Det tronar på en ås i byn Gulleråsen, nära Boda Kyrkby i Rättviks kommun. Ett falurött parhus i trä som ser ut att ha stått orört sedan tidigt 1800-tal.

Renoveringen tog tio år

Men skenet bedrar. Nästan allt på det gamla huset är renoverat eller utbytt med oändligt varsam hand. Och under lång tid, i över 10 år.

– När folk frågar om våra bästa renoveringstips så brukar jag svara: Tålamod, tålamod och åter tålamod, säger Astrid Lehto Danielsson och skrattar.

Allra störst tålamod har nog hennes make Kenneth Lehto haft.

Läs också: Kolla in i Annikas återvinningspalats: ”Jag älskar stilkrockar”

Kärleken till huset växte

Han blev något av en nörd på byggnadsvård. Ville lära sig allt om lerklining, rätt sorts skorstensmurning och hur man får fram de färger som fanns på den gamla tapetbiten de hittade.

– Ja, det växte fram en kärlek till det här huset, som har så många kvaliteter och vackra proportioner. Renoveringen fick ta den tid som behövdes, säger Kenneth.

Gamla brädor har bevarats

Till exempel har sonen Johan, som ihop med pappa har gjort det mesta av arbetet, rätat ut mängder av handsmidda spikar som sedan återanvänts till golv, lister och brädfoder.

Och gamla brädor på ytterväggarna som slitits rejält av sol och vind har bevarats och strukits på med ny färg.

Stolta visar Kenneth och Astrid oss runt i huset. Varenda detalj är antingen äkta original eller nytillverkad men tidstypisk.

Läs också: Så fixar du drömköket – 13 steg till ett lyckat resultat

Färgfragment hittades med ficklampa

Till exempel förstukvisten som har målats i de ursprungliga färgerna som hittades via lite detektivarbete.

– Färgerna hade bleknat bort, men när jag lyste på träet med en lampa syntes fragment som vi kunde utgå ifrån, berättar Kenneth.

I hallen är de golvplankorna lena och blanka – och handhyvlade (!) Kenneth sätter sig på golvet och visar hur han och Johan satt mittemot varandra med en oxhyvel och hyvlade golven till perfektion.

Astrid himlar lite med ögonen, men uppskattar det vackra resultatet.

Nytillverkade snickerier

Inne i det stora köket är inredningen gammeldags med pärlspont, kilsågat trägolv och rejäla skåp. Det mesta är nytillverkat av lokala snickerier och hantverkare, eftersom originalinredningen inte gick att rädda.

– Ja, vi gjorde ritningen själva efter att ha läst på mycket först, säger Kenneth.

Fönstren är dock kvar, från 1700-talet då den ursprungliga enkelstugan byggdes som sedan utökades till en parstuga under 1800-talet.

Det munblåsta glaset är lite bubbligt ojämnt och träramarna som är original, är inte kittade utan falsade.

Läs också: Så förvandlade Anni och Jeppe rucklet till sitt drömhus

Ovanlig färgkombination

– Och titta här! De här färgerna är ganska ovanliga och dessutom i kombination, säger Astrid när vi kommer in i salen.

Väggarna där lyser rosa med orange blommor och gröna blad på. Mönstret och färgerna kommer från en gammal tapetbit som de fann i huset. Utifrån den har de tillverkat egna schabloner.

– Det behövdes fem olika schabloner och vi fick måla i många omgångar. Dessutom tog det tid innan vi hittade rätt rosa och orange kulör berättar Astrid.

Kenneth öppnar två nästan osynliga dörrar i den ena väggen. Där innanför gömmer sig en modern platt-tv.

– Jag tyckte det kändes bättre att ha den lite diskret, förklarar han och ler.

Modern teknik göms undan

Samma gäller andra moderna påfund som mikrovågsugnen och spisen med glashäll, som har byggts in respektive dolts under en marmorskiva.

Det är tur att Sammilsgården är deras sommarboende och inte permanenthus, för då hade kanske varit tvungna att skynda på mer.

– Nu kunde vi göra det ordentligt från grunden och slapp ta till nödlösningar som gipsväggar, säger Kenneth.

Både han och Astrid hade länge haft ett gott öga till Sammilsgården, som ligger i hennes barndomsby.

1982 fick de chansen att köpa det, men använde länge bara den gamla bagarstugan åt sig och sina tre söner. Först 2006 beslöt de sig för att ta sig an boningshuset.

Läs också: ”Här fick jag 10 gånger mer yta än i Stockholm”

Huset var ett skal

Det hade stått obebott i 20 år och var i dåligt skick inuti. De rev ut i princip allt tills boningshuset bara var ett tomt skal. Hundratals lass med sten och jord från grunden kördes bort.

Sedan behövde huset lyftas med domkraft i omgångar och höjas 15 centimeter för att få plats med nya välisolerade golv.

På parets egna bilder från renoveringen ser det ut som ett ganska hopplöst projekt, men Kenneth och Johans slet på. Och anlitade skickliga hantverkare från trakten.

Vann Dalarnas byggnadsvårdspris

De tog inte några genvägar och hade ett återbrukstänk rakt igenom. Och det vann Dalarnas stora byggnadsvårdspris för 2015. Plaketten hänger på väggen vid ingången.

Vi tar en tur runt på gården och beundrar Astrids prunkande rabatter och grönsaksodlingar. Det surrar intensivt av bin i hennes blommande perenner.

– Ja, vi har några bikupor för att säkra tillgången på bär. Här har vi både björnbärs- och hallonbuskar som behöver pollineras på försommaren, säger Astrid och visar några rader av buskar i slänten ned mot en äng.

Även växterna är gammeldags och valda med omsorg för att passa in i miljön. Runt den stora gårdsplanen ligger gårdens andra byggnader.

Läs också: Omöjligt renoveringsobjekt? Nej, en 1700-talsdröm

Hela familjen gillar gården

Bagarstugan och bastun som numera fungerar mest som gäststugor åt sönerna med sina flickvänner/fruar.

– Ja, hela familjen gillar verkligen att vara här. Gården har blivit en angelägenhet för oss allihop, säger Astrid nöjt.

Drömmer om en husbil

Namn: Kenneth Lehto och Astrid Lehto Danielsson.

Åldrar: 67 år båda två.

Bor: I villa i Rättvik och under sommarhalvåret i Sammilsgården i Gulleråsen.

Aktuella: Med sin prisade renovering av gårdens boningshus.

Familj: Varandra och de tre vuxna sönerna Johan, Erik, och Carl.

Gör: Kenneth är datalärare men har egen snickerifirma. Astrid är pensionera, före detta biträdande smittskyddsläkare.

Drömmer om: Att köpa en husbil och resa runt lite mer.

Kenneths och Astrids 4 bästa tips

1. Läs på! Vår favorit är ”Stora boken om byggnadsvård” av Göran Gudmundsson. Där finns otroligt mycket tips om hur man kan göra.

2. Ha inte bråttom. När man bygger om med gamla metoder tar det tid. I gengäld så blir det otroligt fint och man blir nöjd med sig själv.

3. Fråga kunniga personer. Om man inte kan göra allt själv så kan man gå med i en byggnadsvårdsförening.

4. Anlita ”rätt” hantverkare. Via byggnadsvårdsföreningen kan du få kontakt med hantverkare och firmor som arbetar på gammalt vis.Läs också: Så renoverar du drömhuset steg för steg