Tänk vad skönt om klimatförnekarna hade haft rätt. Tänk om vi hade kunnat fortsätta få ekonomier på fötter och genom nya innovationer stärka samhälle och landsbygd i samma takt som vi gjort de senaste decennierna. Tänk om vi hade kunnat fortsätta upptäcka världen med tidseffektiva resemedel som inom nolltid tar oss till nya kulturer, nya landskap och nya människor.

Utan att förstöra vårt jordklot på samma gång.

FN:s klimatpanel IPCC publicerade under onsdagen en ny rapport om världshaven som visar att glaciärer krymper och havsnivån stiger i en högre hastighet än väntat. Vi kommer vara relativt skonade från livsavgörande konsekvenser här i Sverige, men en förhöjd havsnivå riskerar att totalt utplåna mindre ö-nationer som i dag är hem åt 65 miljoner människor.

De förändringar som vi ofta inte kan se med blotta ögat i Sverige är redan verklighet i andra delar av världen. För några år sedan gjorde jag och två journalistkolleger ett reportage om klimatflyktingar i Bangladesh. Ett land där en stigande havsnivå bit för bit letar sig in över låglandet och vars saltvatten förorenar risfält som numera bara kan användas som räkodling. Otaliga cykloner orsakar jorderosion som successivt river ner människors hus och mark i vattnet. Där behövs inga klimatdebatter eller ens forskningsrapporter för att förstå vad som händer. För de allra fattigaste landsbygdsborna i Bangladesh är klimatförändringarna total verklighet. Och det orsakar förödelse, inte bara för naturen, utan också för människornas levnadsförhållanden.

En kvarts miljard människor kommer att behöva fly på grund av klimatet inom 40 år, enligt FN. De indirekta effekterna, som krig och konflikt till följd av flyktingsströmmarna, är svåra att uppskatta men kanske väl så viktiga att framhäva som de direkta följderna.

Att inse brådskan behöver inte betyda att man tappat hoppet. Klimataktivisten Greta Thunberg och hennes anhängare påpekar ofta precis det. Ungdomarna demonstrerar med en tro på att det fortfarande går att göra något innan det är för sent. Vi står inför ett vägval.

Och deras engagemang får effekt. I Tyskland, till exempel, är klimatrörelsen ”FridaysForFuture” enorm. I förra veckan presenterade den tyska regeringen ett klimatpaket – enligt medierapporteringen en följd av de stora demonstrationerna. Läs också: Sant och falskt om klimatförändringarna – så säger forskningen

Mycket måste till. Radikala politiska beslut måste fattas, klimatomställning måste ske bland företagen och utveckling av ny teknik måste tänkas fram. Ansvaret är inte främst individens, men våra handlingar ger ringar på vattnet. Det kan handla om att se över sin klädkonsumtion, välja tåget i stället för flyget nästa semester eller ändra sina matvanor. Eller kanske ska du ge dig ut och demonstrera när det hålls en klimatmanifestation i närmaste stad?

Så ställ dig frågan. Vill du vara en del av den generationen som gjorde allt för att rädda den här världen innan det var för sent? Eller vill du tillhöra en passiv generation som lägger en förödande framtid i våra barns händer?

Det är dags att bestämma sig. Vilken sida av historien vill du stå på?Läs också: Så lever du ett mer hållbart liv