Den är verkligen en anslående syn, ödegårdens stora boningshus med pampig snickarglädje.

Många har stannat till för att beundra det när de kört på byvägen i västerbottniska Gräsmyr.

Och beklagat att gården bara har fått stå öde och förfalla.

– Ja, det har sett både lite kusligt och sorgligt ut. Ingen har bott här på mist 10 år och dessförinnan bodde en äldre man här själv, som nog inte orkade eller hade möjlighet att ta hand om sin släktgård, säger Emil.

Fin utsikt

Trappstegen till förstubron till det stora huset knarrar under fötterna. Därinne, på nedervåningen är det lite murrigt och fönstret till det gamla köket är igenspikat.

Men på övervåningen flödar ljuset, särskilt i den övre hallen. Från fönstren är det fri sikt över den gröna dalen nedanför och över gårdens stora, nedsjunkna lada på andra sidan vägen.

– Det här rummet är så fint, det vill vi göra om till ett sällskapsrum och kunna sitta här och se ut, säger Emil drömmande och tittar ut genom fönstret.

Läs också: Janica rustar byns spökhus

Fina detaljer

Det riktigt kliar i fingrarna på honom att få rusta upp det stora huset, parstugan, med alla sina fina detaljer. Men det får vänta och ingår i den långsiktiga planen för gården.

Först fick han och Tove lösa mer akuta problem, som det läckande taket i det röda boningshuset som de kallar 20-talshuset då det byggdes på 1920-talet.

– Vi vill förstås ta hand om hela gården och har en långsiktig plan för det. Men 20-talshuset var i sämst skick med läckande tak och vatten i källaren. Därefter ser vi fram emot att börja ta hand om parstugan och alla fina detaljer där, säger han.

Renoverar undervåningen

20-talshuset moderniserades på 1960-talet då el, värme och toalett installerades. Här ska Emil och Tove renovera undervåningen först, för att ha som sommarbostad till att börja med och sedan kunna flytta in här.

– Vi hade hoppats vara klara nu till våren, men i stället blev vi tvungna att laga taket. Det finns inget värre för ett hus än ett tak som läcker, säger Emil

Återbrukar och renoverar

Inne i huset råder lätt kaos. Toalettgolvet är upprivet, det ska tätas, nya avloppsrör och ny toalettinredning sättas in.

Även det gamla köket är utplockat i väntan på att de ska hinna renovera det, tanken är att återbruka köksskåp och annan inredning.

Ute på den stora gårdsplanen leker 3-åriga Noomi och 5-årige Alfred.

– Vi har ett russinträd, säger Alfred och pekar mot en björk ned ihålig stam.

– Det ska man krama och blunda en stund och sen finns det russin därinne, fortsätter han.

Prenumerera på Lands nyhetsbrev – få artiklar direkt i mejlen

Barnvänligt boende

En bit bort står en studsmatta och vid regntunnorna ligger färgglada vattenpistoler redo att avfyras.

Mamma Tove håller ett lite vakande öga på barnen, men här kan de röra sig betydligt friare än hemma i Umeå där de bor i en lägenhet centralt.

Hon och Emil har i flera år letat efter hus en bit utanför staden där huspriserna är mer rimliga.

Gammal släktgård

Gärna ett renoveringsobjekt men helst med en ladugård i gott skick att ha som bas under renoveringen.

– Det var min mamma som tipsade om att en bekant till henne skulle sälja släktens gamla gård. När vi åkte för att titta kände vi båda ett pirr i kroppen, det är ett så vackert hus. Men vi visste inte om vi skulle våga ta oss an det eller om gården överhuvudtaget kunde bli vår, berättar Emil.

Erfaren timmerman

En viktig fördel är att Emil både är timmerman och en erfaren byggnadsvårdare. Och så fick de mycket för pengarna. Tre hektar skog och tre hektar åker plus alla byggnader: två boningshus, en kombinerad bagarstuga och verkstad, en smedja, ett uthus och en gigantisk lada

– Jag får lite ont i magen av att se ladan förfalla. Titta hur den har sjunkit ihop i mitten. Jag skulle verkligen vilja ha tid att renovera den och ha den som verkstad. Men risken är att vi får riva en del av den, suckar Emil.

Mycket jobb

Han och Tove försöker att inte stressa upp sig över allt arbete som behöver göras. Då de jobbar respektive studerar och har små barn vill de vara kloka och hinna med familjen trots renoveringen.

– Vi har en extremt långsiktig tidsplan. Två år minst. Vårt mål att kunna flytta in när Alfred börjar i skolan, säger Tove.

Under tiden kommer de att jobba med gården så mycket de hinner. Särskilt Emil nu i början nu när husens grundstruktur ska rustas.

Läs också: Kakelugnsmakarens hus i Alunda

Hyvlar med bandkniv

Han kommer gående med rejäl timmerstock i en skottkärra. Den ska bort till änden av gården, där bagarstugan ligger. Där har en del av timmerväggen ruttnat och måste ersättas.

Emil sätter sig grensle över stocken och börjar metodiskt hyvla av barken med en långa, böjd bandkniv,

Låda med yxor

Ur verktygslådan sticker en liten skog av yxskaft upp. Yxor är de viktigaste verktygen för en timmerman.

– Det här är min favorit säger han och visar upp en huggyxa med bred och lång egg.

– Den är lätt, vass och har ett väldigt brett användningsområde, fortsätter han.

Jämnar till timret

Med den jämnar han av det gamla timret så att det passar med det nya. Det färska timret lyser ljust och vitt mot det gamla.

Exakt hur gamla byggnaderna på gården är vet de inte. Emil och Tove har inte lyckats hitta några äldre dokument eller foton ännu.

– Jag försöker leta i alla små skrymslen och skåp som finns här i hopp om att hitta någon litet brev eller foto, men har inte ens hittat några årtal inristade i träet som det brukar finnas i gamla hus, säger hon och ler.

Letar dokument

Många i byn är glada över att den gamla ödegården får nytt liv. Tove och Emil känner sig välkomna här och får mycket hjälp av bonden i granngården, som också brukar deras åkrar.

Nära skola och förskola

Längs deras väg bor i dag flera yngre personer och barnfamiljer som ger nytt liv åt hus och gårdar.

– Vi har jättebra grannar och det känns som en bra plats för barn att växa upp på. Här finns förskola, skola och affär och det ligger bara fyra mil från Umeå. Jag tror att vi kommer att trivas bra här, säger Tove.

Namn: Emil Sundquist och Tove Jakosson

Ålder: 33 år och 36 år.

Familj: Barnen Alfred, 5 år, och Noomi, 3 år.

Bor: I lägenhet i Umeå än så länge, men jobbar på att få boningshuset i Gräsmyr inflyttningsklart.

Gör: Emil driver företaget Västerbottens Bygghantverk, Tove studerar interaktionsdesign.