Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Hus & hem 14 oktober

Markus och Erika älskar det vinda och skeva i sitt torp i Illmyra

Krylbo

De blir lyriska över hur ljuset silar genom en gammal fönsterruta - eller knarret från ett trägolv.

Markus och Erika rustar sitt torp från 1800-talet med stor varsamhet.

 Stig myser med Markus på den nya balkongen över burspråket, med staket av lärkträ.
Stig myser med Markus på den nya balkongen över burspråket, med staket av lärkträ. FOTO: Maria Hansson
 Markus Tarvainen, Erika Bengtsson och sonen Stig framför sitt skomakartorp från 1800-talet i Illmyra, i södra Dalarna.
Markus Tarvainen, Erika Bengtsson och sonen Stig framför sitt skomakartorp från 1800-talet i Illmyra, i södra Dalarna. FOTO: Maria Hansson

Efter slingrande vägar genom åkrar, ängar och skogar nära Krylbo i södra Dalarna, når vi till slut byn Illmyra.

Bakom en grön häck döljer sig ett rött 1800-talstorp med gammeldags förstukvist.

 Det nybyggda burspråket är byggt i en stil som passar husets.
Det nybyggda burspråket är byggt i en stil som passar husets. FOTO: Maria Hansson

På kortsidan mot skogen sticker en ny, rundad tillbyggnad ut med ljust, färskt timmer.

– Det är egentligen emot våra principer att riva en hel vägg sådär, men vi behövde få ett större kök, förklarar Markus Tarvainen.

Byggt i samma stil av timmerman

 Kilsågad panel med lock ovanpå timrad laxknut som har lagts direkt på den nylagda stengrunden.
Kilsågad panel med lock ovanpå timrad laxknut som har lagts direkt på den nylagda stengrunden. FOTO: Maria Hansson

På tillbyggnaden har han spikat fast kilsågspanel med lock på timret för att det skull överensstämma med det övriga huset.

Det hörs att han är en timmerman som kan sitt hantverk. Både han och sambo Erika Bengtsson älskar gamla hus och vill bevara originalskicket på sitt torp så mycket som möjligt.

Läs också: Anna och Torbjörn hittade hem på sekelskiftesgården i Dalarna

Gamla hus har personlighet

 Fint spel mellan den väggens gröna färg och fönstrens engelskt röda i den nyrenoverade farstun
Fint spel mellan den väggens gröna färg och fönstrens engelskt röda i den nyrenoverade farstun FOTO: Maria Hansson

Han blir lyrisk när han pratar om gamla timmerhus. Varje år åker han och en vän till Ryssland eller någon av de forna baltstaterna för att titta på de typiskt ryska, gamla timmerhusen – smyckade med mycket snickarglädje.

– Känslan i ett gammalt hus är fantastisk. Varje dörr och varje golv har sin egen personlighet efter många generationers användning, säger han.

 Erika och Stig fixar fika i det bevarade 1940-talsköket.
Erika och Stig fixar fika i det bevarade 1940-talsköket. FOTO: Maria Hansson

Direkt innanför farstun ligger köket med sina ljusgröna köksskåp från 1940-talet. Ovanför diskbänken sitter en hylla med glassbehållare för mjöl, socker, havregryn med mera.

På köksbänken sitter en perstorpsskiva i virrvarr-mönster och intill står vedspisen i gjutjärn med murad spiskåpa.

 Burspråket ger mer plats och ljus i köket men det tog emot att såga i den gamla, timrade väggen.
Burspråket ger mer plats och ljus i köket men det tog emot att såga i den gamla, timrade väggen. FOTO: Maria Hansson

Parets 5-årige son Stig hjälper till att duka fram kaffe och hembakt bröd. Köksbordet har nu gott om plats i den nya tillbyggnaden.

Ljuset strömmar in genom de tre stora fönstren, men väggarna har ännu inte fått sin slutfinish.

Lerklinade väggar – metod för isolering

 Sågytan visar hur friska de gamla, grova timmerstockarna i torpet är.
Sågytan visar hur friska de gamla, grova timmerstockarna i torpet är. FOTO: Maria Hansson

Timmerstockar tittar fram under den skrovliga, lerklinade ytan. Lerklining är en gammal metod för att isolera ett hus invändigt genom att smeta på en blandning av lera, sädesslag eller halm.

– Man får lägga flera lager innan det är klart, berättar Markus.

När de renoverade det övriga huset knackade de ned den gamla lerkliningen, blötte den och använde den på nytt.

Tapet med 1800-talsmönster

 Tapeten i vardagsrummet är ett nytryck av en förlaga som hittades i kyrkstugor i lappländska Vilhelmina.
Tapeten i vardagsrummet är ett nytryck av en förlaga som hittades i kyrkstugor i lappländska Vilhelmina. FOTO: Maria Hansson

Den är nu dold bakom de fina tapeterna, nytryckta efter gammal förlaga. Som den grågröna tapeten med stora blommor i vardagsrummet. Den heter Wilhelmina efter förlagan som från kyrkstugorna i den lappländska orten på sent 1800-tal.

– Den passar bra här, till torpet stil, säger Erika.

 Fönster, golv och lister i torpet är bevarade, även de skeva och vinda, för att fånga husets levande känsla.
Fönster, golv och lister i torpet är bevarade, även de skeva och vinda, för att fånga husets levande känsla. FOTO: Maria Hansson

Det gamla trägolvet har fått ny slipning och oljats in men har kvar sin skevhet.

