Gå till innehåll
Shopping Resor
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Krönikor 16 oktober 2023

Älskade pära - roten till det goda

Potatis, potatis, potatis. Lands Kristina Bäckström hyllar den knöl som vi aldrig kan få för mycket av.

 Man kan inte annat än älska den där knölen.
Man kan inte annat än älska den där knölen. FOTO: TT

Rösten vinglar mellan full-i-skratt och suck-och-stön. Sonen gastar från köket.

– Nu har du gjort det igen. Varför kokar du alltid för mycket potatis?

Jag svarar som vanligt med en helgardering. Etta, kryss och tvåa.

För det första kan man inte ha för mycket potatis, det finns inte.

Och skulle det möjligtvis finnas så är det inget jag ägnar mig åt. Mina kok är alltid av den rätta storleken.

Dessutom, blir det potatis över är det en gåva från universum, inte ett problem.

Potatis, eller pären som jag kallar dem, flyter i mitt blodomlopp. Första smakportionen för en trind spädis i början av 1960-talet var med all säkerhet smör-reja, alltså potatis mosad med smör till en härlig gegga.

Läs också: Krönika – Nu är det krig mot ogräset

Där började det och så har det fortsatt. Vi hade eget potatisland när jag växte upp och där plågades vi tillsammans i största allmänhet.

Först dra pärplog och lägga ner sättpotatis, krafsa över och rensa ogräs. Sen kivas om ifall det skulle gödas med blåkorn eller inte. Ena falangen hävdade att blåkorn gjorde susen medan den andra ansåg att den förvandlade potatisarna till vattniga påsar.

Det fanns tre sorters potatis. Mandelpären som var bäst, rosenpären som var snyggast och rundpären som man fick stå ut med för omväxlingens skull.

En vanligt förekommande åsikt vid middagsbordet var att maten blev mat först när också potatisen stod på bordet.

Det är som med Pippi och fräknarna. Jag har en nedärvd potatisfixering, ett pärberoende, men jag lider verkligen inte.

När potatisen utnämndes till hälsovådlig kolhydratboll för några år sedan blev jag inte chockad. Jag frös helt i steget över ett så omöjligt påstående, lite som rådjuret mitt på vägen som stelnar till i käglan från helljuset.

Jag struntar i alla eventuella GI-index och förståsigpåare. Man kan inte smutskasta den mest generösa matvara som finns. Den mat som räddat generationer från rent armod ska enbart vördas.

Man äter den varm eller kall, mosad eller friterad. Uppstekt, riven eller bakad på glöd gör den sitt mättande jobb utan att förhäva sig.

Till och med sköljvattnet från uppskuren potatis kan bli nåt gott. Häll upp i glas och se hur potatismjölet till efterrättskrämen samlas på botten.

Tack, kosmos för pären.

I mitt nutida potatisliv har jag inget gigantiskt pärland med långa, raka fåror att gömma knölar i. I stället myllar jag ner dem lite varstans.

Jag kan kasta ut dem på en gammal kartong i gräset, täcka med trädgårdsskrufs. De kommer upp.

Hinkar, byttor, lådor, säckar och tråg. Jag gömmer pären överallt, som en överdimensionerad ekorre gömmer hasselnötter.

Fram emot hösten är det bara att rafsa fram skörden och stoppa i grytan. Tack, alla milda makter för potatisen.

 Sparrispotatisen gror från bara groddarna.
Sparrispotatisen gror från bara groddarna. FOTO: Otto Bäckström

Potatisen är ett underverk, en växtvärldens Särimner. Mina senaste experiment visar att man till och med kan äta potatisen och ha den kvar.

Sparrispotatis är godis så när jag fick tag på en påse måste jag äta upp dem allihop samtidigt som jag ville ha dem kvar för att få fler till hösten.

Så jag pillade loss ålarna och gömde i en bytta jord. När potatisen var uppäten grodde de och en ny generation sparrispotatisar var på väg.

Mätt och nöjd i dag och i morgon. Tack och lov för potatis.

Kommentarer

Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.

Gör som 60 000 andra!

Missa inte Lands nyhetsbrev

Få lästips om hem och trädgård, mat och dryck samt djur och natur

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Populära ämnen på Land.se

Läs artiklar i säsong

Till toppen