlades tyvärr helt senare, berättar Fredrik Olofsson.

Fjortonde generationen på gården

 Fredrik och Victoria tycker att det är spännande med alla gamla dokument och foton.
Fredrik och Victoria tycker att det är spännande med alla gamla dokument och foton. FOTO: Malin Grönborg

Han vet inte exakt, men gissar att han är den fjortonde generation då de första i hans släkt bosatte sig här 1743.

Han och sambon Victoria Strömvall tar fram en kartong med brev och dokument från tidigare generationer på gården.

– Titta på det här frimärket, säger Fredrik och visar ett ålderdomligt frimärke som mest liknar en sedel fäst på ett brev. En sirlig stämpel visar att det kostade 10 öre.

Svartvita foton med minnen från förr

 I gårdens gömmor finns gamla dokument om detta sköra brev från häradsrätten från 1870.
I gårdens gömmor finns gamla dokument om detta sköra brev från häradsrätten från 1870. FOTO: Malin Grönborg

I en annan kartong finns mängder av släktfoton, ofta fotograferade på gården.

– Här är farfars pappa Karl-Anton på ett foto från 1902. Och här är farfar Erik på 1950-talet, då han var i tjugoårsåldern, säger Fredrik medan han tittar igenom ett album med svartvita bilder.

Läs också: Therese och Mårten Bastbacken tog över gammelfarmors hus i Alfta

Farmor och farfar bodde här

 Den gamla vedspisen kan fungera som extra värmekälla.
Den gamla vedspisen kan fungera som extra värmekälla. FOTO: Malin Grönborg

Han tillbringade somrar och lov här hos sin farmor och farfar, som tog över gården på 1990-talet när de var i 60-årsåldern.

Innan dess hade Fredriks farfars bror Algot bott där. Och 1984 tog han ett lån för att renovera hela huset, som då var omodernt, med enbart utedass bland annat.

 Det nyrenoverade köket är ljus och luftigt, målat i vitt och med stora fönster.
Det nyrenoverade köket är ljus och luftigt, målat i vitt och med stora fönster. FOTO: Malin Grönborg

Fredriks farföräldrar gjorde sedan bara mindre förändringar som att byta golv och tapeter, samt fixade bergvärme.

– Men 1984 revs allt inne i huset ut, utom själva stommen. Vissa rum fick en ny användning. Som det gamla köket som låg där vardagsrummet finns i dag till exempel, berättar Fredrik.

Lucka i golvet leder till jordkällare

 Det nuvarande vardagsrummet var tidigare köket, med en lucka ned till jordkällaren.
Det nuvarande vardagsrummet var tidigare köket, med en lucka ned till jordkällaren. FOTO: Malin Grönborg

Han visar en rolig detalj där, som han och Victoria har behållit – en lucka i golvet ned till den gamla jordkällaren där de nu förvarar potatis.

Han pekar mot ena hörnet i nuvarande vardagsrummet.

– Här stod en kökssoffa och i den föddes alla barn förr, berättar han.

Nytt barn på gården i februari

 I februari föds parets första barn, som blir den femtonde generationen på gården.
I februari föds parets första barn, som blir den femtonde generationen på gården. FOTO: Malin Grönborg

Den traditionen kommer särskilt Victoria inte att sakna. I februari föds parets första barn och hon föredrar sjukhus och professionella barnmorskor.

– Det måste ha varit tufft för kvinnorna på gården förr, säger hon.

 Från huset syns den vidsträckta dalen och bortom den börjar gårdens skog.
Från huset syns den vidsträckta dalen och bortom den börjar gårdens skog. FOTO: Malin Grönborg

Från gården kan de se ut över sina marker som är väldigt långsmala och löper över hela dalen fram till skogen på andra sidan.

– Ja, det är gamla, smala skiften och ingen riktig ordning. Vissa i byn kan ha fem skiften på olika ställen, säger Fredrik.

Flyttat från två rum och kök

 Det gamla bordet hittade de i ladan, med sin lönnlåda där Fredriks förfäder sägs ha gömt pengar för skattmasen.
Det gamla bordet hittade de i ladan, med sin lönnlåda där Fredriks förfäder sägs ha gömt pengar för skattmasen. FOTO: Malin Grönborg

För honom och Victoria som flyttade från en tvårummare i Umeå i höstas, är det en enorm omställning att plötslig vara ägare till 6 hektar åkermark och hela 26 hektar skog.

– Ja, särskilt skogen är stort ansvar. Jag är intresserad av skogen och vistas mycket där för att lära mig mer om skogsvård, säger Victoria.

Mycket jobb med renovering på gården

 De slitna 1980-talsskåpen och bänkarna byttes ut när köket renoverades.
De slitna 1980-talsskåpen och bänkarna byttes ut när köket renoverades. FOTO: Malin Grönborg

Ibland blir hon och Fredrik lite matta när de tänker på allt som behöver göras på gården.

Själva boningshuset lät de renovera invändigt i samband med att de flyttade in. Den gamla 1980-talsinredningen hade blivit sliten, särskilt i köket.

 Det äldsta huset på gården är härbret, som tros vara över tvåhundra år gammalt.
Det äldsta huset på gården är härbret, som tros vara över tvåhundra år gammalt. FOTO: Malin Grönborg

Men resten av gården, som lagården och uthusen kräver en hel del arbete, menar paret.

Vi går in i den enorma lagården. Där finns förutom kornas foder- och gödselränna, massor av prylar, maskiner och redskap som samlats av generationer.

– Vi har sju kökssoffor till exempel och enorm hög med gammal ved. Och titta i det här skåpet, här står konserver från 1950-talet och framåt, säger Victoria och skrattar.

Läs också: ”Vår dotter var den första bebisen på 75 år på gården”

Drömmer om festloge och äppellund

 En inristad hälsning på vinden: "Skurade här den 27 maj 1953, Astrid"
En inristad hälsning på vinden: "Skurade här den 27 maj 1953, Astrid" FOTO: Malin Grönborg

De drömmer om att röja ut skräp och bråte därifrån och kunna inreda höloftet till en fin loge att kunna ha fester och kalas i.

Den stora trädgården har också förbättringspotential tycker båda två.

 Fredrik och Victoria känner framtidstro.
Fredrik och Victoria känner framtidstro. FOTO: Malin Grönborg

I dag består den mest av en stor gräsmatta, ett jordgubbsland och en lite svartvinbärsbuskar.

– Min dröm är att odla mycket mer, ha perennrabatter och en äppellund, säger Victoria drömmande.

Flytten till släktgården innebär en väldig omställning och ett stort ansvar.

Släktgården blir kvar

Men de är glada över att de antog erbjudandet om att ta över när farmor och farfar inte längre kunde bo kvar.

– Ja, det kändes självklart. Både jag och Victoria tycker att det är viktigt att gården blir kvar i släkten. Och nu kommer en femtonde generation snart när vårt barn föds, säger Fredrik.

Västerbottensgården

Ursprunget är parstugor, ofta prästgårdar och officersboställen byggda i början av 1700-talet. Mot slutet av 1800-talet byggdes ofta en halv övervåning till, med små fönster. Husets fodrades med rödmålad, stående locklistpanel. Det gav huset det utseende man idag förknippar med en Västerbottensgård.

Källa: Vännäs kommun.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen