Jon Henrik och Maret: ”För oss samer betyder naturen allt!”

Vägen ringlar fram över svindlande vidder, vidsträckta fjäll och förbi små sjöar. Renar travar ömsom på vägen, ömsom bredvid den.

Bilfärden från Ramundberget hem till Jon Henrik Fjällgren och Mittådalens Sameby tar sin lilla stund.

Det är inte bara långt, det är hisnande måste-stanna-bilen vackert också vilket drar ut på tiden.

Nära Norge

Men så vid vägs ände ligger en liten vindpinad stuga intill älven med blånande fjäll i bakgrunden, nära gränsen till Norge.

Det är här han bor, Jon Henrik Fjällgren, med sin norska sambo Maret Nystad.

– Det är min farmors gamla stuga, säger Jon Henrik, och föser undan hundarna, hans egen femåriga kelpie Ranne och Marets tolv veckor gamla huskyvalp Árru.

Läs också: Här är Sveriges 15 UNESCO världsarv

Vill aldrig flytta

Det har gått fem år sedan han slog igenom med dunder och brak i TV4:s Talang.

Sedan dess har han uppträtt tre gånger i Melodifestivalen i SVT, deltagit och vunnit TV4:s Let’s Dance och turnerat runt i Sverige.

Men att flytta ifrån sin hembygd i Härjedalen för att satsa helt på musiken finns inte i Jon Henriks tankevärld.

– Aldrig. Det här är en livsstil och för oss renskötare kretsar allt kring renarna, förklarar han.

Han dukar av det stora frukostbordet inne i köket och börjar steka renfärs till lunchen.

Hårt arbete som renskötare

Jon Henrik är uppvuxen med renarna och har tillsammans med sin far och dussinet andra renskötare i byn ansvar för nära 5 000 djur.

Vid Lands besök är renarna fortfarande ute på sommarbete, men om bara någon månad börjar arbetet med att driva ner dem till vinterbetet och med att skilja ut dem som ska slaktas.

– Då jobbar vi flera dagar i sträck, från tidig morgon till sen kväll. Det är hårt arbete att vara renägare också sommartid, då vi lagar stängsel och bygger nya hagar, säger Jon Henrik.

Ytterligare yrke

De flesta renskötare har ytterligare ett yrke, som att sätta plant i skogen eller jobba inom turismen.

För Jon Henrik är musiken det där ytterligare yrket. För hans föräldrar är det en samisk hantverksbutik.

Vill satsa på turism

Och kanske, kanske, kommer även Jon Henrik och Maret i framtiden satsa mer på turismen.

Det är åtminstone en dröm de har, avslöjar Maret.

– Vi vill kunna kombinera arbetet med renarna med någon form av turismverksamhet, samtidigt som Jon Henrik kan ägna sig åt sin musik, säger hon.

Att Jon Henrik skulle bli renskötare var underförstått. Från det att han började gå var han med sin pappa ute bland renarna och lärde sig tidigt vad som krävs för att bli renskötare.

Kunskaper om ren

Yrket går i arv, och är omvälvt av traditioner.

– Det är mycket att lära sig. Renmärkningen, områden i renbeteslandet, hur renarna hittar det bästa betet, man måste lära sig att hålla koll på väder och vind så att man inte råkar ut för oväder på fjället, säger han.

– Och lära sig hur man styckar en ren, kunna bedöma hur gamla de är, och kunna ta hand om vissa sjukdomar och skador.

Han rotar runt i hallen, ropar på hunden Ranne som direkt infinner sig vid sin husses fötter.

Läs också: Lappländska ord du inte kan leva utan!

Känner sig som ren

Vi ska åka ut till vinterbetet, där Jon ska se över stängslen i fållorna. Han berättar att vissa tycker det är konstigt att han valt att bli renskötare, då det är ett hårt yrke med liten möjlighet till försörjning.

– Kanske måste man vara uppvuxen med renarna för att förstå. Ibland känns det som om jag är mer ren än människa, försöker Jon Henrik förklara.

Han knappar in en Spotifylista med egna och andra samiska artisters jojkar på bilstereon.

Naturen betyder allt

Att åka nedanför fjälltopparna med de mäktiga tonerna dånandes i bilen är speciellt.

– Det är som om tonerna går rätt in i själen, och det, säger Jon Henrik, är precis det man vill uppnå med en jojk.

– Jojk är både glädje och sorg, och en betydelsefull del av den samiska kulturen. För oss samer betyder naturen allt, det är den vi lever av.

Hunden Ranne viktig

Han parkerar bilen, släpper ut Ranne som förväntansfullt viftar på svansen. Hunden har funnits vid Jon Henriks sida sedan han var valp och är en ovärderlig hjälp när renarna ska drivas mellan betena.

– Ranne är tuff. Han backar inte för en renhjord, men har ändå vett att hålla sig en bit ifrån renarna. Vi jobbar bra ihop, konstaterar han.

Del av kulturarvet

Det blir långa dagar vid betesmarkerna. Sommartid är det fyrhjuling som gäller, vintertid är det skoter.

Jon Henrik visar var renarna drivs in, vilket hägn de som ska slaktas förs in i och då och då slår han i några plank i fållornas väggar.

– För mig betyder rennäringen massor. Det är en del av det samiska arvet och det är en viktig del av vårt kulturarv.

Fyra fakta om rennäringen

• Yrket ärvs ofta. En renhjord går ofta i arv och det är svårt att komma ny in i renskötaryrket.
• Statligt stöd. Det finns möjlighet att söka startstöd via jordbruksverket om man är under 40 år och vill starta eller ta över ett rennäringsföretag.
• Antal i branschen. Det finns cirka 4 600 renägare, drygt 1 000 renskötselföretag och 51 samebyar i Sverige.
• Viktigt med samebyar. Som medlem i en sameby får man tack vare renskötselrätten använda såväl mark som vatten som man inte äger.

Jon Henrik Fjällgren

Aktuell: Artist och renägare i Mittådalens sameby, en ekonomisk förening där flera renägare kollektivt driver renskötsel.

Bor: I hus i Mittådalens sameby.

Ålder: 32 år.

Familj: Sambon Maret Nystad, 28.

Yrke: Musiker och renskötare.

Drömmer om: Förutom att fortsätta med musiken och renarna vill Maret och Jon Henrik starta eget inom turistnäringen, där de tillsammans kan föra det samiska kulturarvet vidare.