Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hus & hem 12 juni

Lydde Gård i Kinna till salu

Kinna

Ett besök på pensionatet Lydde Gård är en tidsresa tillbaka till 1800-talet. Nu ska fastigheten säljas men ägarna Siv och Lars är måna om att verksamheten drivs vidare i samma anda.

 Lars Larson och Siv Leander Larson har lagt fem år på att renovera Lydde Gård. Nu planerar de att sälja fastigheten.
Lars Larson och Siv Leander Larson har lagt fem år på att renovera Lydde Gård. Nu planerar de att sälja fastigheten. FOTO: Ronny Karlsson

Siv Leander Larson och Lars Larson har byggt upp den gamla förläggargården utanför Kinna i princip från grunden. Huset har funnits där sedan 1844, men under många år stod huset tomt och förfallet var ganska långt gånget.

Läs också: Karin satsade på ett vedugnsbageri i sina gamla hemtrakter – gör succé

Höll på att falla samman

– Vi tog över 2003 och då var det mycket att göra. Verandan stod till exempel på stöttor för att inte falla samman, säger Siv Leander Larson.

Kommunen hade även en plan b för området och den handlade om att bygga nya villor i stället.

Byggde upp Lydde Gård igen

 Köket andas 1840-tal och för Siv och Lars är hela atmosfären avkopplande.
Köket andas 1840-tal och för Siv och Lars är hela atmosfären avkopplande. FOTO: Ronny Karlsson

Men Siv och Lars ville annat och bestämde sig för att satsa. I fem år jobbade de med att bygga upp huset i 1800-talsanda och det innebar otroligt många arbetstimmar.

– Vi gjorde väldigt mycket själva men hade god hjälp av lokala hantverkare som med glädje och entusiasm visade stor respekt för den gamla tiden på Lydde Gård. Först fixade vi konferensdelen så att vi kunde öppna den och få lite ekonomi i det hela. 2008 öppnade vi pensionatet, säger Siv.

Ville att det skulle andas 1840-tal

Målet med hela arbetet var att skapa ett pensionat som andades 1840-tal och det gällde såväl huset som inredningen.

– Det hade blivit fel med IKEA-möbler här.

Läs också: Skånelänga med örtagård blev hem till familj på sju

 Det går fortfarande att använda den gamla telefonen, även om yngre personer har svårt att veta hur man gör.
Det går fortfarande att använda den gamla telefonen, även om yngre personer har svårt att veta hur man gör. FOTO: Ronny Karlsson

Jakten på möbler från den gamla tiden gick faktiskt enklare än man kan tro.

– Det finns mycket på Blocket och andra ställen. Det är många som har kvar gamla saker.

Finns plats för odlingar

I dag finns tolv rum med totalt 34 bäddar och pensionatet har blivit populärt både bland svenska och utländska gäster. Fastigheten som helhet är på 18 000 kvadratmeter och här finns gott om utrymme för egna odlingar.

 Paret Larson bor själva i ett av husen på gården.
Paret Larson bor själva i ett av husen på gården. FOTO: Ronny Karlsson

– Kanske är någon intresserad av det. Vi hade sådana planer men har inte hunnit mer än att ha äppleträd. När pensionatet väl var i gång blev det ganska mycket jobb med det, säger Siv.

Regnvatten till bad och toalett

Egenproducerat och hållbarhet är viktiga frågor för paret. De kör tvättmaskinen och toaletterna på regnvatten och erbjuder klimatrabatt till de gäster som anländer till pensionatet med tåg eller elbil.

Dessutom är gården utrustad med solceller och är därmed självförsörjande på el.

Läs också: 10 svenska klimatsmarta resmål

”Kinna behöver det här stället”

Nu har Siv och Lars båda hunnit bli 73 år och planerar nu att sälja Lydde Gård.

– Det är ingen ko på isen, men det vore skönt om någon tog över. Vi förstår att det kommer att ta tid innan allt är klart och vi vill så gärna att någon ska driva stället vidare som det är. Vi tycker också att Kinna behöver det här stället, säger Siv.

 Konferensrummet blandar modern teknik med möbler som är byggda av gamla saker.
Konferensrummet blandar modern teknik med möbler som är byggda av gamla saker. FOTO: Ronny Karlsson

Förläggargårdarna är unika

Förläggarverkamheten växte fram under slutet av 1700-talet och tog riktig fart runt 1820. Förläggarna var ofta rika bönder eller handelsmän som köpte ull och bomull, lät kvinnor i torp och gårdar göra tyger som förläggaren köpte tillbaka och sålde vidare med en oftast bra vinst.

Förläggargårdarna placerades ofta högt och fritt i ett öppet landskap. Gårdarna är unika i det avseende att det tidigare inte funnits någon herrgårdskultur i dessa skogrika områden och därför inte fanns någon arkitektur att härma.

Pengarna från förläggarverksamheten blev så småningom grunden till den svenska textilindustri som växte fram i området.

Att så många av förläggargårdarna blev så identiskt utformade har också att göra med släktskapet mellan förläggarna som gör det troligt att samma byggmästare uppförde husen.

www.lyddegard.se

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 43 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen