På fjällgården lever Marika och Pecka sitt drömliv

Den röda fjällgården ligger i skogskanten inte långt från Sonfjället. Landskapet är inbäddat i fluffig djupsnö som glittrar i solen. På gårdsplanen strosar fyra jämtgetter runt, en trivsam välkomstkommitté som tar emot besökare.

Nysätern är en gammal fäbod som i många år också varit en våffelstuga.

– Mitt första jobb var här i våffelserveringen, berättar Marika Kaspergård när vi sätter oss vid brasan i kaféet.

När fjällgården blev till salu kände hon och maken Pecka Persson att det var dags att göra något nytt i livet. Deras barn var alla över 18 år och paret tänkte att ”nu när barnen är stora, ska vi göra nåt kul”.

Läs också: Ulf trivs på fäboden i skogen, utan el!

Drömde om fäbodvall

Marika slutade vid förskolan i Vemdalen och Pecka lämnade sitt skogsjobb att köra skördare. De flyttade från Hedeviken och närmare fjället.

– Det har länge varit en dröm att bo på en fäbodvall. Jag älskar det här. Tidigare har vi lånat fäbodar och kor, men nu var det dags för något eget, säger Marika.

Fäbod med stugor att hyra

Nysätern är dessutom en fäbod med el, vatten och renoverade uthyrningsstugor, vilket passar bra eftersom paret vill driva café och erbjuda boende.

På gården finns, förutom jämtgetter, även två godmodiga och tåliga nordsvenska hästar, dikor av blandras och till sommaren blir det hedemorahöns.

Drömmer om att bli självförsörjande

Djuren ser Maria som en förutsättning för livet här.

– Det är själva grunden, att vara självförsörjande på en fäbod. Allt går runt, det är som ett kretslopp, säger Marika.

Nu har de snart bott i två år på Nysätern. Pecka har dessutom utbildat sig till bristyrket hovslagare vid naturbruksskolan Nordvik.

– Jag gillar hästar och hovslagare är ett roligt jobb där man snabbt ser resultat. Jag åker runt i Härjedalen och södra Jämtland och skor hästar, säger han.

Pekka är hovslagare

Den här dagen är det dags att sko den 14-åriga Lomen som lugnt står på gårdsplanen. Först ska sömmar rätas upp innan de kan dras ut för att ta av järnskon.

Pecka krafsar hovar med en borste och tar bort sulan som sitter under järnskon. Han förklarar att sulan behövs på vintern, annars blir det snöstyltor under skon.

– Jag rensar också med hovkniv, eftersom hoven växer hela tiden. Det är viktigt att hoven är rak och plan, och hästar behöver skos var åttonde vecka, säger Pecka.

Pecka tillverkar egna hästskor

Även en rasp används innan det är dags att sätta fast skon med åtta sömmar. På sommaren räcker det med sex sömmar.

Pecka är också smed, och vill gärna göra egna skor framöver för att de ska hålla bättre.

Han har tidigare inte varit så intresserad av hästar, men blev det efter en ridtur för några år sedan.

– Pecka såg ut som Zeb Macahan och frågade efter turen varför jag inte tagit med honom på ridning tidigare, säger Marika.

På Nysätern har paret ett varierat liv. När vi kommer på besök är det full fart med servering av våfflor och semlor till fikasugna skidåkare.

Några har åkt den gamla leden först ett par kilometer genom skogen och upp mot Sonfjällets vita vidder. Flera skoteråkare kommer också hit långväga ifrån.

Nysäterns eget tunnbröd

Annan verksamhet på gården är tunnbrödsbakning. Marika är uppe tidigt och bakar både mjukt och hårt tunnbröd innan det är dags för frukostservering. Planer på utbyggnad finns för att få en större matsal där till exempel julbord med fäbodmat och konferenser kan hållas.

Läs också: Nu åker de – kolla in 1800-talsturen med häst och släde!

Forbonderesa med nordsvenskarna till Norge

När paret tar ledigt är det inte på solresor de åker. Nej två veckor i februari är deras semester, då de drar iväg med nordsvenskarna på forbonderesa till Røros marknad i Norge.

Från Jämtland och Härjedalen brukar 12 hästekipage vara med från föreningen Forbonden i Klövsjö.

Tradition från 1800-talet

Det är en tradition från 1800-talet, då bönder från Jämtland och Härjedalen åkte till marknaden för att sälja skinn, vilt och hantverk. Med i släden hem fanns salt, sill, tobak, kaffe och annat.

1981 återupptogs forbonderesorna med häst och släde och de lockar mängder av entusiastiska åskådare längs färden.

Det ligger mycket arbete och förberedelser bakom.

– Det är ett helårsarbete att träna hästarna. På forbonderesan kör vi totalt 22 mil på en vecka. Vi åker fram i fem kilometer i timmen, det är vilsamt, säger Marika.

Varma forbondekläder i vadmal

De visar sina varma forbondekläder i vadmal, ull och päls och kör också en sväng med hästarna. I vinterkylan håller de värmen på släden med renskinn och fina gamla fälltäcken som köpts på auktioner.

Yngsta dottern Kerstin har varit med på delar av forbonderesorna och ser fram emot att i vinter få åka hela vägen.

Hon utbildar sig inom lantbruk vid Torsta naturbruksgymnasium.

– Jag tycker om att arbeta med hästar, säger Kerstin och passar på att ta en snabb ridtur barbacka på nioårige nordsvensken Lotus så snön yr runt benen.

Sociala jämtgetter med lång päls

Allt medan vi och en besökande barnfamilj småpratar med jämtgetterna. En trygg lantras med lång päls och några har ståtliga horn. Getterna är sociala och kommer gärna nära.

Vad behövs mer i livet än några getter och fjällnära boende, tänker vi.

Innan Marika går in till caféet igen säger hon att många tycker att de är modiga som bytt liv. Hennes råd till andra är att aldrig släppa sina drömmar.

– Det är drömmarna man lever på i styggväder, säger hon.

Nysätern

Nysätern ligger vid Sonfjället nära Hede i Härjedalen. Det är en nationalpark med det majestätiska fjället i centrum. I skogarna runt fjället finns ett av Skandinaviens viktigaste fästen för björn. Här finns också unika, bevarade geologiska former som skapades när inlandsisen smälte.