När vi kliver in genom dörren doftar det svagt av linolja från äggoljetemperan som väggarna målats med.

På nedre plan är det en öppen planlösning med kök och vardagsrum, där finns hall och badrum med toalett. På övervåningen finns tre rum plus en hall.

– Köket köpte vi begagnat liksom en hel del annat, berättar Colette.

Massugn

I köket finns både vedspis och en modern spis. Huset värms upp av en ”massugn”, en stor vedeldad ugn som utgör hjärtat mitt i huset.

Den är byggd av stora massor sten, cirka 2-3 ton, och värmer enligt kakelugnsprincipen och håller värmen länge. I lergolvet finns golvvärme.

Njuter av huset

Rune säger att han är ”ofattbart nöjd med resultatet”, där han och Colette sitter vid det rustika köksbordet med varsin kopp te.

– När jag kommer cyklande på vägen hem och tittar upp mot huset har jag ibland svårt att tro att det är verklighet. Nu kan vi bara sitta här och njuta, säger Colette.

– Ett sådant här bygge är inte enkelt, det krävs massor av planering och man måste vara lite naiv samt frisk och stark, då går det bra, fortsätter hon.

Jobbar med byggnadsvård

Båda jobbar med natur- och byggnadsvård och är mycket medvetna om miljö och hållbarhet.

Nästan allt i huset är närproducerat och gjort av lokala råvaror.

Halmen kommer från en bonde i närheten, leran från vägförvaltningens deponi någon mil bort.

Virket kommer från den lokala sågen i Järseke och grannens höns har bidragit med äggen till äggoljetemperan som hela huset är målat med!

Just nu är de engagerade i utemiljön. Ett cykelskjul har byggts och den gamla ladan  renoveras.

Läs också: Familjen Lindgren återställer Funbo prästgårds forna glans

Odlar mycket

Den stora tomten är på god väg att förvandlas till en bördig skogsträdgård som ska minska arbetsinsatsen och gynna den biologiska mångfalden .

– Vi odlar mycket redan, här finns grönkål, pumpa, bönor, purjo, vitlök och mycket annat. Nu planerar vi att bygga ett växthus och en damm, en jordkällare samt en bastu, säger Colette.

Rune som kommer från Danmark och Colette som kommer från Holland, träffades i Sverige när de gick på universitetet och studerade landskapsvård och byggnadsvård.

Ville bygga hus

Redan innan de träffades var de båda inne på att de ville bygga eller renovera ett hus på egen hand från grunden. Colette ville göra mycket själv och gärna renovera ett gammalt hus.

Rune var mer inne på att bygga något helt nytt, enkelt och med så mycket naturmaterial som möjligt.

Båda ville skapa ett miljövänligt boende, undvika gifter och plastmaterial och satsa på ett bra inomhusklimat.

– Miljöfrågor och ekonomi är viktigt för oss. Från början hade vi inte råd att köpa ett hus. Det var svårt att få lån eftersom vi har egna företag inom naturvård respektive byggnadsvård.

Såld på halmhus

Båda arbetar med uppdrag, bland annat för länsstyrelsen och Colette arbetar praktiskt med byggnadsvård och kurser, men arbetet är ofta säsongsbetonat.

– Möjligheten att få ett hus precis som vi ville ha det till rimlig kostnad var att bygga själva, säger Rune.

– Därför blev jag såld på idén att skapa ett halmhus, säger Colette och hon gick en kurs i halmhusbygge.

Rune var med på det hela. Ingen av dem trodde att det skulle bli lätt. Och det blev det inte heller.

Paret flyttade till Önnestad utanför Kristianstad 2012 och två år senare hittade de en lämplig tomt på 5 000 kvadratmeter och sökte bygglov.

Ritat huset själva

Det tog dem ett år bara för att planera och läsa på.

– Vi har ritat allt själva och besökt andra som byggt halm- och lerhus för att få råd och tips. Alla förklarade att det var mycket jobb. Och efter att själva har varit med om detta är det inget vi rekommenderar om man bara är två personer som ska göra jobbet, säger Rune.

