Äntligen proppen ur!
Lands krönikör Terese Bengard tänker att landsbygdspropositionen nu kanske, kanske kan ändra förutsättningarna för alla landsbygder runt om i Sverige.
I över ett år har jag gått och väntat. Längre än en hel graviditet. På en proposition. Jag vet, du tänker, ”herregud, kan det vara nåt att vänta på”? Men när man jobbar dagligdags med politiska frågor är propositioner viktiga och landsbygdspropositioner (hädan efter kallad ”proppen”) superviktiga!
Varför? Jo den kan förändra förutsättningarna för den bygd jag lever och verkar i och för alla landsbygder runt om i Sverige. I januari 2017 kom den landsbygdsparlamentariska utredningen, där alla partier i riksdagen kommit överens om 74 förslag. Äntligen. Remissrunda med flera hundra svar och så börjar det mödosamma jobbet med att skapa ”riktiga” förslag som ska till Sveriges riksdag – en proposition – så att det blir verkstad. Läs också: Sveriges landsbygdsminister: ”Landsbygden berör oss alla”
Utmaningen har varit så enormt omfattande, då det är så många politikerområden som påverkar landsbygden, allt från vägar och uppkoppling, till skola, vård, polis, sjukvård, service, handel, jobb, pengar, drivmedel, ja ni vet – typ allt. Och att då skriva ihop ett förslag som många olika departement och ministrar kan tycka är bra är nog inte lätt skulle jag gissa. En hel del jämka, formuleringar, avvägningar och så vidare. Det har varit svårt kan jag tro. Uppenbarligen. För tid tog det.
Så då kom då dagen. Presskonferens, presentation av proppen. Vad skulle den innehålla? En mycket bra målsättning: ”En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet”. Skrivelser om jobb, innovationer, digitalisering, utbildning, civilsamhället, kultur, vägar och transporter, bostäder, lanthandlar, om landsbygdsäkring till detta en summa pengar. Men kanske lite urvattnat och tunt på förslagssidan. Läs också: Alliansen hoppar av landsbygdsförhandlingarna
Jag tycker dock det är bra att man satt ner foten och gjort en målbeskrivning. Vart vill vi? Jag tänker att det kan vara det som nu skapar den förändring av politiken som tidigare behandlat landsbygden så styvmoderligt under de senaste decennierna. Att alla i riksdagen kan enas om att nu måste det till något nytt. Men proppen i sig kommer inte revolutionera förutsättningarna. För det krävs det betydligt fler reformer för det. Framförallt tänker jag att det måste genomsyra helhetstänket. Att man verkligen funderar inom alla politikerområden – hur slår detta mot landsbygden och vilka förslag kan vi lägga för att främja landsbygdens förutsättningar.Läs också: ”Vi utsatta kommuner på landsbygden känner oss svikna!”
Det man kan hoppas på är att det blir en allmän uppsträckning och en ”budgivning” av bra förslag från alla politiska läger, så att det ett: blir en debatt om frågorna, två: faktiskt blir flera reformer och åtgärder som stärker landsbygdens förutsättningar på lång sikt. För politik är verkligen trögt. Det som görs nu kanske får effekt om några år, om vi har tur!
Jag ser verkligen fram emot det samtal som vi planerar att ha på Landsbygdsriksdagen i maj i Örnsköldsvik, Västernorrland – där alla partiledare (utom KD och L) kommer att vara. Vad säger de om proppen? Vilka är deras förslag? Hur skapar vi en livskraftig landsbygd?
Så det kan ju vara tur, att jag har fler saker att vänta på, se framemot. Men framför allt tänker jag – i min obotliga optimism – att kanske, kanske kan detta vara det som skapade ett första steg mot en förändrad syn och mer rättvis politik för landsbygden. En gemensam vision om att skapa likvärdiga möjligheter för landsbygden.
Kommentarer
Genom att kommentera på Land så godkänner du våra regler.