REPORTAGET PUBLICERADES FÖRSTA GÅNGEN I JUNI 2019

En liten gråtimrad stuga ligger i en glänta omgiven av tät skog. Höga grantoppar vajar i vinden och det enda ljud som hörs är fågelsång och trädens sus.

Kokar kaffe ute

Dörren öppnas och Pia Schnuchel kommer ut och hälsar välkommen. Det ryker från den lilla eldstaden på tomten där hon redan satt på kokkaffet över elden i en sotig kanna.

– Visst är det härligt, säger hon på melodisk dansksvensk dialekt.

Läs också: 35-åriga Sofie bor ensam i en stuga vid fjället

Helt omodernt boende

49-åriga Pia flyttade våren 2018 från norra Jylland i Danmark, Nordens mest tätbefolkade land, till glesbygden i Dalarna.

Steget var större än så: Hon flyttade in i en över 200 år gammal, helt omodern fäbod i den lilla byn Lisskog, nära Rättvik, med bara tre hushåll utspridda i skogen.

Ingen el, inget rinnande vatten och bara ett utedass.

– Jag älskar att bo så här och har drömt om ett enkelt liv nära naturen sedan jag var barn, säger Pia.

Växte upp på gård

Hon växte upp på en gård med en pappa som gillade gammeldags jordbruk, och hellre använde häst än traktor till exempel.

Sedan har hon testat olika yrken, som servitris och ekonomibiträde, men hela tiden haft kvar sin fascination för natur och det enkla livet.

Gillar det enkla livet

När hennes barn var små testade hon att semestra i den andan, som när de bodde i en uppbyggd järnåldersby.

– Ja det var jättekul. Jag och barnen fick klä oss i tidstypiska kläder och laga mat över öppen eld och leva så järnålderslikt som möjligt, säger hon.

Volontär på fäbod

Nu när hennes son och dotter är vuxna kan Pia leva ut sin dröm helt och fullt. Att det blev just i en fäbod i Sverige har flera orsaker.

En viktig orsak var att hon var volontär en sommar på Kättboåsens fäbod, som Land skrivit om tidigare.

– Där såg jag att det är möjligt att leva så här, säger hon med känsla.

Klarade vintern bra

Goda vänner tipsade henne om att denna fäbod stod tom och ägaren var villig att hyra ut.

Så i april 2018 sa hon upp sig från jobbet som ekonomibiträde och flyttade in i sitt nya, ålderdomliga hem.

– Många trodde inte att jag skulle stå ut under den kalla, mörka vintern men det var bara mysigt. Elda i vedspisen och levande ljus. Och så raggsockor och långkalsonger, berättar Pia.

Bor i stort rum

Hon visar oss in i storstugan, hennes enda rum på cirka 25 kvadratmeter.

Här finns två inbyggda våningssängar med gammaldags förhängen, ett stort matbord och en rejäl vedspis.

Solljuset lyser upp det dunkla rummet och det är svalt och skönt efter hettan ute.

Hämtar vatten i brunnen

Hon går ut med en hink till brunnen ute på tomten.

– Vatten till disk och tvätt hämtar jag här, men dricksvattnet från en god vän. Sommartid diskar jag bara på mornarna, det är för varmt i rummet om jag värmer diskvatten på vedspisen på kvällen, säger hon.

Pia hade med sig ett litet sparkapital från Danmark och lever snålt. För att dryga ut kassan hyr hon ut den andra delen av fäboden, som är en parstuga.

Hyr ut till turister

På sommaren är rummet nästan jämt bokat av turister via hennes Facebooksida, som vill bo i den unika fäbodmiljön.

– Jag jobbade också extra på Savoygrillen i Bjursås. Det var ett jättebra sätt att lära känna folk i trakten. De fick träffa den konstiga danskan och se att hon kanske inte var så konstig. Eller så var hon det, säger hon och skrattar.

Läs också: Yvonne och Owe bor i sin fäbod – året om!

Slår med lie

Ute på gårdsplanen och hela tomten är grönskan frodig. Pia tar fram lien och slår den första lilla grässkörden som sedan blir till vinterhö åt hennes kaniner.

I tre burar har hon kaniner och kaninungar som sedan blir till mat.

– Vissa tycker att det är hemskt men jag undrar om de tänker på var köttet på deras egen tallrik kommer från. Jag slaktar här på gården och det går lugnt till och kaninerna blir inte rädda och stressade, säger hon.

Mycket ved att klyva

I tre långa odlingsbäddar spirar vinterns grönsaksförråd av kål, lök, potatis och på tomten bygger hon ett hönshus för att nästa år få egna ägg också.

Och i de två små uthusen är det fullt med ved, färdigkluven och sådan som väntar på att klyvas.

– Jag har alltid ved som behöver klyvas, det något jag gör varje dag, säger hon.

Solceller till mobilen

Men där tar hon oftast hjälp av modernare teknik i form av en bensindriven vedklyv, annars skulle det bli för tungt.

Utanför huset står en solcellspanel lutad och kopplad till den ligger hennes två mobiltelefoner på laddning.

– Mina barn har tvingat mig att lova att aldrig gå ut och jobba utan att ha en mobil på mig, ifall jag skulle skada mig. De var lite oroliga för mig först, men nu har de varit här flera gånger, berättar hon.

Vill aldrig flytta

Att lämna barnen, den 18-åriga dottern Freja och den 21-årige sonen Tor, var svårast. Men de är vuxna och lever sina egna liv.

– Hade de inte tyckt det var ok hade jag inte flyttat. Men de är så gulliga och tyckte att det nu var dags för mig att förverkliga min dröm, berättar hon.

På frågan om hur länge hon tänker bo i sin fäbod svarar hon:

– Resten av livet, så länge jag kan stå på benen. Här känner jag att jag har hittat hem, säger hon.

Läs också: Täpp-Lars söker getaherdar till sin fäbodvall!