Rent ekonomiskt så är materialet billigt men ska man räkna arbetstiden så blir det ganska dyrt.

– Det är roligt att bygga halmhus i liten skala, men när man som vi satsade på att bygga ett relativt stort hus blev det tufft, tungt och slitsamt. Väldigt slitsamt, säger Colette.

Jobbat hårt

Båda är överens om att man måste tycka att det är roligt att jobba hårt och vara kreativ och påhittig.

Deras husbygge har tagit det mesta av deras lediga tid under fem år. Var och en har skrivit ner antalet timmar som de har jobbat.

– Vi gjorde en deal. Den som jobbar mest med huset får ekonomisk ersättning av den andre. Sammanlagt har vi lagt ner 8000 timmar av praktiskt arbete och nästan lika mycket på planering och kontorsarbete.

1200 halmbalar

Det gäller att hitta råghalm av hög kvalitet. Det får inte regna en droppe på halmen mellan skörd och pressning och det ska vara stabila hårdpackade balar. Att pressa bra småbalar är ett hantverk som kräver skicklighet.

1200 halmbalar och cirka 20 ton lera gick åt under husbygget.

– Det första lerlagret som slevas på och trycks in i halmbalarna är värst. Där hade vi hjälp av kompisar och släktingar, berättar Colette.

Sanden viktig

Sandblandad lera är som ”cement” och håller ihop putsen medan halmen är själva armeringen.

På utsidan har de putsat med en lerkalkputs som är hårdare och mer väderbeständig.

– Det jobbigaste var att täcka insidan av taket med lera, vi bar upp leran i hinkar och det var verkligen slitsamt, säger Colette.

Grunden är fylld med musselskal som isolerar, dränerar och bär upp golvet. Det behövs inget bjälklag.

Haft svackor

Från början har de haft en inställning att se bygget som ett jobb med arbetsrutiner och har undvikit att jobba på kvällar och helger. Vilket är möjligt när man har eget företag och inga barn.

– Visst har vi haft våra svackor. Ibland har vi helt enkelt tröttnat på alltihop. Men sedan har det känts roligt igen.

– Förutom grävningen för grunden, takstolarna och elen har vi gjort allt själva, säger Colette, som var arbetsledare när de lade vasstaket. Hon har även renoverat gamla fönster som passar in i husets stil.

Läs också: Titta in kakelmakarens hus i Alunda

Gammalt och nytt

Traditionella metoder kombineras med modern forskning. De har byggt ett eget avloppssystem på tomten för gråvatten med biofilter, diken och växter samt inrett en mulltoa torrtoalett. Avfallet separeras, komposteras och används som gödsel. De har även borrat egen brunn.

– Vi har fått ta några privata lån men vi har snålat för att pressa budgeten, säger Colette.

Totalt har de betalat 1,1 miljoner kronor vilket nog gör det till ”bland de billigaste lerhalmshuset som har byggts i modern tid”, som Colette säger.

Äntligen klara

Nu när de byggt klart har de äntligen tid för annat.

Colette tycker om att jobba i trädgården och ta hand om skörden. Hon håller även kurser hemma på gården, och undervisar i gammal teknik hur man bygger utan skruvar och spik, genom att knuttimra och använda träpluggar.

Båda är engagerade i klimatarbete och Rune är ordförande i Naturskyddsföreningen i Kristianstad.

– När folk säger: ”Åh vad kul att ni har byggt ett eget hus” Suckar vi, nickar och säger: ”Har ni barn och heltidsjobb, gör det inte!”

Jobbar med miljö- och byggvård

Namn: Rune Stenholm Jacobsen och Colette Coumans.

Ålder: 41 år och 39 år.

Bor: Önnestad, utanför Kristianstad, nordöstra Skåne.

Familj: Varandra, hunden Clarissa..

Gör:  Båda jobbar med natur- och byggnadsvård och är engagerade i miljö och hållbarhet.

Husfakta: 125 kvm boyta, tomt 5000 kvm, uppvärmning via ved och el (golvvärme), kostnad för bygget blev 1,1 miljoner.