– Ja, för det känns fel att räta upp golv i gamla hus, det blir för rakt. Det är det skeva och vinda som gör huset levande, säger Markus.

Paret har inte tagit den snabba eller enkla vägen när de har renoverat.

Läs också: Annorlunda återbruk: Annika gör guld av det rostiga

Återanvände material vid renovering

 Från balkongen ovanpå den nya tillbyggnaden är det fin utsikt.
Från balkongen ovanpå den nya tillbyggnaden är det fin utsikt. FOTO: Maria Hansson

Som när de skulle rusta taket och tog ur den gamla isoleringen – för att spara och återanvända.

– Vad jag inte visste var att ovanpå lagren av torv låg ett lager kolstybb, som man lade dit mot möss. När jag rev ut torven föll den ned och sotade ned allt, berättar Markus.

Sovrum på forna kallvinden

 5-årige Stig gillar sitt rum med snedtak på den renoverade vinden.
5-årige Stig gillar sitt rum med snedtak på den renoverade vinden. FOTO: Maria Hansson

Övervåningen var en oinredd kallvind tidigare. Där har Markus och Erika isolerat och satt in skiljeväggar så att det har blivit tre rum.

Deras sovrum, eget rum till Stig och ett litet bibliotek. Och en veranda ovanpå den nya köksutbyggnaden, med ett räcke i härdigt lärkträ.

– Här är det fint att sitta och fika och titta ut över skogen och åkrarna intill, säger Markus.

Handblåst glas ger fint ljus

 Ljuset dansar genom det gamla fönsterglasets och sprider ljus över den grönblommiga Lilla Dockekulla-tapeten.
Ljuset dansar genom det gamla fönsterglasets och sprider ljus över den grönblommiga Lilla Dockekulla-tapeten. FOTO: Maria Hansson

Inne i hans och Erikas sovrum är det somrigt med grönblommig tapet och ett fint ljus som silar genom de gamla fönstren. De har tillverkats genom en gammal metod – valsning, då glaset drogs mellan två valsar.

– Gammalt glas är så levande, med ojämnheter som blir som prismor som sprider ljuset. Ljuset liksom dansar på väggarna, säger Markus poetiskt.

Garderober byggda av pärlspont

 Garderobens dörrar gjorda av stadig pärlspont.
Garderobens dörrar gjorda av stadig pärlspont. FOTO: Maria Hansson

Garderoberna är lite av en innovation, med dörrar av pärlspont gjorda av en snickarkompis till paret.

5-årige Stigs rum är inrymt i en kattvind, långsmalt med mysigt snedtak. Här har han plats för alla sina leksaker och skrivbord.

 Blandrashundarna Sigge och Sara har bänkat sig på trädgårdssoffan.
Blandrashundarna Sigge och Sara har bänkat sig på trädgårdssoffan. FOTO: Maria Hansson

Nu hörs ett skall från trädgården. Därute vilar de två blandrashundarna Sigge och Sara på trädgårdssoffan. Mittemot ligger katten Ture på en trädgårdstol.

– Hahah, de har ockuperat våra utemöbler, de trivs där, säger Markus och skrattar.

Läs också: Fredrik och Hanna rustade ”Glashuset” i jämtländska Ede

Timrar hus i ladan

Inne i den ganska stora ladan finns Markus senaste projekt. En ny varmfarstu på baksidan som han bygger färdigt inuti ladan och som sedan plockas ned i delar för att byggas upp igen utomhus.

– Det är lite som lego för vuxna, säger han och ler.

Precis på samma sätt jobbar han när han bygger nya, större timmerhus. Håller till inomhus, med skydd för väder och vind, och bygger huset i delar, noga märkta.

– Det var helt otippat att jag skulle bli timmerman. Egentligen ville jag bli konstnär och målar fortfarande en hel del. Men jag gick en kurs och fastnade för hantverket, berättar han.

Flitigt anlitad timmerman

 Inne i ladan timrar Markus på en tillbyggnad, en "varmfarstu" till torpets baksida.
Inne i ladan timrar Markus på en tillbyggnad, en "varmfarstu" till torpets baksida. FOTO: Maria Hansson

Sedan dess har han åkt landet runt på olika uppdrag och blivit en skicklig och flitigt anlitad timmerman.

Det senaste året har han och några andra jobbat med att bygga upp en stor timrad kåk åt en filmproducent från Stockholm som har rötterna i Dalarna.

– Det är så fascinerande med ett bra timrat hus – det kan stå i flera århundraden, säger Markus.

 Markus slipar en yxa inne i den rikligt utrustade verkstaden.
Markus slipar en yxa inne i den rikligt utrustade verkstaden. FOTO: Maria Hansson

Han och Erika trivs här, det är hennes barndomstrakter. De försöker att inte bli stressade över allt som fortfarande finns kvar att göra på huset. Taket och dörren på förstukvisten, hängrännorna på ladan, med mera.

– Nej, huset är så bra i grunden och vi har redan gjort tillräckligt så att det är trivsamt att bo här, säger Markus.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Lands Nyhetsbrev

Gör som 49 000 andra - få tips om nyheter, inspiration, mat & vin direkt till din e-post!

Missa inga nyheter
Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.


Läs fler artiklar från Land.se

Till toppen