Skånelänga med örtagård blev hem åt familj på sju
Birgitta och Eric Lilius flyttade med sina fem barn till den fyrlängade skånegården Stora Tibbaröd för nära 50 år sedan. Här har de odlat medicinalväxter, skrivit en bok och gett plats för krönikespel.
År 1972 tog Birgitta och Eric Lilius som av en slump en prenumeration på Sydsvenskan. Paret bodde då i Stockholm med fem barn och Birgitta som är skåning längtade söderut.
När hon såg en annons med orden ”gammal fyrlängad gård på Söderås sluttningar” fastnade hon för formuleringen. Gården var Stora Tibbaröd i Svalövs kommun.
Kärlek vid första titten
– Ibland hittar man något som talar till kropp och själ. Vi åkte ned och tittade. Det var kallt och ruggigt, men ändå fanns det någonting där. Som en sorts förälskelse, berättar Birgitta för Land.
Den 23 meter långa skånelängan blev familjens hem. Det de inte visste när de flyttade in var att gården hade anor från 1500-talet.
Läs också: Följ med in i vackra släktgården från 1600-talet
Skrev bok om gårdens historia
År 1985 upplät familjen sin gårdsplan åt teatergruppen Tibbe som framförde ett krönikespel om Skånes historia och gården. Krönikespelet blev väldigt uppskattat och gjordes om flera gånger. Då väcktes en idé hos Birgitta.
– Jag har alltid varit historieintresserad och började fundera på hur det har sett ut på gården genom århundraden. Särskilt med tanke på kryddträdgården där vi odlar läkeväxter.
Birgitta bestämde sig för att skriva en bok som gjorde nedslag i varje århundrande, från 1400-talet fram till i dag. Det blev en historisk vandring bland kultur och läkeväxter med fokus på gårdens kvinnor.
– Jag fick fram mycket, både sorgligt och roligt. Berättelserna är som livet, säger hon.
Trädgården ett glädjeämne
Paret har genom åren haft en häst, får, gäss och höns på gården. Birgittas stora glädjeämne är trädgården som är lika mycket en nyttoträdgård som en trädgård för skönhets skull.
Det finns medicinalväxter och godsaker som päron, äpplen och rabarber. Bland blommorna syns pioner, akleja, rosenbuskar, blåklockor och lökar.
– Vi har försökt att få upp trädgården som den såg ut en gång i tiden, säger hon.
I köpet av gården ingick också en mölla från 1841 som ligger vid Lilla Bjäljane å.
– Man går en liten bit så är man nere i en urskog där det är väldigt lummigt med höga stora träd. Det är helt ljuvligt.
Läs också: Hobbysnickare byggde om soldattorp från 1600-talet
Arbetsplatsen 20 meter bort
Den fyrlängade gården har en boningslänga och uthuslängor i vinkel med en kringgängad gårdsplan i mitten. Tre av de fem barnen har gift sig på gården.
– Gästerna satt på gårdsplanen och en stor flat sten användes som altare, säger Birgitta.
I boningshuset finns ett stort kök och en bakugn i källaren. En av stugorna har en sättugn, synliga bjälkar i taket och gamla väggmålningar med schabloner. I en av kamrarna har paret haft sin arbetsplats.
– Vi är formgivare båda två. Det har varit skönt att jobba 20 meter från huset, säger Birgitta.
Hela familjens samlingspunkt
Boningshuset har en större kammare där familjen håller sina kalas, samt två mindre kamrar. På övervåningen inreddes rum för de fem barnen.
Gården har blivit en given samlingspunkt för alla fem barn och de tolv barnbarnen.
– I julas var vi 24 personer som firade och sov över här. Det känns roligt att gården kan fundera så. De fick sova på madrasser på golvet, men det gick, säger Birgitta.
Birgitta har i alla år varit noga med att gården trots krönikespel och lång historia ska vara ett hem snarare än ett museum. Nyfikna besökare är välkomna men det är ändå familjen som ska trivas bäst, och de gör de.
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.