Biologiska reningssystem blir allt vanligare i de svenska hushållens trädgårdar. Anledningen är främst att miljökontoren har ökat kraven för de med avlopp som inte är anslutna till det kommunala systemet. Men det handlar även om större insikt hos fastighetsägarna.

– Vi märker att det blir vanligare att husägare på eget initiativ hör av sig och vill skaffa sig ett avloppssystem utan kemikalier. Dels handlar det nog om miljömedvetenhet. Men kanske också om att man sedan inte behöver tänka på att betala tusenlappar för slamtömning regelbundet, säger Robert Svensson på Alnarp Cleanwater i Skåne.

Växter bryter ner

Biologisk rening av avloppsvattnet innebär att processen sker med hjälp av mikroorganismer och vattenväxter. Nedbrytningen av organiskt material, kväve och fosfor fullbordas på helt naturlig väg. Inga kemikalier är inblandade.

– Ett biologiskt reningsverk kräver minimalt med underhåll. Till skillnad mot ett minireningsverk som behöver ganska mycket skötsel, och dessutom regelbunden tillförsel av kemikalier. När den biologiska anläggningen är installerad och klar kan man koncentrera sig på annat. Den sköter sig själv, det enda man behöver tänka på är att klippa ner vattenväxterna en gång om året, säger Robert Svensson.

Inbyggd fosforfälla

Ett biologiskt reningsverk består av tre steg. Först bryts avloppsslammet ner i syrefri miljö (vilket gör att man slipper slamtömning). Därefter renas vattnet i syresatt miljö med hjälp av vattenväxter och mikroorganismer i biologiska processer. Slutligen tas fosforn om hand med hjälp av ett naturligt kalkmaterial, en så kallad fosforfälla.

– Allt liv i världen behöver fosfor för att överleva. Det innebär att vi tar stora framtidsrisker om vi inte återvinner tillräckligt med fosfor. En del experter talar om att det inom två-tre decennier kan bli fosforbrist. Utan fosfor slås exempelvis jordbruk ut, säger Robert Svensson.

Just fosforåtervinning är kanske den allra största poängen med biologisk rening: Då går fosforämnena tillbaka till jorden utan kemikalier, i stället för att i andra typer av avloppssystem hamna exempelvis i sjöar och hav med bottendöd, övergödning och algblomning till följd. Skitbra, om man säger så.

Förutom att ett biologiskt reningsverk renar bra enbart med naturliga processer så har det också en helt unik, positiv egenskap i det att det reducerar läkemedelsrester. Betydligt bättre än kommunala reningsverk. Det är vattenväxternas förtjänst.

Bromsar bakterier

Den positiva miljöpåverkan med biologisk rening är påtaglig. Men det finns också hälsovinster.

– Biologisk rening säkerställer att inga tarmbakterier kommer vidare. Tack vare högt pH-värde i kalkmaterialet dör bakterierna, exempelvis e-coli. De stora vattenvolymerna innebär också att systemet är ganska okänsligt för störningar, säger Robert Svensson och berättar om en kund vars städare hade spolade ner sex liter starkt rengöringsmedel i toaletten:

– Han ringde: ”Hjälp, vad gör jag nu!?” Vi visste inte riktigt vad vi skulle svara. Sedan visade det sig att naturen faktiskt klarade av det också, mikroorganismerna ger sig inte så lätt. Med andra ord är normala saker från hushåll heller inget problem.

Då ett biologiskt reningsverk i princip är självgående är det en framtidssäker investering inte enbart miljömässigt. De naturliga processerna anpassar sig efter de förhållanden som råder och skulle reningskraven ändras kan man alltid uppgradera reningsverket.

Ett biologiskt reningsverk är en engångskostnad som i längden oftast är ekonomiskt gynnsammare än exempelvis ett minireningsverk, som kräver mer skötsel och kontinuerlig tillförsel av kemikalier. I basutförande kostar ett biologiskt reningsverk omkring 75 000 kronor.

Glöm inte heller bort att man kan göra ROT-avdrag för arbetskostnaden.

Biologiskt reningsverk – så fungerar det!

1. Avloppsslammet bryts ner till ett smutsvatten som kan renas i anläggningens andra steg. Detta innebär att regelbunden slamtömning inte är nödvändig.
2. Mikroorganismer bryter ner föroreningarna vilka tas upp av vattenväxterna. Detta funkar lika bra sommar som vinter. Samma nerbrytning sker i naturen men i reningsverket går det mycket snabbare eftersom systemet tillför syre genom att blåsa in luft i bassängen. På våren klipper man ner sina växter och komposterar dem.
3. En utökad fosforrening sker med hjälp av ett naturligt kalkmaterial.
Efter dessa tre reningssteg är vattnet rent och färdigt att släppas tillbaka till naturen igen.

Växterna som renar

En biologisk reningsanläggning levereras med en mix av 4 vattenväxter. På det sättet finns det alltid någon eller några som trivs just i den miljön där de står.

1. Smalkaveldun

Smalkaveldunet är det stora kaveldunets lillebror. Det bli högt och placeras längst åt norr i bädden.

2. Jättegröe

På östra sidan av bädden placeras jättegröe, ett storväxt gräs som trivs i näringsrikt vatten.

3. Säv

Plantor av säv sätts åt väster i bädden.

4. Svärdslilja

Tillsammans med säven sätts också gul svärdslilja, en ståtlig vattenrenare med vackra blommor.